83 343 läst ·
276 svar
83k läst
276 svar
Hur kan jag säkra mitt arv utan att göra min 'styvmor' bostadslös?
Är det helt säkert vattenfall kommer lösa huset och om hur länge? Om du är 100% säker på det så kan du ju låta huset förfalla och få ut pengarna då. Men ibland ändras planer, så det gäller verkligen det är säkert- annars står du med ett förfallet osäljbart hus.
Bra förslag att förlänga fristen / bodelningen men också en risk om tanten har tillgång till pengarna, hon kan göra av med dem och inte kunna betala tillbaka.
Om ni kommer fram till att sälja huset direkt är ju inlösenfrågan lika viktig för en köpare vill ju också veta om hen köper ett hus som behöver underhållas eller ett ruckel som är tänkt att lösas in och rivas.
Knepigt.
Bra förslag att förlänga fristen / bodelningen men också en risk om tanten har tillgång till pengarna, hon kan göra av med dem och inte kunna betala tillbaka.
Om ni kommer fram till att sälja huset direkt är ju inlösenfrågan lika viktig för en köpare vill ju också veta om hen köper ett hus som behöver underhållas eller ett ruckel som är tänkt att lösas in och rivas.
Knepigt.
Nu läste jag detta för ett par dagar sedan, och har inte läst alla inlägg sen dess (många)
Jag hade erbjudit att köpa ut damen ur huset, mot att hon får hyra av dig (förstod det som du även ärvt kontanter). I hyreskontraktet kan du sätta de förutsättningar du vill ha gällande underhåll, försäkring mm. Hyran kan ju vara symbolisk, men förhoppningsvis stiger värdet med tiden och du tjänar några kronor.
Känns som ett okomplicerat upplägg, och du som säger att du är en snäll person har bra möjligheter att ställa krav om det behövs.
Jag hade erbjudit att köpa ut damen ur huset, mot att hon får hyra av dig (förstod det som du även ärvt kontanter). I hyreskontraktet kan du sätta de förutsättningar du vill ha gällande underhåll, försäkring mm. Hyran kan ju vara symbolisk, men förhoppningsvis stiger värdet med tiden och du tjänar några kronor.
Känns som ett okomplicerat upplägg, och du som säger att du är en snäll person har bra möjligheter att ställa krav om det behövs.
Ända tills.... -Oj, det glömde jag, -kan vi vänta lite, -har inga pengar, -rörläggaren är fullboka, -kan du inte hjälpa mig, oj, glömde betala hemförsäkringen och huset har brunnit upp och det är ditt fel! Etc. Finns inga gränser för hur ditt råd kan ställa till det för TS.Larsa skrev:
TS bor som bekant över hundra mil därifrån.
Känner att en sak är förbisedd. Det är mest svårt för dig pga avståndet och därför borde du skaffa dig ett ombud på plats, t ex att du anlitar en jurist (kanske bankens för huset) som mot en viss summa, som ni kommer överens om skriftligt, vidtar nödvändiga åtgärder för att bevaka dina intressen och avsluta så du får ut ditt arv. Kostar lite, men Billigare än att låta tiden gå. Sätt ett tak för vad det får kosta och vad som ska uträttas.em72 skrev:
Jag har hamnat i en komplicerad situation och behöver råd om möjliga vägar framåt. Min far gick bort för ett tag sedan och nu när bouppteckningen är klar och undertecknad av både min fars fru och mig så hör hon av sig och hävdar att hon inte kommer att ha råd att bo kvar om jag tar ut mitt arv. Jag är normalt en generös person och hade först tänkt avstå majoriteten av mitt arv till henne (jag har dock aldrig sagt detta till henne) men det var ett par saker som fick mig att ändra mig. Nu undrar jag om det finns något sätt för mig att skydda mitt arv utan att ställa henne på bar backe? Finns det tex något 'vattentätt' kontrakt man kan skriva?
Först lite bakgrund. Jag är min fars enda barn, sk särkullebarn, och har därmed rätt att få ut mitt arv direkt. Hon är min fars tredje fru (min mamma var hans första fru) och hon kom in i bilden när jag var ca 18 år och redan flyttat hemifrån. Hon och jag har inte haft någon nära relation, dels för att vi aldrig har bott tillsammans (annat än lov/semestrar) dels för att hon är en väldigt egoistisk och självcenterad person, dessuom missunsam och skadeglad, pratar illa om allt och alla osv. Hon är oförmögen att visa tacksamhet, inte ens om jag ger henne en present eller gör henne en tjänst så säger hon det minsta tack.
Den viktigaste anledningen varför jag vill ta ut mitt arv är att jag har två barn med flera funktionsnedsättningar, och barnen kommer inte kunna ha ett normalt arbete utan leva på en låg aktivitetsersättning eller liknande. Arvet skulle därmed kunna göra stor skillnad framöver för barnen även om de inte är någon jättesumma.
Min 'styvmor' är barnlös och har sagt att hon kan tänka sig att låta mig ärva henne om jag låter henne sitta i orubbat bo, men problemet är att jag inte tror det kommer finnas något att ärva efter henne eftersom hon har höga omkostnader men låg pension pga att hon valt att jobba så lite som möjligt (min far har försörjt henne till stor del). Jag har ingen arvsrätt efter henne, och även om hon skulle skriva ett testament så kan hon riva det när som helst, tex om hon blir sur på mig.
Som ni förstår så är detta ingen person som jag gillar det minsta, men jag har ändå svårt att tvinga någon att sälja sitt hem för att jag ska få ut mitt arv. Enligt bouppteckningen så ska jag få drygt 600.000 kr plus en min fars bil (50.000). Hon får huset med lösöre, en hyfsat ny bil samt ett par andra fordon, och ca 25.000 kr. Huset är värt ca 560.000 kr och obelånat.
Hon säger att hon inte har råd att bo kvar om jag tar ut mitt arv, dvs hon behöver mina 600.000 kr för omkostnader. Jag har funderat på en kompromiss, att jag får halva huset mot att det belopp jag ska få minskar med halva husets värde. Den dagen hon säljer huset får jag då ut resten av mitt arv. Min tanke är att skriva ett kontrakt där detta framgår, samt att hon måste stå för alla driftskostnader (inkl försäkring) eftersom det är hon som bor där. Då riskerar jag visserligen att delar av mitt arv minskar (hon kommer garanterat inte underhålla huset det minsta, huset ligger på landet och har endast en liten tomt och kan bli svårsålt särskilt om det inte underhålls). Men på detta vis så slipper jag tvinga henne att flytta. Tror ni att det är möjligt att skriva en sådant kontrakt på rimligt vis? Eller ser ni andra möjliga vägar? Tacksam för råd och hjälp av er kunniga.
Värt att lägga till är att min far var medveten om arvssituationen men trots det valde att inte skriva ett testamente till fruns fördel, för att även han var orolig för sina barnbarns framtid.
PS. Ber om ursäkt för stavfel, jag stavar som en kratta och hittar ingen stavningskontrollfunktion. DS.
Du skriver att du vill ha råd men struntar egentligen i alla vettiga råd du hittils har fått, till och med från någon juridiskt kunnig, som gav dig rådet att inte överväga något samägande och som har påpekat att det bara kommer att ge problem. Ta ditt ansvar som far till dina handikappade barn och investera dina 600000 kr för deras framtid. Det är du skyldigt de. Sluta att prata om dåligt samvete mot en kvinna som får hälften av allt, som din far har lämnat. Har hon redan tagit av de pengar som du skall få, så är hon skyldig att återbetala. Det har du rätt att kräva. Kolla vilka uttag hon har gjort fr.o.m. dödsdagen. Banken är skyldig att ge dig ett kontoutdrag.em72 skrev:
I morse ringde jag bouppteckningsmannen och frågade om det i detta läge var möjligt att ändra i bouppteckningen ifall jag skulle gå in som ägare av 25% av fastigheten. Han sa då att han ännu inte skickat in vare sig bouppteckningen eller lagfartsändringen, så det är lätt att ändra. Sedan ringde jag fars fru och erbjöd henne att jag tar över 25% av huset mot 25% av värdet, så att hon då får 140 kSEK att täcka sina kostnader. Märktes tydligt att hon blev besviken att henne vädjan förra veckan inte gav större utdelning, dvs hon lever fortfarande kvar i förhoppningen att jag ska avstå mitt arv, vilket jag inte kommer göra. Och som vanligt så får man inte minsta tack för att man försöker hjälpa henne. Hon började genast att beklaga sig över att huset behöver målas och andra saker fixas. Jag gick inte in i diskussion utan sa bara att detta är så långt jag kan sträcka mig och att hon får tänka över saken. Jag kommer absolut inte betala för renovering. Uppmuntrade henne att tänka över noga om hon tror att hon kommer orka bo i huset själv. Hon kommer få några dagar på sig att tänka över saken men om hon börjar strula så faller erbjudandet.
Jag förstår att detta kanske inte är det smartaste beslutet, men då kan jag åtminstone slippa de värsta skuldkänslorna.
Övriga pengar, plus pengarna från när vi säljer bilen kommer investeras till barnen.
Man kan vara godmodig men du skall inte vara dum och avstå från ditt lagliga arvsrätt. Hon är ju inte lottlös!
Kräva att få ut dina 600000 kr och sluta att avväga några andra alternativ.
Jag är av åsikten att man ska inte ha någon affärsrelation (tex hyresvärd, lån, osv) med familj eller vänner. Det KAN funka, men alldeles för stor risk att saker går fel och relationen förstörs.
Nu är ni inte bästisar, men ändå. Fråga dig själv om du kan sätta dig själv och din familj i första hand och tex skicka polis eller kronofogde på hen i värsta fall.
Nu är ni inte bästisar, men ändå. Fråga dig själv om du kan sätta dig själv och din familj i första hand och tex skicka polis eller kronofogde på hen i värsta fall.
Lycka till 🙏 Hoppas allt går bra! Bra att du tänker på dina barn. Jag hade varit rädd för att tanten hittar en ny gubbe eller blir sjuk..som ytterligare komplicerar situationen. Det är redan väldigt komplicerat. Du är inte elak!em72 skrev:
Tack för alla svar och råd. Ska försöka svara på några av de frågor som kommit.
Inser att ta över hela huset och sedan hyra ut det till henne inte kommer att funka, Främst beroende på att jag bor 144 mil från henne, om diskmaskinen går sönder eller något annat som man som hyresvärd är skyldig att fixa så blir det väldigt jobbigt. Dessutom så tror jag inte hon kommer att ha råd att bo kvar även om jag så skulle ta 0 kr i hyra eftersom hon hitintills inte lyckats att få ekonomin att gå ihop utan börjat knapra på summan som skulle gå till mig. Det är dyra driftkostnader, huset är dåligt isolerat och ligger i norra norrland så elräkningarna är skyhöga.
Jag har bestämmt mig att inte avstå mitt arv till henne, det ska investeras till barnens framtid. Jag kommer först och främst försöka övertyga henne om att hon måste flytta till ett billigare och mer lättskött boende, tex en lägenhet. Hon är 82 och har varken kraft eller kunskap att sköta om ett hus. Om det inte funkar så kommer jag att erbjuda mig att justera bouppteckningen så att jag tar över 25% av huset mot att hon får 140 kSEK (25% av 560 kSEK), eller snarare vi drar av 140 kSEK från de drygt 600 kSEK som igentligen ska överföras till mig. Då kan hon åtminstone bo kvar ett år och fundera på hur hon vill lösa boendet, längre än 1 år lär hon inte ha råd att bo kvar men då får hon tid att inse hur svårt det är att bo i hus på egen hand. Eftersom hon i så fall äger 75% av huset så har hon ett egnintresse att se till att huset hålls i åtminstone ok skick för annars drabbar det henne själv när huset säljs. Och eftersom jag då kommer stå med på lagfareten kan hon inte skänka bort huset till någon annan. Jag har bekanta i närheten som kan hålla koll och meddela mig ifall det förfaller och då kan jag tvinga fram en försäljning. Visserligen riskerar jag att värdet kan minska, men då förlorar jag inte så mycket. Dessutom så löser det problemet med att hela den summa som jag ska ha inte längre finns kvar på kontot. Vattenfall har för ca 1 år sedan informerat om att de ev kommer lösa in husen i området, och då till marknadsvärde (plus lite till), och om det sker så måste hon flytta iaf.
Logiskt förstår jag att det bästa vore att ta arvet och springa men känslomässigt så klarar jag inte det. Har diskuterat detta med min man och han håller med om mitt beslut. Dessutom så har hon i alla fall en god egenskap, hon hälsar på en ensam släktning til mig då och då för en fika, det är något jag inte kan göra pga avståndet, och det är jag tacksam för att hon gör.
Tack för att jag fick ventilera mitt dilemma, jag var rädd att alla skulle tycka att jag är hemsk person som inte vill avsäga mig mitt arv även om det innebär att hon måste flytta. Efter att ha läst era kommentarer så inser jag att det är ok att inte vilja avsäga mig arvet.
Vad är det för "bouppteckningsman" du har? Har du köpt honom på Temu eller hittat honom i cornflakespaketet?em72 skrev:
I morse ringde jag bouppteckningsmannen och frågade om det i detta läge var möjligt att ändra i bouppteckningen ifall jag skulle gå in som ägare av 25% av fastigheten. Han sa då att han ännu inte skickat in vare sig bouppteckningen eller lagfartsändringen, så det är lätt att ändra. Sedan ringde jag fars fru och erbjöd henne att jag tar över 25% av huset mot 25% av värdet, så att hon då får 140 kSEK att täcka sina kostnader. Märktes tydligt att hon blev besviken att henne vädjan förra veckan inte gav större utdelning, dvs hon lever fortfarande kvar i förhoppningen att jag ska avstå mitt arv, vilket jag inte kommer göra. Och som vanligt så får man inte minsta tack för att man försöker hjälpa henne. Hon började genast att beklaga sig över att huset behöver målas och andra saker fixas. Jag gick inte in i diskussion utan sa bara att detta är så långt jag kan sträcka mig och att hon får tänka över saken. Jag kommer absolut inte betala för renovering. Uppmuntrade henne att tänka över noga om hon tror att hon kommer orka bo i huset själv. Hon kommer få några dagar på sig att tänka över saken men om hon börjar strula så faller erbjudandet.
Jag förstår att detta kanske inte är det smartaste beslutet, men då kan jag åtminstone slippa de värsta skuldkänslorna.
Övriga pengar, plus pengarna från när vi säljer bilen kommer investeras till barnen.
För det första kan han inte ändra i bouppteckningen utifrån hur du önskar att det fördelas. Det är bedrägligt. För det andra så är det inte möjligt att ansöka om lagfart innan bodelning är gjord. Så har han inte ens skickat in bouppteckningen är det klart som korvspad att han inte ansökt om lagfart. Nu har jag inte jobbat med bouppteckningar på flera år men när jag gjorde det var handläggningetiden 8-12 veckor hos Skatteverket att godkänna en klanderfri bouppteckning. Därefter skulle makan och arvingarna kallas till nytt möte då det diskuterades bodelning och arvskifte. Därefter skulle konton avslutas, fonder säljas, pengar betalas ut och lagfart sökas. Det var sällan att folk hade pengar på kontot eller nycklarna till huset inom ett halvår från dödsfallet.
Då tror du att det är så? Jag tycker inte att han verkar vara speciellt sympatisk själv och säger mer om honom än om henne. Det är också en massa skriverier om att han måste ha pengar till sina stackars barn. Innan man skaffar barn bör man veta om man har råd att försörja dom antingen dom blir friska eller sjuka. Dom kostar oavsett. Att det i planeringen ingick att fadern slutade dö är hemskt.L Louiseforssell skrev:
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 21 917 inlägg
Det där var väl synnerligen enfaldigt, till och med för den här tråden.W Wae skrev:Då tror du att det är så? Jag tycker inte att han verkar vara speciellt sympatisk själv och säger mer om honom än om henne. Det är också en massa skriverier om att han måste ha pengar till sina stackars barn. Innan man skaffar barn bör man veta om man har råd att försörja dom antingen dom blir friska eller sjuka. Dom kostar oavsett. Att det i planeringen ingick att fadern slutade dö är hemskt.
TS har rättigheter, vilka hon trots en svår personlig situation funderar på att delvis avstå för att ytterligare hjälpa en 82 åring hon tycker synd om.
Att jämföra det med en människa som bara vill ha (utan rätt till det) är alltså vad du gör.
Den moraliska kompassen måste snurra fritt.
Du menar att alla människor som hjälpt sina barn köpa lägenhet eller köpt sig en sommarstuga för ett arv "borde" haft råd med det innan de skaffade barn? Du menar också att alla föräldrar ska tänkt på att fortsätta betala för sina vuxna barn för att barnen aldrig kommer ha en inkomst?W Wae skrev:Då tror du att det är så? Jag tycker inte att han verkar vara speciellt sympatisk själv och säger mer om honom än om henne. Det är också en massa skriverier om att han måste ha pengar till sina stackars barn. Innan man skaffar barn bör man veta om man har råd att försörja dom antingen dom blir friska eller sjuka. Dom kostar oavsett. Att det i planeringen ingick att fadern slutade dö är hemskt.
TS säger inte att hon inte har råd att ta hand om barnen. Hon säger att för en halv miljon till kan hon skapa guldkant för barnen. Eller för att vara exakt "Den viktigaste anledningen varför jag vill ta ut mitt arv är att jag har två barn med flera funktionsnedsättningar, och barnen kommer inte kunna ha ett normalt arbete utan leva på en låg aktivitetsersättning eller liknande. Arvet skulle därmed kunna göra stor skillnad framöver för barnen även om de inte är någon jättesumma."
Därtill underskattar du de ekonomiska effekterna och påfrestaningen av mycket sjuka barn. Och i TS fall är det två svårt sjuka. Det är betydligt svårare att spara stora pengar till sina barn då. Summa summarum: du verkar helt bränd.