74 492 läst ·
360 svar
74k läst
360 svar
Hur mycket amorterar ni?
Besserwisser
· Västra Götalands
· 11 165 inlägg
Säg de till alla de som sett hela sin bransch försvinna från Sverige. Jag bodde t ex i Göteborg på sluttampen när varven lades ner. Spelade ingen roll om man var världens bästa svetsare, marknaden försvann. (Och så mycket avsättning för grovplåtslagare fanns det inte. Det blev omskolning för de flesta.)Finndjävel skrev:
Det är bara ett bland många exempel.
Så, om du istället vill säga att det brukar gå bra för de som är duktiga, och det pga att duktiga människor brukar vara duktiga för att de har de egenskaper som gör att de går bra för dem (dvs. det är egenskaperna som gör duktigheten, inte tvärtom) så för all del. Det ligger en del i det.
Men att tro att hög specialisering och framgång inom ett snävt område automatiskt skulle ge någon slag garanti för framgång på arbetsmarknaden är inte bara naivt. Det är direkt felaktigt. Även om inte du ändras, så gör nämligen omständigheterna det. Ofta, och mycket.
Medlem
· Etelä Pohjanmaa
· 2 467 inlägg
Ja det får du tycka, man kan inte var "kompis" med alla, hur skulle det se ut?falkn skrev:
Ok, det var ett dåligt exempel på många vis. Det är bättre att ha pengarna investerade i ett hus som är något konkret som går att sälja än att ha dom investerade i spekulationsmarknaden där man aldrig vet om man slipper på dom utan större förluster.falkn skrev:
Alla dessa förespråkare av att investera pengarna där man får bättre avkastning har aldrig några pengar överhuvudtaget. Några siffror på en skärm är vad dom har. Man tycker ju att de skulle ta ut pengarna och använda dom när de har gjort tillräckligt med vinst, men icke. Siffrorna på skärmen blir större men de lyfter aldrig ut en spänn utan investerar pengarna om och om igen, tills dagen de dör.
Nej absolut inte, jag har inget behov av något sånt boende, det verkar inte göra folk lyckligare heller.falkn skrev:
Jag har inget behov av att leka nått och har inte amorterat nått överhuvudtaget utan betalade bort det kontant.falkn skrev:
Livförsäkring!!krilleman_215 skrev:Problemet är ju att allt för ofta att det inte finns någon tanke med det....
Det kan åtskilliga efterlevande bevittna, mig själv inräknad, Jag har haft plötslig bortgång i familjen som inte alls någon var förberedd på. Hur styr man upp det....
Det kommer inte hända mina barn. Se det som dumdristigt eller med andra konstiga fina ord. Jag kallar det kort och gott för klokt! :wow:
Medlem
· Etelä Pohjanmaa
· 2 467 inlägg
En grundförutsättning för att inte bli arbetslös är att förstå att omgivningen och efterfrågan hela tiden ändras. Gör man inte det så är men helt enkelt inte bra på det man gör. Det handlar inte om tur.lars_stefan_axelsson skrev:
Besserwisser
· Västra Götalands
· 11 165 inlägg
Nej, det är inte rimligt att tolka "bra på det man gör" som "bra på att läsa av marknaden och omskola sig till en annan bransch innan den man är i kraschar". Bra på det man gör måste läsas som "skicklig inom det valda yrket". Och då håller mitt argument fortfarande. Det ligger också en dikotomi i det. Generalisten är bättre på att anpassa sig till ändrade omständigheter, men kan då per definition inte vara lika bra på det den gör. Det är specialisten som är bra på det den gör, men all den tid och energi som läggs på hög specialisering, gör också att annat (breddande) måste stryka på foten. Det finns inget sätt runt det.Finndjävel skrev:
Så, det kanske skulle kunna betyda det på finska, vad vet jag, men inte på svenska.
Det är ju märkligt hur alla debatterar utifrån sina förutsättningar och tycker att det är det rätta.
Det är en stor skillnad om man sitter i ett torp i skogen värt 500.000 eller en villa i Stockholm värd 5.000.000.
Alla väljer (förhoppningsvis) sin egen livsstil och boende därefter.
Jag kommer aldrig att betala av mina bolån, det går inte helt enkelt (utan lottovinst) och så är det nog för minst 70% av villaägarna i Stockholm.
Det är en stor skillnad om man sitter i ett torp i skogen värt 500.000 eller en villa i Stockholm värd 5.000.000.
Alla väljer (förhoppningsvis) sin egen livsstil och boende därefter.
Jag kommer aldrig att betala av mina bolån, det går inte helt enkelt (utan lottovinst) och så är det nog för minst 70% av villaägarna i Stockholm.
Att välja lite halvhög amortering blir för en del en "osynlig" utgift. De pengarna skulle annars rinna bort på konsumtion. En piska som inte känns så mycket men ger effekt över tid. Så det står inte bara mellan amortering kontra varaktiga investeringar... för somliga.
Troligen det mest fåniga jag läst på det här forumet. Global omförhandling eller egen sjukdom kan förändra din världsbild över en natt, du kommer inte att vara förberedd, för du har ingen ödmjukhet inför frågan.Finndjävel skrev:
Amortera? Svaren blir ju givetvis olika beroende på vilka förutsättningar man har, samt hur stort intresse för sin privatekonomi man har. Det senare är mindre görligt om man exempelvis är inne i den där "ljuvliga" småbarnsperioden, men har man väl passerat den så finns tiden. Vet att vi hade höga toner sist vi diskuterade detta, därför väljer jag att konstatera att vi är olika. Själv amorterar jag inte en krona, helt enkelt för att jag har tiden och kunskapen att skapa högre avkastning på mitt kapital än genom amortering. Man kan väl sammanfatta det hela med; gör vad f*n du vill, jag och andra skiter nog ganska mycket i just din ekonomi
Som jag nämnde i en tidigare post så amorterar vi ganska rejält, helt enkelt för att det är ett krav där vi bor.
Hade förhållandena (och räntorna!) varit som i Sverige hade jag nog inte amorterat alls till att börja med, speciellt som vi plöjer in en hel del pengar i renovering och tillbyggnader - vilket nu kommer kräva ytterligare lån, i stället för att använda amorteringspengarna till detta.
Men när allt var klart skulle jag nog definitivt amortera, så mycket jag hade möjlighet till. Annars skulle pengarna bara försvinna på ingen vet vad....
Hade förhållandena (och räntorna!) varit som i Sverige hade jag nog inte amorterat alls till att börja med, speciellt som vi plöjer in en hel del pengar i renovering och tillbyggnader - vilket nu kommer kräva ytterligare lån, i stället för att använda amorteringspengarna till detta.
Men när allt var klart skulle jag nog definitivt amortera, så mycket jag hade möjlighet till. Annars skulle pengarna bara försvinna på ingen vet vad....
M
Markarbetaren
Medlem
· Halland
· 4 370 inlägg
Markarbetaren
Medlem
- Halland
- 4 370 inlägg
Grattis till dig som lutade dig tillbaka vid 30! Jag kan också luta mig tillbaka när hellst jag vill, dock på bekostnad av att jag får flytta, vilket jag i dagsläget inte vill. Säljer jag mitt boende så har jag plötsligt +5Msek på banken och kan flytta en mil eller två utanför stan och luta mig tillbaka. Men varför skulle jag vilja göra det när jag trivs med min livssituation i övrigt?Finndjävel skrev:Att påstå att man inte amorterar för att man kan behöva pengarna ifall man blir arbetslös var då inte att använda hjärnan speciellt mycket enligt mig. Att äga sitt boende samtidigt som man är skuldfri har fördelen med att man frivilligt kan välja att vara arbetslös eftersom man inte har några större utgifter.
Men arbeta du till 50 och luta dig tillbaka innan pensionen, själv lutade jag mig tillbaka vid 30. Jag menar varför skulle man överhuvudtaget arbeta en dag till om man äger det man behöver och inte har några skulder?
Så jag vet inte vem som är lyckligast, den som sitter i ett betalt torp ute i middle of nowhere eller den som har ett övervärde i sin bostad på 5-6Msek?
M
Markarbetaren
Medlem
· Halland
· 4 370 inlägg
Markarbetaren
Medlem
- Halland
- 4 370 inlägg
Själv håller jag på med aktier. Den senaste affären gav 75% avkastning på 2 dagar. Så ser det naturligtvis inte ut normalt sett, men för den som inte orkar lägga någon större tid på att läsa börsnyheter så kan man investera i fonder. Jag äger själv Didner&Gerge aktiefond som ligger på 17%/år i avkastning i snitt sedan 1994 vill jag minnas när jag kollade senast.cpalm skrev:
Har man lite långsiktigt tänk och avsätter en liten del av sin inkomst varje månad så kan dom flesta bli miljonärer. Per H Börjesson har skrivit en bok om ämnet för den som vill läsa.
Amorterar 2600 på huset varje månad, och 2200 på bilen, känns som om de räcker, har 2,1 mille i lån, o senaste värderingen var 2,5, dock har de skett massor av renovering sen dess, så 2.8-3 mille är nog närmare sanningen. Ser inte vitsen med att amortera ihjäl sig till pension,