Ok ska då motsvara det här EU-förordningenK krfsm skrev:
https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/HTML/?uri=CELEX:32016R1388&from=EN#d1e2885-10-1
Snabbt skummat så har vi då kostnads/nyttoanalysen under Artikel 49.
Är inte med på att just EI kört fast? Borde vara oreda i varenda land i Europa isåfall.
Samtliga direktiv och förordningar
https://ei.se/om-oss/lagar-och-regler/eu-lagstiftning/eu-lagstiftning-el
Redigerat:
Logiskt sett bör den billigaste timmen närma sig normalpris om alla parerar toppar och brassar på vid dalar.L lbgu skrev:
Så då får vi jämnare priser på köpet.
Dock ej nödvändigtvis billig el.
Egna landet först.D daVinci skrev:
Ja, det känns som om det finns en del spelrum i den där artikel 49, och att det därmed inte är obligatoriskt att nätet skall värderas efter vad det skulle kosta att nyanskaffa det idag. Men regeringen har bestämt att det ska värderas så, och då får EI rätta sig efter det.P paralun skrev:
Ergo, regeringen behöver kamma sig och ta tag i saken.
Skillnaderna mellan dyr och billig tid lär bli mindre. Men i prislistan för nästa dygn lär det ju oftast vara någon timme som är billigast. Den timmen lär ju få en effektspik då alla automatiska system för elbilsladdning lär köra maxeffekt på laddning just den timmen.S Snikholt skrev:
Jo det finns nog plats för olika tolkningar och mycket löst formulerat.K krfsm skrev:
"
a) Den berörda systemansvarige för överföringssystemet, den nuvarande eller potentiella framtida ägaren av förbrukningsanläggningen och den nuvarande eller potentiella framtida systemansvarige för distributionssystemet eller det slutna distributionssystemet ska grunda kostnads-nyttoanalysen på en eller flera av följande beräkningsprinciper:
i) Nettonuvärdet.
ii) Avkastningen på investerat kapital.
iii) Avkastningsgraden.
iv) Den tid som behövs för att nå nollresultat."
Sen är ju det här en förordning och tvingande, någon kanske borde fråga EU-kommissionen om tolkningen?
Det är just det jag menar att automatiken tar hänsyn till framöver. Den väljer istället att ladda över fler timmar då det som du säger bara skiljer 10-tals ören mellan de låga timmarna. Så det finns ingen anledning att maxa allt på en timme.L lbgu skrev:
Stället du max laddeffekt till 3 kW på din laddbox kommer den välja fler timmar för smart laddning än om du väljer 11 kW. Det funkar redan idag.
Har du en effetvakt kopplat till den kan du ställa laddboxen på förväntat max för hushållet och ladda med högre effekt när inget annat används. För många blir det kanske mer 5-6 kW.
Jag styr själv idag på både timpris och toppmedeleffekt. Det funkar helt utan att någon människa märker något.
Tjänster för smart styrning finns att köpa för ca 40 kr/månad. Då behöver den bara sänka toppen med 500 watt för att gå plus minus noll med effekttaxa på 80 kr/kW. Själv sänker jag toppen sen innan styrningen med 3 kW.
Genom tiderna har staten använt utredningar för att försöka "framtidsäkra", & sedan använt materialet i utredningen som "stomme" i åtgärdsplanerna.D Daniel 109 skrev:
Men du tror hellre att dom läst rapporten, & sedan kör tummen i arselet & inte gör någonting
Centrala Driftledningens (CDL) prognos från 1972:
250 TWh skulle förbrukas 1990. I verkligheten hamnade elanvändningen på drygt hälften, 140 TWh. Men man ska komma ihåg att CDL-prognosen var ett inlägg i den fysiska riksplaneringen – det gällde att försäkra sig om så många lägen som möjligt för kommande elproduktionsanläggningar.
I mitten av 1980-talet planade elförbrukningen till prognosmakarnas förvåning ut. Samtidigt fanns flera kärnkraftreaktorer som nyligen tagits i drift. Det gällde nu att hitta avsättning för kraftöverskottet. Den viktigaste lösningen för Vattenfall blev en massiv marknadsföringskampanj för elpannor i fjärrvärme och industrier.
Oj Oj Oj vad mycket elnätet klarade 1985 😉
Jag tror knappast att man "bygger" elproduktionen, FÖRE man hittat avsättning till "kraftöverskottet".Fairlane skrev:
Sedan måste ju kapaciteten i elnätet finnas på plats, för det är ju en förutsättning för att bygga elproduktion.
Tror vi inte ska väga in "om det blir dyrt", då energi är en förutsättning till att behålla vår välfärd.
Och även en "större" utgift är värt det, då framtidskostnaderna blir klart lägre under många år.
Bara liten kommentar här. De första vattenkraftverken byggdes utan att man hade några elkunder. Av naturliga skäl. Först hade man bara någon lampa som lyste. Men så småningom lyckades man få sig riktiga kunder. Typiskt ett sågverk.J jawen skrev:
Men rent allmänt så ordnar privat sektor fram överkapacitet. T ex ser vi varor på hyllorna i butiker. Och fastighetsbolagen har lediga kontorsytor mm.
Det är när överkapaciteten krymper som privat sektor bygger mer kapacitet.
Staten däremot ordnar underkapacitet så det blir köer. Och dom lyckas aldrig riktig få upp kapaciteten.
Du fortsätter skriva dryg som vanligt!D daVinci skrev:
På frågan om:
Har det någonsin varit dimensionerat för att alla ska kunna använda max förbrukning samtidigt?
Att alla ENS skulle kunna använda max förbrukning samtidigt är ju en orealistisk hypotetisk fråga, då olika företag använder 1, 2 & 3-skift inom industrin.
Samtidigt jobbar ca 10% av befolkningen natt.
Dimensionerat kanske för 70% av maxförbrukning kan jag tänka mig, & detta inträffar "aldrig" pga skriften ovan.
Mina preferenser ??D daVinci skrev:
Vad svamlar du om?
Nej, så var det inte. De byggdes för att det fanns ett behov, tex att man ville bygga det där sågverket på en annan plats än där fallet fanns.
Fairlane
Medlem
· Stockholms Län
· 17 923 inlägg
Fairlane
Medlem
- Stockholms Län
- 17 923 inlägg
Ok, elproduktionen bygger man inte före man har avsättning för det, men nätet bygger man långt innan för att man har en gammal prognos (som nog rätt snabbt upptäcktes vara tveksam)?J jawen skrev:
Att bygga produktionen kan man avvakta med för det brukar gå fort eller?
Givetvis måste man väga in att det blir dyrt. Vi byggde inte 100 kärnkraftreaktorer. Vi byggde inte ett väldigt överdimensionenerat nät för att framtidskostnaderna kanske skulle bli lägre. Inte heller bygger man extremt överdimensionerade vägar för att trafikstockningar är dyrt. Man byggde till exempel Essingeleden 3-filig (numera ändrad till 4-filig). Skulle man strunta i kostnaderna för att slippa kostnaderna för köer nu så hade man väl fått bygga 10-filigt.J jawen skrev:
Man hade såklart kunnat bygga elnät och elproduktion efter den prognosen om man velat. Då hade vi troligen sluppit kraftigt höjda kostnader nu, men i gengäld hade vi betalat de varje år fram till nu. Jag vet inte om jag tycker det är bättre. En stor del kanske aldrig någonsin skulle nyttjats. Det är rejält slöseri med pengar, men det är klart, det är väl någon annans pengar?!
Svar NEJD daVinci skrev:
År 1893 överfördes för första gången elektrisk kraft från ett ställe till ett annat med en ny metod, trefas växelström. Från Aseas nybyggda vattenkraftstation i Hellsjön i Dalarna överfördes då kraft till Grängesbergs gruvor, en sträcka på 15 kilometer. Det blev inledningen till elektrifieringen i landet.
Men efter första världskriget kom en lågkonjunktur och efterfrågan på el minskade. Trots detta köpte Vattenfall, på generaldirektör Vilhelm Hansens initiativ, flera fallrätter i mellersta Norrland för att säkra det behov man såg ändå skulle komma på sikt. Det visade sig vara en riktig och framsynt bedömning.
Känns lite som att du hatar Sverige & svenska staten!D daVinci skrev:
Svenska staten har genom alla sina gigantiska investeringar & insatser sista 150 åren, byggt upp Sverige.
Det är kapitalismens fel att det är "underkapacitet så det blir köer".
Före krisen 1991 så var det kutym för ett byggbolag att nöja sig med 8-13 % i vinstmarginal.
Efter krisen har "investerarna" & byggsektorn "krävt" större & större vinster, och har gjort mer & mer för att få det.
Man bygger under en 20-års period sjö nära för att kunna ta maximala kvm priser, & döper att till sjöstad.
Ex i STHLM är Hammarby sjöstad, Bromma sjöstad, Järfälla sjöstad, Marieberg sjöstad, Årstadal sjöstad.
& efter alla åren med "mycket stora avkastningar", så vägrar man gå tillbaka.
Och att dom stora byggbolagen & investerarna under många år kunde låna pengar till minusränta, förvärrade detta maximalt.