Synd att Energiföretagen använder ett felaktigt språkbruk.D Daniel 109 skrev:
Ändå är det något med produktionen som gör att priset blir lågt.
Absolut, och detta gör det så sorgligt med den förtida nedläggningen av andra kärnreaktorer, jag tänker främstt på R1 och den nästan klart uppdaterade och effektökade O2.J jawen skrev:
Med lite lagom livstidsförlängning hade de spelat in en massa extra pengar, som blivit export och förstärkning av statskassan.
Men om vi använder räkneexemplet på ny kärnkraft, så skulle 4 st reaktorer av OL3-modell kunnat ersätta dessa 5.
Vad OL3 slutligen har kostat kommer vi nog aldrig att få veta, och inte heller hur stor del av smällen de olika aktörerna kommer ta, det krävs t.ex. att alla rättsliga tvister till sist blir avgjorda.
Men googlar man runt så verkar rimliga antaganden hamna i häraden 80-120 miljarder kr. 85 miljarder är en siffra som återkommer lite här och var. Jag hittade även siffran 200 miljarder, på en tydligt kärnkraftskritisk sida, så den uppgiften anser jag att man helt kan bortse ifrån, även lite glorifierade siffror på runt 50 miljarder (det tror jag var ursprungskontraktet + de första fördyringarna, eller ursprungskontraktet + det extra som TVO har varit beredda att betala).
Men det blir alltså någonstans i häraden 400 miljarder, och sen om man lägger till kostanden för 80 års kärnbränsle, löner, service och underhåll, revisioner, säkerhetuppdateringar och räntekostnader (borde kanske stått först, då det är en av de största kostnaderna), så vill det sig verkligen att man har marginalerna på sin sida, så att de verkligen är lönsamma i 80 framåt.
Om elpriset redan idag rätt ofta är minus, eller bara några öre/kWh (som det var i natt t.ex) så lär ju elpriset sjunka ytterligare ifall vi tillför 1600MW mer produktion, ja ifall vi inte samtidigt bygger två nya kablar till utlandet då.
Men inom 80 år så har Europa kanske fått ordning på sin elförsörjning, ja kanske redan om 20 år, eller 10 år, och då har vi kanske inte ens längre någon exportmöjlighet, i alla fall inte till höga priser.
80 år är ett enormt långt tidsperspektiv, i en bransch som har varit stadd i så kraftig förändring de sista 10 åren.
Det är för att det du skriver inte går ihop logiskt, dvs att elproducenterna själva ensidigt bestämmer sitt pris och sätter marknaden ur spel.J jawen skrev:
Jag tänkte att du kanske hade någon förklaring, men den saknas tydligen, så vi släpper väl detta spår nu.
Tja, det är långt mindre än hälften av min elräkning som är kostnad för själva elen (effekten, mest korrekt - energin (måste skriva detta, annars kommer Daniel att hacka på migJ jawen skrev:
))De försöker väl förenkla det så mycket det bara går. Det kan bli galet då.blackarrow skrev:
greedflationen finns väl hos elnätsbolag och inte elproducenterna med ganska låga genomsnittliga elpriser.Mikael_L skrev:
I viss mån kan finns väl greed inom vindkraftsbolag också men då mer hur vinster förs runt och ut ur bolag som har dålig ekonomi.
Folk blandar väl ihop diskussionsämnena... Den här tråden handlar ju om elpriset och elhandlarna.
Det kan vi nog ställa upp på de flesta av oss. Monopol vs en öppen marknadsplats (Nordpool)
Japp. Själva utlåningen skapar nya pengar.
Kalle har 1 mille på sparkontot
Banken lånar ut dessa till Olle…
Både Kalle och Olle förfogar nu över 1 miljon…
Var det ingen som "hängde på" ämnet!J jawen skrev:
Dessa "intjänade"1.344 miljarder kr, är ju bara en bråkdel av vad Sverige/staten har tjänat totalt på kärnkraftverken. (då dessa pengar var enbart såld produktion baserad på 40 öre/kWh)
Sedan kommer nät, moms & skatter, & skatter, moms vinstskatt från alla andra bolag inom elbranschen.
Undra om totalt sett 8.000 miljarder är nära sanning över, hur mycket dessa 5 reaktorer kommer att ha "dragit in" under sin livstid?
Har funderat kring prissättningen och att vi går mer och mer mot kortare tidsintervall. Snart har vi 15 minuters intervall och det kommer troligtvis att ge än mer varierande priser.
Vad skulle hända om man gick åt andra hållet och sa att producenter behöver leverera el inte på timbasis utan snarare på månads eller årsbasis?
Sol och vindproducenter skulle då inte kunna buda ensamma och behöver slå ihop sina påsar med vattenkraft, kärnkraft, värmekraft för att kunna leverera el dygnet runt. Man skulle då få en naturlig balansering mellan intermittent och planerbar kraft. Planerbar kraft kommer då att ses mer värdefull.
En utmaning är naturligtvis att förstå hur mycket efterfrågan kommer att variera under en månad eller år men man skulle kunna köra denna metod för en baslast (förväntad minlast) och sedan kan man köra spot på resten. Eller så får producenterna buda på att erbjuda dels energi samt effekt. Då kommer producenterna att behöva en andel reglerbar kraft, typ vattenkraft för att leverera vad vi konsumenter behöver, el dygnet runt, året runt.
Vad skulle hända om man gick åt andra hållet och sa att producenter behöver leverera el inte på timbasis utan snarare på månads eller årsbasis?
Sol och vindproducenter skulle då inte kunna buda ensamma och behöver slå ihop sina påsar med vattenkraft, kärnkraft, värmekraft för att kunna leverera el dygnet runt. Man skulle då få en naturlig balansering mellan intermittent och planerbar kraft. Planerbar kraft kommer då att ses mer värdefull.
En utmaning är naturligtvis att förstå hur mycket efterfrågan kommer att variera under en månad eller år men man skulle kunna köra denna metod för en baslast (förväntad minlast) och sedan kan man köra spot på resten. Eller så får producenterna buda på att erbjuda dels energi samt effekt. Då kommer producenterna att behöva en andel reglerbar kraft, typ vattenkraft för att leverera vad vi konsumenter behöver, el dygnet runt, året runt.
Det är rätt enkelt.M Maba skrev:
Produktionsresurserna skulle nyttjas mycket mindre effektivt, med all osäkerhet längre fram i tiden skulle allt mer produktion "räknas bort", dvs inte budas ut på marknaden, och därmed skulle möjlig produktion vaskas, och detta sen med motsvarande dyrare elpris.
Det skulle helt enkelt bli sämre verkningsgrad och effektivitet i elproduktionen.
Så producenterna ska ge ettfast pris oavsett produktionsförhållanden eller storlek på efterfrågan? Det är knappast något som skulle fungera rimligt bra.M Maba skrev:
Varför skulle kortare tidsperioder ge större variation? Det det ger är mindre prishopp från en sekund till nästa.
Producenterna ger ju ett fast pris under en timme trots att efterfrågan och produktionsförhållanden varierar även under timmen. Vad är det som säger att timme eller kvart är det bästa tidsintervallet för att få den mest effektiva produktionen?D Daniel 109 skrev:
Vad skulle konsekvensen bli om man ville köpa 130 TWh på årsbasis för Sveriges behov och kan avropa effekt mellan 10000 och 25000 MW under året? Det är ju det vi vill köpa även om det är soligt, blåsigt, blött, kallt eller inte. Hur skulle en sådan produktionsapparat se ut för minsta möjliga produktionskostnad?
När det gäller el inträffar det dagligen. Under timmar med hög elanvändning är priset högt, sedan sjunker priset när elanvändningen minskar. Med tillräckligt stora och frekventa prisvariationer lönar det sig att spara el när den är billig och sälja den när den är dyr. Det är lätt för vattenkraften, men svårare för vind- eller kärnkraft. Men olika former för lagring av elenergi blir allt lönsammare, som batterier, pumpkraftverk.J jawen skrev:
Hotellpriserna varier också med efterfrågan. En vecka i Åre under Stockholmarnas påsklov är dubbelt så dyr som en vecka i januari eller april.