Nu hittar du på saker igen. Jag har inte påstått att det är helt avgörande för resultatet med antalet lärare per elev.K karlmb skrev:
Högpresterande elever är sociala. Har du sett läkarstudenter, de på juristlinjen eller de på Handelshögskolan? Inte har de några sociala svårigheter. Var och en av dessa var en gång i tiden den smartaste sin grundskoleklass.D djac skrev:
Vilken tid pratar du om egentligen?A Anders_Nilsson skrev:
I den allmänna folkskolan på landet var alla barn där tvungna att gå i den enda klassen som fanns.
Det finns t.ex. läkare som t.ex. ligger på autismspektrat. De har förstås de sociala problem som är förknippade med det.H HenrikHuslöse skrev:
Då var alla bönder och skulle gå 4 år så de lärde sig läsa och skriva, samt Frukta Gud och Konungen.BirgitS skrev:
Idag har vi ett bredare spektrum av utbildning, där vissa går un nian med flera F och andra går ut nian med 320 meritpoäng och forsätter på de mest krävande gymnasieutbildningarna, inte sällan med riksintag.
Dessa grupper behöver olika förutsättningar. För den svagare gruppen krävs mycket personlig handledning och en miljö som inte stressar dem bortom vad de kan hantera. För det akademiskt starkare gruppen krävs fokus på läraren, en tyst omgivning och sporrande uppgifter.
Idag placerar man dessa grupper blandat i samma klass och lösningen på probkemet är då att de akademiskt starkare söker sig till de friskolor som fokuserar på ordning och disciplin. Föga förvånande är detta ett rött skynke för vänstern som gör jämförelse med Brittiska privatskolor.
Ja, och?A Anders_Nilsson skrev:
Jag frågar än en gång vilken tidsperiod avsåg du?
Uppenbarligen var det ju inte alltid så att barn delades upp utifrån begåvning etc. "förr" (som var ordet du använde).
Kanske. Det är bara det att det hela tiden kings 90% på de svagaste . Resten får klara sig bäst de kan och blir understimulerade.D djac skrev:
Det är "alla ska med"-tänket som raserar allt när någon inbillar sig att blandade klasser är effektivt.
Nej, man återinför inte tjänstemannaansvaret eftersom det redan har funnits där under lång tid.K karlmb skrev:
Man ändrar i det på marginalen.
Jodå. Min salig far föddes 1930 och gick i realskolan eftersom han var begåvad. Vanliga barn gick 8 år, de mer begåvade kunde efter sexan välja realskola som dår var ytterligare 4 år. Visst delade man upp barnen efter begåvning. Sedsan var det givetvis så att inte alla familjer hade råd men levnadsstandarden har höjts sedan 40-talet.
Denna uppdelning avskaffades med iunförandet av enhetsskolan under 50- och 60-talen som man trodde skulle utjämna skillnaderna men så blev det alltså inte. I Tyskland har man fortfarande ett trespårssystem.
Det vore väl bra om man i samma klassrum kunde både fokusera på de svagare eleverna med NPF och koncentrationssvårigheter och samtidigt ge de mer begåvade eleverna en utmaning men jag ser det inte hända.
I verkligheten är det så att skolorna måsta satsa på att undvika F för att få ersättning och då blir det medelmåttans tyranni. Man kan ju undra varför skolorna börjat erbjuda spetsutbildningar i vissa ämnen, enligt mig ett tyst erkännande av att one size does not fit everyone.
De är inte särbegåvade.H HenrikHuslöse skrev:
Så du fokuserar på några årtionden och ungefär åldern som motsv. högstadiet. Det är ju rätt begränsande.A Anders_Nilsson skrev:
Hade en äldre släkting, född 1924, som inte fick fortsätta efter den 6-åriga folkskolan. Hans pappa förbjöd det trots att läraren många gånger bad om det eftersom han var så duktig.
Det har man väl aldrig gjort. Inte ens när det var 6-årig folkskola eller senare 8 års skolgång var det ju så att de svaga elever, oavsett vad det berodde på, fick något fokus, de fick hänga med så gott det gick. Samma sak med många duktiga elever.A Anders_Nilsson skrev:
Sen är det ju verkligen inte så att alla med NPF är svagpresterande, tvärtom kan en del på autismspektrumet vara synnerligen högpresterande.
Nu är det så. Det är extrastöd till alla som riskerar att få F. Resten får klara sig själva.
Lärarna hinner inte med dem alls. Så de sitter o börjar prata och störa o leka/spela på datorerna.
De särbegåvade är ytterst få. Problemet är de ambitiösa elever som siktar på 300+ meritpoäng och går i kommunal skola med många NPF. Finns ingen skola som ger dessa det stöd de behöver. Den kommunala skolan drabbas hårt för den har en tendens att få de lågpresterande.D djac skrev:
Jag sa inte att alla med NPF är svagbegåvade, jag sa att de kräver mycket resurs och tenderar att störa för de som satsar på höga betyg. Och det finns pengar till extra lärare för bokstavsbarn men inte för begåvade barn. Därav att de senare dras till vissa friskolor.
Givetvis, som jag skrev tidigare, fanns det många familjer som inte ville eller kunde låta de begåvade fortsätta i realskolesystemet.
Men idag skall skolorna till varje pris undvika F och då blir det där de satsar pengarna. Hade skolorna fått belöningar för varje A som erövras hade satsningarna sett annorlunda ut. Men detta är känsligt i Sverige.
Vi lär få fortsätta med dessa för oavsett parti finns det inga politiker som kommer sätta sina barn i de skolor med mest problem. Man kunde ju starta upp elitklasser på olika ställen, speciellt där man har låga resultat, men då klagar politikerna vars barn går i vissa skolor på att de begåvade behövs som motivationssoldater i skolorna med stora problem.