100 493 läst ·
3 043 svar
100k läst
3,0k svar
Hur fixar vi prissättningen på elhandelsmarknaden?
Det finns ingen officiell data där dessa uppgifter kan granskas. Bara påstående från GE.Q qvirre skrev:Fakta talar emot dig. Det sker stora uppgraderingar av lokalnäten.
Ett exempel från Göteborg (men liknande sker i många lokalnät):
Göteborg Energi planerar omfattande investeringar i elnätet fram till 2035 för att möta stadens växande elbehov. Fokus ligger på att förstärka 20 kV- och lågspänningsnätet, uppgradera 25–30 nätstationer årligen och bygga infrastruktur för elektrifierad kollektivtrafik. Kapacitetsökningen motsvarar hela Malmös maximala elförbrukning och beräknas kosta 600 miljoner årligen.
Och hur mkt av detta hade inte behövt göras ändå pga åldersskäl?
Jo men det är ju först nu det är bråttom och kostnaderna skenar. Just Göteborgs energi var ju bland de första elnätsbolagen som flaggade för behov av omyggnader och det beror nog främst på elbilar från Volvo.Q qvirre skrev:Fakta talar emot dig. Det sker stora uppgraderingar av lokalnäten.
Ett exempel från Göteborg (men liknande sker i många lokalnät):
Göteborg Energi planerar omfattande investeringar i elnätet fram till 2035 för att möta stadens växande elbehov. Fokus ligger på att förstärka 20 kV- och lågspänningsnätet, uppgradera 25–30 nätstationer årligen och bygga infrastruktur för elektrifierad kollektivtrafik. Kapacitetsökningen motsvarar hela Malmös maximala elförbrukning och beräknas kosta 600 miljoner årligen.
Många elnätsbolag hade ju sedan en stor underhållsskuld eftersom man inte gjort mycket på många år.
Eller du kanske menar skillnaden med och utan effekttaxa?K karlmb skrev:
Det är inget jag kan uppskatta tyvärr. Men att det blir mindre är givet.
Och kombinerar du det med att totala intäkterna inte ökar så blir det alltså mer effektivt (no pun intended) med effektaxa än utan.
Kan du förklara hur det skulle kunna bli så?K karlmb skrev:Det som tillkommit är ju timpris och enorm volatilitet. Det bör rimligen redan styra bort de största lasterna mot tider där den stora lasten (hemma efter jobbet och på med tvätt o diskmaskin och den lilla hybridbilens laddning), inte ligger.
Det enda problemet som är kvar är i praktiken är stor solcellsproduktion när en trafo som samtidigt har kunder långt bort med stort spänningsfall. Då kan det bli överspänning för anslutningar precis intill trafon pga spänningsfallet bort till kunden längst bort.
Måste då lösas med kortare/fetare kablar.
Det finns ingen tillgänglig statistik på hur ofta detta har gjorts eller hur många potentiallla detta handlar om.
Tills dess betraktar jag det som ett icke problem i kollektivet.
Jag menar med nuvarande taxor. Och GE har väl också tidstariff som en möjlighet?Q qvirre skrev:
Det var framförallt detta jag uppfatta som om lokalnäten enligt Paralun är mer eller mindre statiska.P paralun skrev:
Det är det jag inte håller med om.
Om ni båda menar att vi fortlöpande bygger om och ut lokalnäten så har jag inget att invända mot.
Om vi ska kalla det låg, mellan, normal eller normal med ökande takt är som du säger mer än definitionsfråga som för mig inte är så viktig. Det räcker med att veta att det kontinuerligt byggs om och ut och att effektaxa verkar dämpande på detta jämfört med innan.
D Daniel 109 skrev:
De som sköter sin billaddning med någon automatik lär väl försöka maximera laddning den timme elpriset är lägst. Så är priset något öre billigare mellan t.ex. 2 och 3 på natten än den övriga tiden så lär ju alla ladda med maxeffekt den tiden. Så om något lär skapa spikar i effekten så är det timpriser när alla ska ladda under den billigaste tiden.Q qvirre skrev:
Nej, vad jag förstår av att ha läst hos EI så är det en rent svensk angelägenhet det handlar om i det här fallet. Ja, det finns EU-regler, men de reglerar inte alla detaljer.P paralun skrev:
edit: Mer specifikt tror jag det är 7§ i SFS 2018:1520 som är problemet:
7 § För en anläggningstillgång som ingår i kapitalbasen ska ett nuanskaff-
ningsvärde fastställas. Nuanskaffningsvärdet ska motsvara ett normvärde
för en anläggningstillgång som i huvudsak är likadan som den tillgång som
ingår i kapitalbasen.
Ett normvärde ska beräknas med utgångspunkt i den utgift som en nät-
koncessionshavare skulle ha för att förvärva eller tillverka en anläggnings-
tillgång under tillsynsperioden på ett kostnadseffektivt sätt, med skälig hän-
syn till sådana förutsättningar som nätkoncessionshavaren inte själv kan på-
verka.
Redigerat: