Hur mycket amorterar ni?
Nu när amorteringskravet har blivit faktum är det intressant att höra - hur mycket amorterar ni?
Vi har två lån, ett på huset (85% belåningsgrad) samt ett på granntomten (48% belåningsgrad). Huslånet amorterar vi 3% per år medan tomtlånet amorteras med strax över 5% per år. Målet är att öka båda amorteringstaketerna för att betala av tomten inom 6-7 år och få ner huset till 30-40% inom 25 år.
Vi har två lån, ett på huset (85% belåningsgrad) samt ett på granntomten (48% belåningsgrad). Huslånet amorterar vi 3% per år medan tomtlånet amorteras med strax över 5% per år. Målet är att öka båda amorteringstaketerna för att betala av tomten inom 6-7 år och få ner huset till 30-40% inom 25 år.
Imponerande! Är det ni eller inflationen som har fått ner belåningsgraden?MathiasS skrev:
Belåningsgraden är inte direkt avgörande, det är lånens kostnader i förhållande till inkomsten och övriga kostnader som avgör börsens storlek. Men det är en sund tanke att sänka det så mycket som möjligt. Tror vi ligger på runt 60% men lånens storlek är inte så hög.
Ville vara litet hemlig med privatekonomin, därav avsaknaden av kronor och ören. Planen är i alla fall att lägga mellan 8-20% av hushållets nettoinkomst på amortering de närmaste åren.
Medlem
· Stockholm
· 1 391 inlägg
Drygt 6000 i månaden.
Cirka 8000kr/månad
Redigerat:
Min plan är att huset ska vara avbetalt till pensionen eftersom inkomsten kommer att reduceras kraftigt då.
Det kombinerar jag med lite anpassningar. Mindre amortering nu när barnen bor hemma, mer amortering när barnen flyttat ut, mer amortering nu när räntan är löjligt låg. Just nu ligger vi på 25-årstakt på hela lånet med rak amortering vilket är lite högre än beräknat tempo.
Det innebär också att ränte- och amorteringsutgifter som del av nettoinkomsten kommer att falla om man räknar med normal löneutveckling. Om 12,5 år blir ränteutgiften hälften av idag och lönen borde vara ca 27% högre.
Belåningsgrad nu = 72%
Summan är egentligen inte intressant, privatekonomin i övrigt får anpassa sig. Kan man inte långsiktigt finansiera bostaden hållbart så skjuter man upp åtdragandet av svångremmen.
Under de första fyra åren la vi pengarna på renoveringar som höjt värdet och sänkt belåningsgraden. Nu har vi flyttat fokus till amortering.
Det kombinerar jag med lite anpassningar. Mindre amortering nu när barnen bor hemma, mer amortering när barnen flyttat ut, mer amortering nu när räntan är löjligt låg. Just nu ligger vi på 25-årstakt på hela lånet med rak amortering vilket är lite högre än beräknat tempo.
Det innebär också att ränte- och amorteringsutgifter som del av nettoinkomsten kommer att falla om man räknar med normal löneutveckling. Om 12,5 år blir ränteutgiften hälften av idag och lönen borde vara ca 27% högre.
Belåningsgrad nu = 72%
Summan är egentligen inte intressant, privatekonomin i övrigt får anpassa sig. Kan man inte långsiktigt finansiera bostaden hållbart så skjuter man upp åtdragandet av svångremmen.
Under de första fyra åren la vi pengarna på renoveringar som höjt värdet och sänkt belåningsgraden. Nu har vi flyttat fokus till amortering.
Redigerat:
2% i direkt amortering men lägger undan en skaplig slant i sparande för att kunna bibehålla samma boendekostnad även om räntan stiger till görsketajättehög nivå. Känns som att försöka amortera allt innan pension är sisådär när avkastningen på portföljen alltid slagit den stackars procenten vi har i bolåneränta.
Näe, inflationen har nog inte gjort mycket men huset köptes i ett hemskt skick för drygt 15 år sedan till ett fördelaktigt pris och därefter har renovering skett med eget arbete och löpande intjänat kapital, inte ytterligare lån. Sedan har förstås värdeökningen gjort sitt till, uppskattningsvis har belåningsgraden sjunkit från ursprungliga 50% till nuvarande ~15% genom det. Det är alltså en kombination av värdeökning (flera miljoner) och "inga nya lån" (vilket handlar om ett par miljoner gissar jag).Stadsbonden skrev:Imponerande! Är det ni eller inflationen som har fått ner belåningsgraden?
Slutligen kan man väl också säga att principen att aldrig låna för konsumtion (bilar, resor, elektronik osv) också håller lånenivån nere.....jämfört med hur andra finansierar sin konsumption då....
Redigerat:
Amorterar det som banken kräver men lägger undan en fast summa varje månad (ca 1/3 av familjens nettoinkomst) som nu gör att vi bygger en buffert att hantera kommande räntehöjningar. Kalkylen säger att vi klarar räntor bra bit över dagens långa bindningstider. Man kan säga att vi binder lånet hos oss själva.
Att vi ska ha amorterat av lånet till vi är pensionärer ser vi inte realistiskt och är heller inte ett mål. Inga andra krediter eller lån (förutom lite CSN-lån men snart borta) vid sidan om gör att vi ändå känner att vi har marginaler och kontroll.
Att vi ska ha amorterat av lånet till vi är pensionärer ser vi inte realistiskt och är heller inte ett mål. Inga andra krediter eller lån (förutom lite CSN-lån men snart borta) vid sidan om gör att vi ändå känner att vi har marginaler och kontroll.
