290 394 läst ·
1 732 svar
290k läst
1,7k svar
Hur har ”alla” råd att köpa hus?
Som urflyttad småstadsbo kan jag säga att en av anledningarna till att jag aldrig skulle kunna bo i en småstad (allt mindre än typ göteborg) är att småstadsmentaliteten är brutal. Det ska jämföras överallt (pengar, status, sambos), det utbredd främlingsfientlighet och inskränkta människor överlag. För många slutar världen utanför kommungränsen. Självklart är inte alla så, men tillräckligt många för att man inte ska trivas. Det är detsamma för de flesta som jag diskuterat med.
Självklart finns det samma personer i en storstad. Men de personerna har svårt att trivas i en större stad imo. och deras påverkan försvinner.
Det är en vanlig missuppfattning på landsbygden att folk från större städer "ser ner på småstäderna" etc. Jag har aldrig märkt det, jag är däremot sett många äldre som ser ner på folk från "storstan".
Självklart finns det samma personer i en storstad. Men de personerna har svårt att trivas i en större stad imo. och deras påverkan försvinner.
Det är en vanlig missuppfattning på landsbygden att folk från större städer "ser ner på småstäderna" etc. Jag har aldrig märkt det, jag är däremot sett många äldre som ser ner på folk från "storstan".
Småstadsmentaliteten har jag ingen erfarenhet av, men vill bara flika in att många av oss går inte ut på vinluncher och äter gåslever var och varannan vecka. En tätort på över 100.000 är rätt stor. Som jag förstår är det i princip bara Stockholm och Göteborg som "egentligen" är storstäder. Malmö vet jag inte så mycket om men har aldrig hört någon lyfta fram den som en "storstad". Uppsala har jag levt första halvan av livet i och det är ingen storstad, men jäkligt trevlig stad dock.T tompaah7503 skrev:Får nog säga "nej" till frågan om mindre städer har stadskvalitéer till småstadspris.
...
För mig erbjuder inte Jönköping en högre kvalitet att betala för än skogen en mil utanför Åmål. Men det värsta är nog ändå den speciellt inskränkta småstadsmentaliteten som ofta härskar i dessa hålor. Den hittar man varken på landsbygden eller i de tre stora städerna.
Alternativet att ta en weekend i storstad en eller två gånger om året kan troligen stilla behovet för många.
Själv åker jag in till Stockholm en handfull gånger om året trots att jag om jag reser mig från stolen nu har 20 minuter med bil eller 30 minuter med pendeln tills jag är inne i stan... Det finns helt enkelt inte så mycket som lockar. Sommartid blir det kanske något oftare. Men visst, vill man slå klackarna i taket, vara en kulturknutte eller tant eller utforska gastronomiska smakresor förstår jag att förort eller landsbygd inte erbjuder så mycket. Veckor och helger fylls av barnens aktiviteter som änsålänge sker kring där vi bor (träning och att träffa kompisar). Jag skulle tro att alla 15-20 Sveriges större tätorter har tex gott om sportaktiviteter för ungdomar... Kanske man när barnen är uflugna måste ta till dessa kultur och smakaktiviteter för att få tiden att gå... Jag tror lika många hellre är ute i skärgården på båt eller i kajak eller gör liknande saker...
Sant själv har jag erfarenhet att ha bott i en storstad och som nu på landsbyggden men som det är nu så när jag sitter i min båt och tittar på huset som är betalt så är det livskvalitet för mig och vill inte flytta tillbaka men gärna hälsa på vänner eller bara besöka storstaden.J JohanLun skrev:Småstadsmentaliteten har jag ingen erfarenhet av, men vill bara flika in att många av oss går inte ut på vinluncher och äter gåslever var och varannan vecka. En tätort på över 100.000 är rätt stor. Som jag förstår är det i princip bara Stockholm och Göteborg som "egentligen" är storstäder. Malmö vet jag inte så mycket om men har aldrig hört någon lyfta fram den som en "storstad". Uppsala har jag levt första halvan av livet i och det är ingen storstad, men jäkligt trevlig stad dock.
Alternativet att ta en weekend i storstad en eller två gånger om året kan troligen stilla behovet för många.
Själv åker jag in till Stockholm en handfull gånger om året trots att jag om jag reser mig från stolen nu har 20 minuter med bil eller 30 minuter med pendeln tills jag är inne i stan... Det finns helt enkelt inte så mycket som lockar. Sommartid blir det kanske något oftare. Men visst, vill man slå klackarna i taket, vara en kulturknutte eller tant eller utforska gastronomiska smakresor förstår jag att förort eller landsbygd inte erbjuder så mycket. Veckor och helger fylls av barnens aktiviteter som änsålänge sker kring där vi bor (träning och att träffa kompisar). Jag skulle tro att alla 15-20 Sveriges större tätorter har tex gott om sportaktiviteter för ungdomar... Kanske man när barnen är uflugna måste ta till dessa kultur och smakaktiviteter för att få tiden att gå... Jag tror lika många hellre är ute i skärgården på båt eller i kajak eller gör liknande saker...
Renoverare
· Stockholm
· 20 195 inlägg
30 minuter kanske inte låter så mycket men det är ändå ett projekt. Jag går utanför dörren så sitter jag på en white guide krogJ JohanLun skrev:Småstadsmentaliteten har jag ingen erfarenhet av, men vill bara flika in att många av oss går inte ut på vinluncher och äter gåslever var och varannan vecka. En tätort på över 100.000 är rätt stor. Som jag förstår är det i princip bara Stockholm och Göteborg som "egentligen" är storstäder. Malmö vet jag inte så mycket om men har aldrig hört någon lyfta fram den som en "storstad". Uppsala har jag levt första halvan av livet i och det är ingen storstad, men jäkligt trevlig stad dock.
Alternativet att ta en weekend i storstad en eller två gånger om året kan troligen stilla behovet för många.
Själv åker jag in till Stockholm en handfull gånger om året trots att jag om jag reser mig från stolen nu har 20 minuter med bil eller 30 minuter med pendeln tills jag är inne i stan... Det finns helt enkelt inte så mycket som lockar. Sommartid blir det kanske något oftare. Men visst, vill man slå klackarna i taket, vara en kulturknutte eller tant eller utforska gastronomiska smakresor förstår jag att förort eller landsbygd inte erbjuder så mycket. Veckor och helger fylls av barnens aktiviteter som änsålänge sker kring där vi bor (träning och att träffa kompisar). Jag skulle tro att alla 15-20 Sveriges större tätorter har tex gott om sportaktiviteter för ungdomar... Kanske man när barnen är uflugna måste ta till dessa kultur och smakaktiviteter för att få tiden att gå... Jag tror lika många hellre är ute i skärgården på båt eller i kajak eller gör liknande saker...
Men här är ju preferensen. Vill man gå ut och på 5 minuter stå i en skogsdunge / strand eller på en krog? Är skogspromenaden på lunchen värd mer eller mindre än finkrogen? Det kan nog bara var och en själv svara på. Men visst, fick jag byta rakt av mot en villa på djurgårn skulle jag nog inte tacka nej. Men här är ju kompromissen. De som vill ha både nära till finkrogen, egen trädgård, nära till natur. Måste väl ut med 50-100MSEK? Kan man tänka sig en lägenhet så kan man väl få till att bo nära en park och då landa att få lite både och. En promenad i parken och ett besök på finkrogen. Men stadsmiljöer är trevliga för ungdomar och vuxna. Men för barn som vill cykla, åka pulka mm. är det väl mindre kul kan jag tänka. Det finns väl en anledning att många barnfamiljer flyttar till villa men sen i vissa fall flyttar tillbaka till stan i lägenheten när barnen är vuxna.AndersMalmgren skrev:
Jag har hellre 250m till stranden och skogen som nu än till krogen. Festa kan jag göra hemma med folk jag vill festa med. Behövs ingen krog för det.
Sen var jag likadan innan och bodde centralt i stan men utan familj. Bara olika lägen i livet.
Sen var jag likadan innan och bodde centralt i stan men utan familj. Bara olika lägen i livet.
Renoverare
· Stockholm
· 20 195 inlägg
Krogen = fine dining i detta fallet. Har inte klubbat på minst 15 årKristian Ask skrev:
Fine dining... Har råd att ta taxi om det skulle falla mig in med nåt sånt. Bara inget större intresse av det för tillfället.
Renoverare
· Stockholm
· 20 195 inlägg
Jag gör det 3-5 dagar i veckan ej inräknat lunch. Men sambon vill flytta till hus så det blri attt hitta ett I bromma eller enskede med nära till kommunikation.Kristian Ask skrev:
Dåligt med tid till sånt. Många som ska hämtas, lämnas, läxor, middag osv. Fast vi har nog tänkt flytta till stan när de är äldre. Då jäklar ska det fine dinasAndersMalmgren skrev:
Jag tror ditt intresse för riktigt bra mat är ganska unikt, annars skulle det öppna fler finkrogar även i småstäder. Men där finns troligen inte alls den efterfrågan. Det har ju givetvis även med kostnad att göra. Det kan säkert finnas många som om det skulle kosta som en vanlig lunch hellre skulle välja finkrogen men som inte har råd att betala för det. Men resultatet är samma - det krävs minst en miljon människor i staden för att det ska kunna finnas ett antal finkrogar.AndersMalmgren skrev:
Tror det däremot finns många över landet som uppskattar god mat, men då kanske även är roade att tillaga den själv - givetvis en helt annan sak, men återigen preferenser.
För de med speciella och smala intressen är ju en storstad ofta enda stället det finns.
...utan att vara kunnig i ämnet, är inte ofta restaurangmat inte helt hälsoanpassad, dvs riskerar man inte att drabbas av hälsoproblem om man har den frekvensen på att äta sån mat (givetvis så blir det samma om man dunkar i sig pizza och hamburgare 5 dar i veckan men...). Frugan jobbade för massor av år sen ungefär vid djurgårdsbron och vad jag förstod var det ofta "affärsluncher" på winblad, backfickan och allt vad det hette (turligt nog tror jag det till 95% betalades av firman hon jobbade på). Själv har jag aldrig varit på nån av de där ställena... I det yrket (advokat) förstod jag som att en stor del pajar hälsan antingen av sitt leverne (dessa luncher och vin) eller på att stressa eller jobba ihjäl sig.AndersMalmgren skrev:
Det stämmer nog ganska bra.J JohanLun skrev:Jag tror ditt intresse för riktigt bra mat är ganska unikt, annars skulle det öppna fler finkrogar även i småstäder. Men där finns troligen inte alls den efterfrågan. Det har ju givetvis även med kostnad att göra. Det kan säkert finnas många som om det skulle kosta som en vanlig lunch hellre skulle välja finkrogen men som inte har råd att betala för det. Men resultatet är samma - det krävs minst en miljon människor i staden för att det ska kunna finnas ett antal finkrogar.
Tror det däremot finns många över landet som uppskattar god mat, men då kanske även är roade att tillaga den själv - givetvis en helt annan sak, men återigen preferenser.
För de med speciella och smala intressen är ju en storstad ofta enda stället det finns.
Intresset för att köpa brutalt dyra maträtter på en fin resturang har testats i vår stad många gånger.
De är ju trevligt, men intresset finns inte hos folk att gå ut och äta på det viset. Så de resturangerna som varit riktigt fina här har lagts ner.
Vi har helt enkelt inte intresse av aw, fine dining och allt vad det heter i andra orter.
Så då är de tur att Anders bor där han gör eftersom det är hans stora hobby =)
Renoverare
· Stockholm
· 20 195 inlägg
Tror inte de där gubbarna är ute så ofta i löpspåret. Bra fine dinging mat är hälsosamt. Ett glas rött är bra. Det är att kröka som inte är bra. Jag fastar 2 dagar i veckan. Joggar 2 mil i veckan (Tyvärr inte just nu pga benhinneinflamation).J JohanLun skrev:...utan att vara kunnig i ämnet, är inte ofta restaurangmat inte helt hälsoanpassad, dvs riskerar man inte att drabbas av hälsoproblem om man har den frekvensen på att äta sån mat (givetvis så blir det samma om man dunkar i sig pizza och hamburgare 5 dar i veckan men...). Frugan jobbade för massor av år sen ungefär vid djurgårdsbron och vad jag förstod var det ofta "affärsluncher" på winblad, backfickan och allt vad det hette (turligt nog tror jag det till 95% betalades av firman hon jobbade på). Själv har jag aldrig varit på nån av de där ställena... I det yrket (advokat) förstod jag som att en stor del pajar hälsan antingen av sitt leverne (dessa luncher och vin) eller på att stressa eller jobba ihjäl sig.
