Hur göra samboavtal på lägenhet, procentuppdelning.
Jag och min sambo bor tillsammans i en bostadsrätt. Jag står som ensam ägare, men lägenheten köptes för att båda ska bo där.
Jag har betalt ca 10% av lägenheten kontant, hon har gett mig ca 25% i kontanter som jag sedan använde när vi köpte lägenheten. Resten (65%) har jag lånat av banken. Alla inköp som anses som en investering i lägenheten har hon betalat 25% av.
Eftersom hon betalat 25% av lägenheten och betalar för 25% av investeringarna i den vill vi att hon ska få 25% av värdet på bostaden när den säljs. Och jag får 75%. Detta är väl rätt tänkt?
Hur ska vi avtala om detta så att det gäller oavsett vad som händer? Är båda tillsammans vid ett lägenhets/husbyte är det ju kanske inga problem, men skulle förhållandet ta slut finns ju risk att man blir osams om sånt som man tidigare bestämt.
Enligt min bankman räcker det med att hon blir inskriven med sin procentsats för lägenheten i vår förening, och att vi sedan avtalar ett samboavtal där det står att båda tagit del av ett varsitt exemplar. Stämmer dett
Jag har betalt ca 10% av lägenheten kontant, hon har gett mig ca 25% i kontanter som jag sedan använde när vi köpte lägenheten. Resten (65%) har jag lånat av banken. Alla inköp som anses som en investering i lägenheten har hon betalat 25% av.
Eftersom hon betalat 25% av lägenheten och betalar för 25% av investeringarna i den vill vi att hon ska få 25% av värdet på bostaden när den säljs. Och jag får 75%. Detta är väl rätt tänkt?
Hur ska vi avtala om detta så att det gäller oavsett vad som händer? Är båda tillsammans vid ett lägenhets/husbyte är det ju kanske inga problem, men skulle förhållandet ta slut finns ju risk att man blir osams om sånt som man tidigare bestämt.
Enligt min bankman räcker det med att hon blir inskriven med sin procentsats för lägenheten i vår förening, och att vi sedan avtalar ett samboavtal där det står att båda tagit del av ett varsitt exemplar. Stämmer dett
Redigerat:
Dubbel
Redigerat:
Hej!
Jag hoppas du städar 75% av lägenheten också och betalar 75% av underhållet och hyran.
Annars så tror jag det bara är att skriva ett samboavtal där bodelning ej ska ske, då det är utslaget iom era nya procentsatser, inredning/möblerna får ni försöka lösa rättvist om den tråkiga "dagen" kommer. Därefter skriva i köpekontraktet att hon äger 1/4 om ni är överens om de trots hon gör 50% av sysslorna i hemmet.
Detta är bara gissningar som jag inte tar ansvar för
men jag tror det skulle kunna lösa det så bra det går när man delar så.
Mvh
Jag hoppas du städar 75% av lägenheten också och betalar 75% av underhållet och hyran.
Annars så tror jag det bara är att skriva ett samboavtal där bodelning ej ska ske, då det är utslaget iom era nya procentsatser, inredning/möblerna får ni försöka lösa rättvist om den tråkiga "dagen" kommer. Därefter skriva i köpekontraktet att hon äger 1/4 om ni är överens om de trots hon gör 50% av sysslorna i hemmet.
Detta är bara gissningar som jag inte tar ansvar för
men jag tror det skulle kunna lösa det så bra det går när man delar så.Mvh
Ok, om jag förstått det rätt så ska vi alltså göra ett samboavtal där det står att bodelning ej kommer ske. Sen skriver man in henne i föreningen på 25%. Men vad är ett samboavtal? Finns det speciellt blanketter för sånt där man skriva vad som helst, dvs det vi vill avtala om i det här fallet.
Sen angående vad hon gör och inte gör förstår jag inte vad det har med saken att göra? Hon hade gärna fått stå på hela lånet eller lägenheten så att jag hade sluppit risken att köpa en lgh i dessa tider. Nu är det dock så att hon pluggar och jag jobbar. När hon får jobb blir det väl så att hon betalar 50% av totala månadskostnaden (ränta+avgift).
Ska jag skänka tex 1 miljon (halva värdet på lägenheten) om vi går skilda vägar och säljer för att hon bott i huset. Dvs jag står med 0,9milj i skuld utan en lgh. Om det är så man räknar? Eller om det är kontanterna som blir över när lånet är betalat som man delar på, så blir det hon som skänker mig en massa pengar istället. Inget av alternativen verkar rimliga.
Jag försvarar mig inte, men undrar vad jag missar och om vi tänker fel?
Sen angående vad hon gör och inte gör förstår jag inte vad det har med saken att göra? Hon hade gärna fått stå på hela lånet eller lägenheten så att jag hade sluppit risken att köpa en lgh i dessa tider. Nu är det dock så att hon pluggar och jag jobbar. När hon får jobb blir det väl så att hon betalar 50% av totala månadskostnaden (ränta+avgift).
Ska jag skänka tex 1 miljon (halva värdet på lägenheten) om vi går skilda vägar och säljer för att hon bott i huset. Dvs jag står med 0,9milj i skuld utan en lgh. Om det är så man räknar? Eller om det är kontanterna som blir över när lånet är betalat som man delar på, så blir det hon som skänker mig en massa pengar istället. Inget av alternativen verkar rimliga.
Jag försvarar mig inte, men undrar vad jag missar och om vi tänker fel?
Oj oj. Varför ska ni vara tillsammans om ni redan nu tänker på separation?ÉlPontus skrev:
Skaffa en annan tjej om du inte älskar den du har. Gör det innan ni får barn. Annars är risken stor att hon får bara 25% AV BARNET vid separation.
Enklaste är att skydda den egna insatsen. Sen göra resten tillsammans. Leva tillsammans, uppfostra barnen tillsammans och dö tillsammans.
JAG. En som haft samma kvinna i 33 år!
Jag har ingen aning om hur man bör göra men om din sambo betalar 25% av avgifterna så borde ni väl skriva att hon ska ha 25% av säljsumman. Om ni däremot delar på de löpande räkningarna så kan ni ju skriva att ni delar 75/25 upp till den summan som lägenheten är köpt för + eventuella investeringar som hon lagt 25% på och att all ev. vinst delas 50/50. D.v.s. ni får tillbaka det ni lagt själva men delar på vinsten.
Då skulle jag nog tycka att det var rimligt att han först fick tillbaka det han betalat och att man sen delade 50/50 på resten. Men då kanske man ska göra en deal att man också får stå 50/50 för en eventuell förlust.kamilenski skrev:
Ok. Det hade varit rättvist enl min fam och min sons flickvän fam. Man kan (bör) inte bara stirra sig blind på procentsatser. Var har vi känslorna?byggankan skrev:
Jag förstår man vill skydda det man ägde innan. Men där går gränsen.
Redigerat:
Kamilenskis vurmande om känslorna är larvigt när en TS ber om juridiska råd. Han vet mycket väl att risken att ett samboförhållande spricker är ännu högre än för ett äktenskap och redan där är risken 50/50. Enligt sambolagen så delas en bostadsrättslägenhet som parterna skaffat för gemensamt boende enligt ett giftorättslikande system. Dvs, A kan ha lagt hundra procent av insatsen men B får hälften av värdet vid en separation, vare sig vederbörande bidragit eller ej. Lagen är dispositiv, dvs parterna kan ersätta lagens skrivning med ett avtal där man kommer överens om att vid en eventuell separation dela i enlighet med överenskomna proportioner. Finns ingen anledning att i dessa tider, när det är hur lätt som helst att bryta upp från äktenskap och förhållanden, muta en partner med pengar. Om en partner "sitter fast" av rädsla för ekonomiska problem vid en separation kan det göra att vederbörande inte är tillräckligt lyhörd när det knakar i relationen och i stället för att agera stoppar huvudet i sanden. Det som kunde varit en svacka blir då en avgrund och relationen går åt fanders. Det är ju ingalunda så att man kan vara säker på att ens ekonomiska sits är bättre om tio-femton år än idag. Dina pengar har kanske blivit någon bankdirektörs bonus.
För det är något som kan hända.kamilenski skrev:
Varför skulle man inte planera för det skulle jag vilja fråga?
Ser det som en självklarhet att ha alla papper klara så gott det går ifall något händer.
Vill att allt ska vara skrivet och klart ifall t.ex jag skulle gå bort. Precis på samma sätt som allt ska vara klart om min sambo bestämmer sig för att gå vidare i livet utan mig. Då ska man inte behöva stå inför en massa onödigt elände utan papper finns klart på hur det ekonomiska löses i mellan oss.
Det är det säkert. Sambons mamma ville att vi skulle skriva på alla kvittona vem som hade betalat vad i huset och vänta tills båda hade lika mycket pengar innan vi renoverade något.Nyfniken skrev:
Det är för oss inte rimligt. Sambon tjänar mycket mer och det visste han om när han valde att köpa ett hus tillsammans med mig.
I min värld så kommer vi att leva ihop livet ut. Att planera för ett slut tycker inte jag är en sund inställning i ett förhållande.
Det beror nog lite på hur man är som person. Man får hoppas att det är de som planerar för ett slut som uppskattar att ha gjort det när väl slutet kommer och vice versa. Personligen kan jag tycka att det är något naivt att förutsätta ett livslångt förhållande där till och med äktenskap har en "success rate" på under 50%.AnneFi skrev:
Jag använder bilbälte. Inte för att jag vill, eller ens tror att jag kommer krocka. Jag vet dock att trots att ingen vill krocka, så händer det. Då är det bra att vara förberedd. Med ett bilbälte.
Redigerat: