Glöm inte all tidsspillan med grupparbeten som eleverna ska genomföra utan att genomgå en projektledarutbildning först.BirgitS skrev:
Vilka naturlagar syftar du på?D djac skrev:
Finns det officiell statistik som visar att andelen utan examen är lägre i de kommunala skolorna? Jag tvivlar.O skrev:
Finns det statistik på löner?
Och ifall lönerna skulle vara lägre I friskolor, är det nödvändigtvis ett problem?
Man kan ju vilja jobba där ändå med tanke på hur det ser ut i de kommunala alternativen...
Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, man kan se förändringarna med MRP pmd skrev:
De som gäller på en kommersiell marknad, det är och ska inte vara någon välgörenhet, avkastning till aktieägarna ska styra varje beslut och väx eller dö gäller, så bolagen ska växa både i storlek och lönsamhet.P pmd skrev:
Som sagt så är detta testat av Akelius, han skulle ju gå in i en stor koncern och ville fokusera mer på undervisningen, fortfarande vara lönsamma men kanske lite mindre när pengarna behövdes till undervisning, det blev kaos och ramaskri, såklart.
Jag tror inte att man ska kalla det skador, variation är nog mer korrekt, dessa har alltid funnits men konsekvenserna och lidandet blir mycket mer påtagligt i dagens samhälle än förr och jag tycker att man skulle prioritera att förstå detta ännu mer än man redan gör.P pmd skrev:
Tja det är väl ganska enkelt, ju rakare väg pengarna går mellan skattsedel och leverans, desto mindre förluster på vägen, eller missförstod jag frågan?K karlmb skrev:
Jag håller med om att hälla pengar på en verksamhet inte alltid ger bättre resultat men skolan är långt ifrån den gränsen, den är så underfinansierad att som det är nu kommer varje krona ge utdelning, med en liten kommentar, de ska komma planerbart och vid rätt tidpunkt.
Ett exempel på när man får dålig avkastning på pengar är som regeringen gjort, pytsa ut lite pengar till böcker som en överraskning och vid fel tillfälle, då är terminen redan igång, planerna är gjorda och att köpa en ny ämnesbok mitt i det ger inte maximal utdelning.
Vi kan köpa nya böcker till varje elev varje termin och vi kan ha 15 elever per klass med två lärare i varje klass, och det kommer fortfarande inte att hjälpa. Man måste ha olika elever i olika skolor vilket man förstod förr. Sedan skulle samtliga elever gå i samma klass och det går inte.
De som har NPF förstör för andra även om det inte är medvetet och de som är överbegåvade tråkas ihjäl. De som är stökiga förstör studieron.
Jag tycker visst att vi kan ha fler lärare per klass och nya böcker för det är småsummor i sammanhanget men tro inte att det löser något. Likaså om vi förbjuder samtliga friskolor, det kommer inte att hjälpa. Vi kan fösa ihop samtliga elever i samma blandade klasser i samma kommunala skolor och det kommer att komma ut sönderkokt mellanmjölkshavregrynsgröt men den svenska skolan kommer fortfarande inte att leverera en begåvningselit.
De som har NPF förstör för andra även om det inte är medvetet och de som är överbegåvade tråkas ihjäl. De som är stökiga förstör studieron.
Jag tycker visst att vi kan ha fler lärare per klass och nya böcker för det är småsummor i sammanhanget men tro inte att det löser något. Likaså om vi förbjuder samtliga friskolor, det kommer inte att hjälpa. Vi kan fösa ihop samtliga elever i samma blandade klasser i samma kommunala skolor och det kommer att komma ut sönderkokt mellanmjölkshavregrynsgröt men den svenska skolan kommer fortfarande inte att leverera en begåvningselit.
Är inte dessa reflektioner gamla, dvs har den diskussionen inte alltid funnits? Ofta är det föräldrar, vare sig det gäller skola eller fotboll, som anser att sitt eget barn är överlägset begåvat och inte borde behöva dras med att vara med medelmåttor.A Anders_Nilsson skrev:
Jag håller dock med om att det inte finns en (1) sak som löser allt, utan här behöver man gå fram parallelt med flera förändringar. Tror inte någon delar din uppfattning att det är egalt om man har undervisningsmateriel eller ej, det saknas i klassrummen och mycket tid som borde använts till annat går åt att brygga det gapet, att skapa eget sådant på olika sätt.
När skrev jag att det var egalt om det fanns undervisningsmaterial? Jag skrev att vi kan köpa nya böcker varje termin och det kommer i sig inte att räcka till.D djac skrev:
Sedan saknas det inte totalt undervisningsmaterial i den svenska skolan, min son har alltid haft böcker och även digitalt material och han har gått i friskola i stort sett hela sin skolgång. Det jag kan hålla med om är att friskolor har stora klasser och är selektiva. Oftast sker detta genom att ställa höga krav så att de mindre begåvade inte känner sig attraherade. Men det måste finna utbildning även för de begåvade.
Varför inte bötfälla politikerna och tjänstemännen personligen?K karlmb skrev:
Både friskolor och kommunala skolor lägger 55% av skolpengen på undervisning för eleverna, så det är ingen skillnad där.
I faktiska pengar lägger friskolor ca 10.000:- mindre per elev på undervisning, men det har att göra att kommunala skolor i snitt får 16700:- högre skolpeng än friskolor. Som jag nämnt tidigare i tråden innebär det att om friskolorna skulle tvingas stänga så hade resurserna per elev minskat i de kommunala skolorna.
Statistiken finns här:
https://siris.skolverket.se/siris/f...0&kommun=0&jmf=re&jlan=0&jkommun=0&jkgrupp=C8
Heldragen linje är kommunal skola, sträckad linje är enskild huvudman
Tja, det varierar säkert men finns det inte pengar till böcker så blir det inga och då löser såklart lärarna det på andra sätt men om du frågar så anser de solklart att ämnesböcker är att föredra.A Anders_Nilsson skrev:
Jag tror vi utanför förstorar bekymret med spannet, det finns en grupp med mycket svaga elever som behöver stöd och en försvinnande liten klick som är särbegåvade, de flesta lärare träffar aldrig på någon sådan under sin yrkeskarriär, men resten funkar rätt bra i vanliga grupper. Man testar ju olika alternativ för de särbegåvade och det hjälper framförallt med deras trivsel, särbegåvning kommer ofta med andra sociala svårigheter.