Hur många gör bort sig genom att sänka inomhustemperaturen?

[BSA In]

Sista uträkningen är fel. Värmepumpens ut-effekt är extraherad/pumpad värme plus använd el. Pumpar den 3kW för varje kW el har den en COP på 4. I ditt fall är levererad värmeeffekt 17,28/dygn kWh + 5,76kWh/dygn = 23,04 kWh/dygn.

Sen är det förvirrande att du använder kWh/dygn. Effekterna i ditt exempel är

Avkylning av ventilation 1,44 kW
Återvunnen energi 0,72 kW
Kompressor-el 0,24 kW
Avgiven värme-effekt 0,96 kW

Experimentet gick bara ut på att mäta ventilationens inverkan på energibehovet vid utetemperatur. -20 C Jag skall vara noggrannare att skriva energi i kWh och inte i kW. Lite yrkesskada. kWh/dygn kan väl inte missförstås?

 

[redarn]

Experimentet gick bara ut på att mäta ventilationens inverkan på energibehovet vid utetemperatur. -20 C Jag skall vara noggrannare att skriva energi i kWh och inte i kW. Lite yrkesskada. kWh/dygn kan väl inte missförstås?

kWh/dygn är begripligt.

Men din beräkning var fortsatt fel eller så använder du orden "återvinna" och "vinst" på ovanliga sätt.

Om värmepumpen kyler ner avluften med 0,72kW och för att uppnå det förbrukar 0,24kW elström så är vinsten, som jag använder ordet, 0,72kW och den totala avgivna värmeeffekten 0,96kW och COP 4,0.

 

[Nissens]

Att gå från års-COP på 3,8 till 6,22 på en totalförbrukning at 13286kWh ger en besparing på 1366 kWh eller omkring 2000 kr/år. Lever den 30 år blir det 60 tkr. (med 0% kalkylränta).

Har man en fungerande LVVP med års-COP 3,8 som inte behöver elspets fattar jag att man inte byter till BVP om den inte är slut. Även om jag gillar min bergvärme och ogillar utemoduler på fasaden.

SCOP och COP är inte samma sak. SCOP 3 är mycket bättre än COP 3 tex.

Var får man elen för 1,4kr kWh inklusive nätavgiften?

Så, dina siffror stämmer inte, och du tar dessutom inte hänsyn till värdeökningen en BVP ger till bostaden eller att en BVP även värmer upp varmvattnet.

 

[useless]

eller att en BVP även värmer upp varmvattnet.

Det gör väl en LVVP också?

 

[Isakare]

SCOP och COP är inte samma sak. SCOP 3 är mycket bättre än COP 3 tex.

Var får man elen för 1,4kr kWh inklusive nätavgiften?

Så, dina siffror stämmer inte, och du tar dessutom inte hänsyn till värdeökningen en BVP ger till bostaden eller att en BVP även värmer upp varmvattnet.

Vilken FLVP värmer inte varmvatten ??

 

[redarn]

SCOP och COP är inte samma sak. SCOP 3 är mycket bättre än COP 3 tex.

Var får man elen för 1,4kr kWh inklusive nätavgiften?

Så, dina siffror stämmer inte, och du tar dessutom inte hänsyn till värdeökningen en BVP ger till bostaden eller att en BVP även värmer upp varmvattnet.

Min marginalkostnad för el till värmepump är omkring 1,5kr kWh. Båda pumparna behöver elnät och effektavgift är låg för kontinuerlig drift på låg effekt. Kvar blir elpris, 5-7 öre överföring, 7-15 öre handel & certifikat, 36 öre elskatt & moms. Minus rabatter.

Ungefär 70 öre ”rent elpris” utan rabatt.

Värre nu i februari så klart, räknar du med dessa priser & temp 3 månader varje vinter blir det så klart annorlunda.

Varför du tror att det är någon större skillnad på SCOP från tillverkare och uppmätt års-COP är otydligt. Det ena är en prognos av det andra.

 

[Isakare]

Visst kan det betraktas som lite klanliknande, försvaret för FLVP, men det är ett förhållandevis billigt och enkelt sätt att med en FLVP åstadkomma både värme och ventilation. Då menar jag en billigare start-stopp-FLVP,
t ex Nibe F372. Men det är inte det billigaste systemet att driva!
Väljer man en toppmodern inverterstyrd FLVP med betydligt kraftigare kompressor sticker priset iväg, men en sån är billigare i drift än ovanstående.
Väljer man BVP och FTX blir investeringskostnaden bra mycket högre, men driftkostnaden lägst av de tre alternativen, trots att FTX har en del förluster.
I vårat hus sades FLVP spara 7-8000kWh/år i förhållande till ren elvärme+FTX, i energideklarationen i samband med bygglovet 1992. Det har i dagarna ifrågasatts och påstås vara omöjligt. Det finns antagligen ett visst fog för detta, men riktigt varför vet jag inte. Möjligen kan huset vara lite energisnålare än i deklarationen, vilket kanske kan förklaras med att vi har golvvärme i alla uppvärmda bostadsutrymmen(107m2).
Från början(1994) satte jag in en Nibe Fighter 301 som ersattes av en Nibe F370 i oktober 2022. Båda är/var start-stopp-FLVP.
Hur som helst har våra totala elförbruknngar legat i snitt kring 13 000kWh/år.

Nackdelen om man nu ska kalla den så, är att en LVVP, åtminstone i ett nybygge, kräver mekanisk ventilation, i praktiken en FTX. En FTX, installerad och klar, kan kosta nånstans 60-120 000kr. I FLVP följer ventilationen/värmeåtervinningen med i köpet.

Ja, så var det. Typ villan på den tiden, 1,5 plan ca 130 kvm från 70 talet drog 20.000kWh per år.
Sjönk till 13.000 med frånluftvärmepumpens intåg.
Med bergvärme om man kan och har råd att investera, är man nere på 7-8000.

 

[Mats_F_S]

Apropå diskussion om FLVP vs. FTX kan jag bidra med en jämförelse för vårt (lilla) hus. När vi köpte det fanns en FLVP. 7 år senare hade jag tröttnat på den lösningen. För mycket kompressorljud + oskönt med kallt luftdrag från spaltventilerna ovanför fönstren + bakdrag genom braskaminen när den inte eldades som gjorde att det luktade sot inomhus. Så jag ersatte den med en elpanna och ett FTX-aggregat, och hoppades att energibehovet skulle bli ungefär detsamma. Inomhusklimatet blev definitivt mycket bättre utan kalldraget från spaltventilerna och bakdraget genom kaminen kommer nu bara när köksfläkten körs. Energibehovet blev lite högre, se energisignaturen nedan. Den baseras på veckovisa förbrukningsvärden och medeltemperaturer utomhus, insamlat under 7 år med FLVP och 4 år med elpanna + FTX. (Punkterna på x-axeln (0 kWh) beror på att det inte inträffade någon vecka med den medeltemperaturen)

Det är lite intressant att FLVP inte låg lägre på sommaren (den horisontella delen av kurvan). Den besparing den borde gjort på varmvattenberedningen syns knappt.

(Efter senare komplettering med en utomhusdel har vi nu LVVP + FTX, men det är en annan historia...)

Inloggade ser högupplösta bilder

Logga in

Skapa konto

Gratis och tar endast 30 sekunder

 

[Utsliten och utdömd]

Nackdelen om man nu ska kalla den så, är att en LVVP, åtminstone i ett nybygge, kräver mekanisk ventilation, i praktiken en FTX. En FTX, installerad och klar, kan kosta nånstans 60-120 000kr. I FLVP följer ventilationen/värmeåtervinningen med i köpet.

Nej det finns inget krav på FTX om du har en värmekälla med hög effektivitet (tex LVVP eller BVP). Klarar du energikraven för nybygge räcker det egentligen med en konstantvarvig kanalfläkt för 2-3 tusen (och lite spirorör).
FTX (fläkt med värmeväxlare) är ju bara för energiåtervinning men inget praktiskt nödo för att få ventilation. Mer en komfort-sak eftersom man får varm tilluft.

 

[Vector]

Skulle vara roligt å se en kalkyl på skillnaden ekonomisk på tex en frånluft vp och bergvärme + ftx på en nybyggd villa där en ungt par ska bo i säg 50 år. Dyrare investering på bergvärme ... ja men... jag vet då vad jag skulle välja.

 

[BSA In]

kWh/dygn är begripligt.

Men din beräkning var fortsatt fel eller så använder du orden "återvinna" och "vinst" på ovanliga sätt.

Om värmepumpen kyler ner avluften med 0,72kW och för att uppnå det förbrukar 0,24kW elström så är vinsten, som jag använder ordet, 0,72kW och den totala avgivna värmeeffekten 0,96kW och COP 4,0.

Du har rätt. Kompressorns elenergi återvinns säg till 100%. Vi kan i mitt räkneexempel då bortse från kompressorn. Rätt siffra blir då att vid 0 l/s ventilation borde energiåtgången vara 17,56 kWh lägre än vid normal drift med 30 l/s frånluftsflöde. och -20 C utetemperatur. Man återvinner i alla fall 50% av frånluftsvärmen. Bättre än att blåsa ut varmluften direkt till kråkorna men sämre än ett FTX system med 75 % verkningsgrad. Men det blir lite som att jämföra äpplen med päron.

 

[Jochi]

Där jag bor finns flera radhusområden som byggdes samtidigt i början på 90 talet, de som fick elpanna med FTX (Kryddhylleaggregat) i samma storlek som mitt ligger på 12-13.000 kWh per år, jag ligger på 6.500-7.500 de 9 år jag bott här med Nibe 310/370 (Byte till 370 gav ingen skillnad mer än att den låter mera)
Vet för att jag tidigare bott i de andra husen med elpanna i samma storlek.
Kompressorn håller mitt hus varmt ner till -10, tillsatsen går igång så fort man duschar, då räcker kompressorn inte till vinterhalvåret.
Det bästa för mitt hus som är ganska litet är riktigt bra ventilation.

Ett radhus bör passa bra för flvp, eftersom värmeförlusten är liten i förhållande till golvytan, särskilt om huset är en mellandel.

 

[Eje_19]

Jag vet inte vad jag skrivit som du misstolkat på det viset. Jag vet hur en värmepump fungerar.

När värmepumpen går tillförs till vattnet energi från två håll. Det ena är värmen som tas från frånluften genom att kyla den. Det andra är den energi som krävs för att driva kompressorn. Eftersom värmefaktorn är mer än ett är energin från frånluften större än vad som krävs för att driva kompressorn. Men det går fortfarande inte att öka mängden energi från frånluften utan att sänka temperaturen på avluften.

Ok.
Förädlingen av värmen ur frånluften gör att en "temperaturförlust" på 20c mellan avluft(0-+1c) och uteluft(-20c) inte påverkar elförbrukningen negativt i slutänden. Mitt experiment 1995 visade att FLVP, eller enbart elpatron gick på ett ut i praktiken. Jag har inte lyckats klura ut nån annan rimlig förklaring än att det är värmepumpen som lyckas med det!

Sänker man temperaturen på avluften i en start-stopp-FLVP med passiv avfrostning riskerar man att bita sig själv i rumpan. Vid varje avfrostning försvinner värme med avluften ut ur huset. 10min avfrostning, vilket inte är ovanligt, innebär att bortåt 15-20m3 rumsvarm luft hamnar i avluftningskanalen, och ersätts med friskluft med rådande utetemperatur.
Med moderna pumpar(avluft -15c) med aktiv avfrostning gäller andra regler ...
Så mitt råd är att minska antalet

 

[Eje_19]

Vilket är bäst för FLVP, torr eller fuktig luft?
Jag kan ju inte höja fuktigheten så mycket men lite om det
är bättre för pumpen med en luftfuktare!

Tillägg: har en Nibe F750

/John

Logiskt sett borde F750 fungera effektivare ju torrare luften är.
Mindre is på förångaren blir färre avfrostningar.

 

[useless]

Logiskt sett borde F750 fungera effektivare ju torrare luften är.
Mindre is på förångaren blir färre avfrostningar.

Å andra sidan frigörs mycket energi vid fasövergången.