Hur kan jag säkra mitt arv utan att göra min 'styvmor' bostadslös?

[O]

Jag håller med om de som säger att inte samäga något med denna kvinna, det tror jag blir urkass. Ska det vara något så ska du äga hela huset och ha ett riktigt hyreskontrakt där du kan vräka henne om hon missköter sig eller slutar betala. Fördelen för henne är att hon får ut pengar i handen att leva för, hon kan troligen få bostadsbidrag och kanske leva rätt ok.

Grejen är att det inte finns någon enda fördel för TS med att äga hela eller del av huset.Bara en massa nackdelar. Gör det inte!

 

[Alfredo]

Grejen är att det inte finns någon enda fördel för TS med att äga hela eller del av huset.Bara en massa nackdelar.

Om TS enbart varit ute efter att maximera sina fördelar och minimera nackdelarna hade inte denna tråd funnits...

 

[Nötegårdsgubben]

Om TS enbart varit ute efter att maximera sina fördelar och minimera nackdelarna hade inte denna tråd funnits.

Sant. Det i sig är dock inte ett argument att inte förklara för TS att hon tänker fel när hon väljer att följa minsts motståndets lag.

Men stämningen i tråden har ju blivit tämligen hätsk, så det vore inte konstigt om TS försöker diskutera frågan i en lugnare miljö.

 

[Louiseforssell]

Jag tänker att din pappa valt leva med kvinnan, så lite sjysst kan du vara, men efter det jag läst hur du skirver hon agerar så börjar jag undra lite om inte rådet att dela strikt direkt och sen glömma allt är bäst ändå.

Jag håller med om de som säger att inte samäga något med denna kvinna, det tror jag blir urkass. Ska det vara något så ska du äga hela huset och ha ett riktigt hyreskontrakt där du kan vräka henne om hon missköter sig eller slutar betala. Fördelen för henne är att hon får ut pengar i handen att leva för, hon kan troligen få bostadsbidrag och kanske leva rätt ok.

Hur gammal är hon och hur är hennes hälsa? Hur länge kan det röra sig om att hon ska bo där? 5 år eller 25 år? Är det det senare, så är det nog bättre hon flyttar till lägenhet om det knappt funkar nu ekonomiskt...

Det är svårare än vad man kan tro att vräka en hyresgäst...

 

[JohanLun]

Och när man läser att det rör sig om ett värde på huset på ca 600k och värde på övriga tillgångar på lika mycket så är ju räntekostnaden på huset under 2000 spänn i månaden (om man nu skulle få lån) - klarar man inte av det så är det ju riktigt illa.

 

[MorpH]

Tack för alla svar och råd. Ska försöka svara på några av de frågor som kommit.

Inser att ta över hela huset och sedan hyra ut det till henne inte kommer att funka, Främst beroende på att jag bor 144 mil från henne, om diskmaskinen går sönder eller något annat som man som hyresvärd är skyldig att fixa så blir det väldigt jobbigt. Dessutom så tror jag inte hon kommer att ha råd att bo kvar även om jag så skulle ta 0 kr i hyra eftersom hon hitintills inte lyckats att få ekonomin att gå ihop utan börjat knapra på summan som skulle gå till mig. Det är dyra driftkostnader, huset är dåligt isolerat och ligger i norra norrland så elräkningarna är skyhöga.

Jag har bestämmt mig att inte avstå mitt arv till henne, det ska investeras till barnens framtid. Jag kommer först och främst försöka övertyga henne om att hon måste flytta till ett billigare och mer lättskött boende, tex en lägenhet. Hon är 82 och har varken kraft eller kunskap att sköta om ett hus. Om det inte funkar så kommer jag att erbjuda mig att justera bouppteckningen så att jag tar över 25% av huset mot att hon får 140 kSEK (25% av 560 kSEK), eller snarare vi drar av 140 kSEK från de drygt 600 kSEK som igentligen ska överföras till mig. Då kan hon åtminstone bo kvar ett år och fundera på hur hon vill lösa boendet, längre än 1 år lär hon inte ha råd att bo kvar men då får hon tid att inse hur svårt det är att bo i hus på egen hand. Eftersom hon i så fall äger 75% av huset så har hon ett egnintresse att se till att huset hålls i åtminstone ok skick för annars drabbar det henne själv när huset säljs. Och eftersom jag då kommer stå med på lagfareten kan hon inte skänka bort huset till någon annan. Jag har bekanta i närheten som kan hålla koll och meddela mig ifall det förfaller och då kan jag tvinga fram en försäljning. Visserligen riskerar jag att värdet kan minska, men då förlorar jag inte så mycket. Dessutom så löser det problemet med att hela den summa som jag ska ha inte längre finns kvar på kontot. Vattenfall har för ca 1 år sedan informerat om att de ev kommer lösa in husen i området, och då till marknadsvärde (plus lite till), och om det sker så måste hon flytta iaf.

Logiskt förstår jag att det bästa vore att ta arvet och springa men känslomässigt så klarar jag inte det. Har diskuterat detta med min man och han håller med om mitt beslut. Dessutom så har hon i alla fall en god egenskap, hon hälsar på en ensam släktning til mig då och då för en fika, det är något jag inte kan göra pga avståndet, och det är jag tacksam för att hon gör.

Tack för att jag fick ventilera mitt dilemma, jag var rädd att alla skulle tycka att jag är hemsk person som inte vill avsäga mig mitt arv även om det innebär att hon måste flytta. Efter att ha läst era kommentarer så inser jag att det är ok att inte vilja avsäga mig arvet.

Det låter rimligt. Att hon som 82-åring ska bo själv i ett hus ute på landet som hon inte kan sköta om och inte har råd att bo i är ju inte en rimlig lösning för henne, särskilt inte när du bor så långt borta och inte kan hjälpa henne. Det bästa vore ju helt klart att flytta till en passande lägenhet. Som tur är så handlar det ju också om Norrland, så pengarna för huset borde räcka en bit för det också. Om det dessutom finns en chans/risk att vattenfall kommer att lösa in huset om ett år så är det ju ännu en anledning att ta tag i att flytta redan nu. ett problem där är väl att det kan vara svårt att sälja huset nu om med ev inlösen hängande i luften.

 

[Wae]

Det finns inget att döma här.

TS pappa ville att TS skulle få ut hela sitt arv. Inget testamenterat till frun. Pappan bestämmer detta och han har gjort sitt val. Det är väl ingen som dömer honom för att han följer lagen och vill sin son och sina barnbarn väl

Då är det ju tur att pappan dog så att han har en chans och råd att hjälpa sina barn. Han har rätt att få sin del, men alla kommentarer om kvinnan som alla har om hur var hon ska bo har ingen med att göra.

 

[ahammas]

Det är en lösning jag inte tänkt på,tack!

Nackdelar är väl fortsatt kontakt och att hon kan fortsatt belasta dig ekonomiskt ifall ni blir osams. Som hyresgäst lär hon ju bry sig än mindre om huset och dessutom kan hon ju sluta betala hyran. Det är riktigt knöligt att vräka någon och givet hur du beskriver dig själv så tror jag du skulle tycka det var en ännu svårare process än att bara låta processen ha sin gång nu. Det finns ju redan en tredje part involverad som sätter upp förutsättningarna som du kan ”skylla” på.

Håller med om att det låter som en skön lösning men frågan är om det inte är lite mer som kiss i byxan än en bra lösning givet hur du beskrivit din styvmor.

 

[Tlindero]

Jag har hamnat i en komplicerad situation och behöver råd om möjliga vägar framåt. Min far gick bort för ett tag sedan och nu när bouppteckningen är klar och undertecknad av både min fars fru och mig så hör hon av sig och hävdar att hon inte kommer att ha råd att bo kvar om jag tar ut mitt arv. Jag är normalt en generös person och hade först tänkt avstå majoriteten av mitt arv till henne (jag har dock aldrig sagt detta till henne) men det var ett par saker som fick mig att ändra mig. Nu undrar jag om det finns något sätt för mig att skydda mitt arv utan att ställa henne på bar backe? Finns det tex något 'vattentätt' kontrakt man kan skriva?

Först lite bakgrund. Jag är min fars enda barn, sk särkullebarn, och har därmed rätt att få ut mitt arv direkt. Hon är min fars tredje fru (min mamma var hans första fru) och hon kom in i bilden när jag var ca 18 år och redan flyttat hemifrån. Hon och jag har inte haft någon nära relation, dels för att vi aldrig har bott tillsammans (annat än lov/semestrar) dels för att hon är en väldigt egoistisk och självcenterad person, dessuom missunsam och skadeglad, pratar illa om allt och alla osv. Hon är oförmögen att visa tacksamhet, inte ens om jag ger henne en present eller gör henne en tjänst så säger hon det minsta tack.

Den viktigaste anledningen varför jag vill ta ut mitt arv är att jag har två barn med flera funktionsnedsättningar, och barnen kommer inte kunna ha ett normalt arbete utan leva på en låg aktivitetsersättning eller liknande. Arvet skulle därmed kunna göra stor skillnad framöver för barnen även om de inte är någon jättesumma.

Min 'styvmor' är barnlös och har sagt att hon kan tänka sig att låta mig ärva henne om jag låter henne sitta i orubbat bo, men problemet är att jag inte tror det kommer finnas något att ärva efter henne eftersom hon har höga omkostnader men låg pension pga att hon valt att jobba så lite som möjligt (min far har försörjt henne till stor del). Jag har ingen arvsrätt efter henne, och även om hon skulle skriva ett testament så kan hon riva det när som helst, tex om hon blir sur på mig.

Som ni förstår så är detta ingen person som jag gillar det minsta, men jag har ändå svårt att tvinga någon att sälja sitt hem för att jag ska få ut mitt arv. Enligt bouppteckningen så ska jag få drygt 600.000 kr plus en min fars bil (50.000). Hon får huset med lösöre, en hyfsat ny bil samt ett par andra fordon, och ca 25.000 kr. Huset är värt ca 560.000 kr och obelånat.

Hon säger att hon inte har råd att bo kvar om jag tar ut mitt arv, dvs hon behöver mina 600.000 kr för omkostnader. Jag har funderat på en kompromiss, att jag får halva huset mot att det belopp jag ska få minskar med halva husets värde. Den dagen hon säljer huset får jag då ut resten av mitt arv. Min tanke är att skriva ett kontrakt där detta framgår, samt att hon måste stå för alla driftskostnader (inkl försäkring) eftersom det är hon som bor där. Då riskerar jag visserligen att delar av mitt arv minskar (hon kommer garanterat inte underhålla huset det minsta, huset ligger på landet och har endast en liten tomt och kan bli svårsålt särskilt om det inte underhålls). Men på detta vis så slipper jag tvinga henne att flytta. Tror ni att det är möjligt att skriva en sådant kontrakt på rimligt vis? Eller ser ni andra möjliga vägar? Tacksam för råd och hjälp av er kunniga.

Värt att lägga till är att min far var medveten om arvssituationen men trots det valde att inte skriva ett testamente till fruns fördel, för att även han var orolig för sina barnbarns framtid.

PS. Ber om ursäkt för stavfel, jag stavar som en kratta och hittar ingen stavningskontrollfunktion. DS.

Ta ut dina pengar.

 

[elpaco]

Det är en lösning jag inte tänkt på,tack!

Gör det inte. Det är nästan ännu sämre. Du blir hyresvärd.

Det finns ett talesätt att man inte skall blanda släkt och affärer. Det är ju av naturen en tvingad sådan situation. Avsluta den. Lämna inte kvar ekonomiska band du inte ens själv kommer att vara förmögen att bryta.

 

[K.Bygg]

Jag har hamnat i en komplicerad situation och behöver råd om möjliga vägar framåt. Min far gick bort för ett tag sedan och nu när bouppteckningen är klar och undertecknad av både min fars fru och mig så hör hon av sig och hävdar att hon inte kommer att ha råd att bo kvar om jag tar ut mitt arv. Jag är normalt en generös person och hade först tänkt avstå majoriteten av mitt arv till henne (jag har dock aldrig sagt detta till henne) men det var ett par saker som fick mig att ändra mig. Nu undrar jag om det finns något sätt för mig att skydda mitt arv utan att ställa henne på bar backe? Finns det tex något 'vattentätt' kontrakt man kan skriva?

Först lite bakgrund. Jag är min fars enda barn, sk särkullebarn, och har därmed rätt att få ut mitt arv direkt. Hon är min fars tredje fru (min mamma var hans första fru) och hon kom in i bilden när jag var ca 18 år och redan flyttat hemifrån. Hon och jag har inte haft någon nära relation, dels för att vi aldrig har bott tillsammans (annat än lov/semestrar) dels för att hon är en väldigt egoistisk och självcenterad person, dessuom missunsam och skadeglad, pratar illa om allt och alla osv. Hon är oförmögen att visa tacksamhet, inte ens om jag ger henne en present eller gör henne en tjänst så säger hon det minsta tack.

Den viktigaste anledningen varför jag vill ta ut mitt arv är att jag har två barn med flera funktionsnedsättningar, och barnen kommer inte kunna ha ett normalt arbete utan leva på en låg aktivitetsersättning eller liknande. Arvet skulle därmed kunna göra stor skillnad framöver för barnen även om de inte är någon jättesumma.

Min 'styvmor' är barnlös och har sagt att hon kan tänka sig att låta mig ärva henne om jag låter henne sitta i orubbat bo, men problemet är att jag inte tror det kommer finnas något att ärva efter henne eftersom hon har höga omkostnader men låg pension pga att hon valt att jobba så lite som möjligt (min far har försörjt henne till stor del). Jag har ingen arvsrätt efter henne, och även om hon skulle skriva ett testament så kan hon riva det när som helst, tex om hon blir sur på mig.

Som ni förstår så är detta ingen person som jag gillar det minsta, men jag har ändå svårt att tvinga någon att sälja sitt hem för att jag ska få ut mitt arv. Enligt bouppteckningen så ska jag få drygt 600.000 kr plus en min fars bil (50.000). Hon får huset med lösöre, en hyfsat ny bil samt ett par andra fordon, och ca 25.000 kr. Huset är värt ca 560.000 kr och obelånat.

Hon säger att hon inte har råd att bo kvar om jag tar ut mitt arv, dvs hon behöver mina 600.000 kr för omkostnader. Jag har funderat på en kompromiss, att jag får halva huset mot att det belopp jag ska få minskar med halva husets värde. Den dagen hon säljer huset får jag då ut resten av mitt arv. Min tanke är att skriva ett kontrakt där detta framgår, samt att hon måste stå för alla driftskostnader (inkl försäkring) eftersom det är hon som bor där. Då riskerar jag visserligen att delar av mitt arv minskar (hon kommer garanterat inte underhålla huset det minsta, huset ligger på landet och har endast en liten tomt och kan bli svårsålt särskilt om det inte underhålls). Men på detta vis så slipper jag tvinga henne att flytta. Tror ni att det är möjligt att skriva en sådant kontrakt på rimligt vis? Eller ser ni andra möjliga vägar? Tacksam för råd och hjälp av er kunniga.

Värt att lägga till är att min far var medveten om arvssituationen men trots det valde att inte skriva ett testamente till fruns fördel, för att även han var orolig för sina barnbarns framtid.

PS. Ber om ursäkt för stavfel, jag stavar som en kratta och hittar ingen stavningskontrollfunktion. DS.

Hej,
Först och främst så skulle jag ta hjälp av en kunnig juridiskt person för upprättandet av ett sådant kontrakt, så att allt blir korrekt utfört. Trots det finns ju alltid risken att denne person missar någonting som din fars fru genom ett eget ombud kan utnyttja, ifall det vill sig illa. Tyvärr kan pengar göra folk väldigt otrevliga, och det låter ju på dig som att hon inte är en person som skulle stå för sitt ord ifall hon kunde vinna på att bryta det. Uppgörelser som involverar huset kan också vara riskabla tänker jag…vad händer ifall hon t ex. belånar det kraftigt, och lämnar dig med stora skulder via ett framtida övertagande?

Något jag reagerar över är hur hon ”inte skulle ha råd att bo kvar”, ifall nu huset ligger så avsides till (tänker mig att omkostnaderna inte borde vara så höga), och hon dessutom fått ärva ytterligare saker av värde att sälja av. Väldigt svårt att ge råd utan den fulla bilden, och det är fint att dig att vilja göra ”rätt”, men akta dig bara så du inte blir utnyttjad för din vänlighet.

 

[Wae]

Och när man läser att det rör sig om ett värde på huset på ca 600k och värde på övriga tillgångar på lika mycket så är ju räntekostnaden på huset under 2000 spänn i månaden (om man nu skulle få lån) - klarar man inte av det så är det ju riktigt illa.

Om huset snart ska lösas in av Vattenfall kommer ingen att vilja köpa det. Vattenfall kommer inte att bjuda mycket. Det ligger enl vad jag förstår i glesbyggd och är nog inte värt ens 600000kr.

 

[Anne K-N]

Om huset snart ska lösas in av Vattenfall kommer ingen att vilja köpa det. Vattenfall kommer inte att bjuda mycket. Det ligger enl vad jag förstår i glesbyggd och är nog inte värt ens 600000kr.

Sedan är det också fråga, finns det köpare till huset och i vilket skick är fastigheten? Har farsgubben gjort
renoveringar ? Egentligen bör ni båda försöka bli av med huset så fort som attan, om till och med Vattenfall är i knutarna.
En fastighet kostar i dagsläget minst sitt värde att renovera. Taket, dränering, badutrymmen, uppvärmningssystem, det är en illusion hos en äldre kvinna att bo kvar. Min mor lämnade sitt hus vid 90 års ålder, vi fick sälja huset som renoveringsobjekt.
Har inte tanten egna barn, släktingar, varför är hon så på sin mans son och hans välvilja?

 

[O]

alla kommentarer om kvinnan som alla har om hur var hon ska bo har ingen med att göra.

?
Själva kärnfrågan TS har är valet att låta kvinnan bo i det huset TS har ärvt, utan att betala för sig. Alltså utan att köpa ut TS.

Naturligtvis vill TS att pappans fru skall ha en bostad. Även om det inte blir det ärvda huset. Det är en central del i frågeställningen. Och det är är väl bra att flera engagerar sig i att försöka hitta lösningar på det.

 

[Nötegårdsgubben]

Om huset snart ska lösas in av Vattenfall kommer ingen att vilja köpa det. Vattenfall kommer inte att bjuda mycket. Det ligger enl vad jag förstår i glesbyggd och är nog inte värt ens 600000kr.

Tvärtom ser jag det som det enda rimliga skälet att äga fastigheten (helt eller delvis). Expropriation ger 125 % av marknadsvärdet.