100 441 läst ·
3 043 svar
100k läst
3,0k svar
Hur fixar vi prissättningen på elhandelsmarknaden?
Tyvärr håller jag inte med dig men kul för dig att du tycker det är okay att tarifferna ser olika ut bland leverantörernaNötegårdsgubben skrev:
Varför då? Karln är ju ute och skarvar i en debattartikel i en stor morgontidning. Klart han förtjänar att hängas ut för att han är oseriös.
Ekenstierna är en charlatan. Han bör inte tas på allvar i något sammanhang då han uppenbarligen har ett oärligt uppsåt. Att hans alster tas in av en seriös tidning visar att journalisterna inte mäktar med att utföra det uppfrag de borde, så då är det viktigt att någon annan gör det.
Cudos @Daniel 109.
Läser du ens vad du länkar till?Mikael_L skrev:
Det kanske kommer som en chock för dig, men något tjänstemannaansvar har aldrig tagits bort.
Det fanns ett ämbetsmannaansvar en gång, det har ersatts främst med en lag om tjänstefel, men även har möjligheten för disciplinära åtgärder stärkts.
Det finns också lagar om mutbrott, brott mot tystnadsplikten och lite annat, som kan användas om tjänstemän gör olika fel.
Och förändringen var på sätt och vis ganska nödvändig, för jämfört med forntidens offentliga tjänstemän hade allt blivit väldigt annorlunda, tjänstemännen gjorde allt fler saker som inte var myndighetsutövning, och tjänsten hade slutat att vara livslång, utan folk började och slutade i en helt annan omfattning, och gick mellan privat arbetsliv och offentligt.
Lagändringarna syftade till att göra reglerna i det privata näringslivet och den offentliga förvaltningen mer lika.
Man kan säkert diskutera att allt inte blev bra, allt blev inte bättre i alla fall, men en del blev bättre.
Man ska ha klart för sig att debatten idag förs mest på ett populistiskt vis, för att lura till sig röster - från de som har ett lågt förtroende för samhället.
Redan idag anser många att det brister i myndighetsutövning genom någon slags jobbig ängslighet, allt tar en enorm tid, alla beslut måste fylla varje punkt och prick i lagboken, ingen vågar agera snabbt och kraftfullt.
Som exempel, bygglov, tar en evinnerlig tid, och det petas i totalt betydelselösa detaljer, domstolar kan inte döma innan bevisningen är monumentalt övertygande, massor av grova brottslingar som hade en massa bevis mot sig klarar sig och går fria. Ingen vågar ta beslutet att klippa upp vajerräcket på E22 och ringa ut varenda snöröjningsfordon som finns, vid snöstormen förra året.
Tror du att det kommer förbättra denna situation att de som ska utöva myndighetsutövning riskerar fängelsestraff om de gör ett enda litet fel?
Den här insändaren tycker jag beskriver det rätt bra (jag sökte egentligen efter en annan bättre länk, som jag inte hittar nu)
[länk]
Lite fler bra länkar:
[länk]
[länk]
[länk]
Men de allra flesta länkar man hittar följer den populistiska linjen.
Men läs gärna de här, och ha detta i minnet så kanske du också inser vad som händer.
edit:
Jag ska kanske tillägga att jag själv tror inte att vi egentligen behöver ändra någon lagstiftning, åtminstone inte i någon större utsträckning, men väl kanske börja använda de lagar vi redan har, i de rent exempellösa fall av dålig myndighetsutövning som ibland flyter upp till ytan.
Här tex: https://www.publikt.se/fordjupning/pa-djupet/det-omtvistade-tjansteansvaret-21455
https://infogram.com/1prdxmvzd1zqzqtgv5dv03x5wwsm239g1edJuristen Thomas Bull, ledamot av Högsta förvaltningsdomstolen, är en av kritikerna. Han har jämfört uppklaringen av tjänstefel med uppklaringen av cykelstölder – 1 procent.
– Den straffrättsliga regleringen har visat sig väldigt svag, säger han. Om man ska vara lite rättshaveristisk ligger det något i föreställningen att felaktigt agerande aldrig straffas, säger han.
Visserligen kanske 80 procent av anmälningarna är uttryck för ilska och besvikelse snarare än att fel har begåtts, bedömer han.
– Men det går att göra ganska grova fel utan att något händer.
Thomas Bull ser flera möjliga skäl till det.
– Många gånger står ord mot ord om vad som hänt, och utredningarna ligger långt ned på polisens prioritetslista. Dessutom är ringa fel inte straffbara, och det verkar som att domstolarna bedömer fel som ringa om det inte finns klara beslutshierarkier, eller om det inte är helt klarlagt vad som gäller i ett visst avseende.
De flesta fall som går till domstol rör myndigheter inom rättsväsendet, konstaterar han.
– Det är de klassiska delarna av nattväktarstaten, där man har kvar en rest av ämbetsansvarstänkandet. Domare döms exempelvis för att ha räknat fel på dagar i häkte. Men inom Försäkringskassan, kommunal socialtjänst och andra stora verksamheter som rör medborgarna är det få fall.
Thomas Bull gissar att många myndigheter föredrar att hantera interna fel internt, i personalansvarsnämnder där man kan utmäta disciplinstraff eller besluta om uppsägning utan att det uppmärksammas i medierna.
Riksdagsledamoten Ida Drougge, M, som motionerat flera gånger om skärpta regler för tjänstefel, tycker att de partssammansatta personalansvarsnämndernas roll är problematisk.
– Nämnderna är väldigt slutna, och vanliga medborgare har inte förtroende för att de dömer rättvist. Man tycker inte att fack och arbetsgivare representerar en som medborgare.
Hon får medhåll av Thomas Bull, som vill se mer offentliga sanktioner, att den felande ”får sitta vid skampålen” som han uttrycker det. Det är också en tydlig varning till den som ännu inte gjort något fel, anser han.
– Straffansvar kan forma en kultur. Det klassiska exemplet är rattfylleri. Sedan man började döma till fängelse har människors syn på att köra berusad ändrats rätt mycket. Förr i tiden drack domarna på tingsrätten i Uppsala snaps till lunch – det är en omöjlighet i dag.
Ida Drougge skrev under förra riksdagsåret en motion där hon föreslog att brottet tjänstefel inte enbart ska gälla myndighetsutövning, att även ringa brott ska kriminaliseras och att tjänstemän – som före sjuttiotalets ämbetsansvarsreform – ska kunna dömas av domstol till avsättning och suspension.
Motioner i den andan har under många år lämnats in av enskilda ledamöter och partier, men svaret har blivit att bestämmelsen om tjänstefel är ”väl avvägd och ändamålsenlig”.
Men förra året var alltså stenen urholkad. Samtliga borgerliga partier och Sverigedemokraterna reste i riksdagen krav på en utredning om möjliga skärpningar av lagen, och varken regeringspartierna eller Vänsterpartiet motsatte sig det.
Riksdagens beställning är att det straffbara området bör utvidgas, utan att man för den skull går tillbaka till det regelverk som gällde före ämbetsansvarsreformen. Lagen ska ”anpassas till dagens förhållanden och ge ett modernt och tydligt straffrättsligt skydd för den offentliga verksamheten och medborgarnas rättssäkerhet”.
Vad det kan innebära återstår att se, men flera av de personer som Publikt talat med pekar på upphandling som ett område där tjänstemäns fel kan bli straffbara, även när det inte rör sig om myndighetsutövning.
– Vi har haft stora skandaler i upphandling utan att någon straffats. Upphandlingen har också ökat väldigt mycket de senaste årtiondena. Vi ligger efter i hur man följer upp ansvaret, säger Ida Drougge.
Jag är för dåligt påläst - erkänner, så jag tänker inte gå i polemik.D Daniel 109 skrev:
Men att kategoriskt avfärda något som ”att det inte går att genomföra” ger jag inte så mycket för.
Måhända måste regelverk ändras, men omöjligt tror jag inte det är.
Men det är säkert omöjligt med nuvarande handelsregler, att genomföra hans ideer.
Inte ens det sista har kunnat påvisas annat än med svepande trams om fri marknad.S Snikholt skrev:Jag är för dåligt påläst - erkänner, så jag tänker inte gå i polemik.
Men att kategoriskt avfärda något som ”att det inte går att genomföra” ger jag inte så mycket för.
Måhända måste regelverk ändras, men omöjligt tror jag inte det är.
Men det är säkert omöjligt med nuvarande handelsregler, att genomföra hans ideer.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 314 inlägg
Ja, det är rimligt att olika företag får välja olika modeller. Att tro att det finns en optimal modell och att den kan förutses är enfaldigt.J Jeppson skrev:
För egen del hoppas jag på en modell som är mer granulär än jag tror nätbolagen kommer lansera från dag ett. För utöver nattaxa skulle jag görna ha möjlighet att ta ut hög effekt under lunchdippen, vilket jag inte tror kommer erbjudas till lägre pris.
80 procent av det svenska vägnätet är privat. Och även de statliga (och kommunala) 20 procenten sköts i huvudsak av privata entreprenörer.L lbgu skrev:
Det orimliga i hans ideer har förklarats många gånger. Jag behöver inte göra det varje gång hans namn dyker upp.S Snikholt skrev:Jag är för dåligt påläst - erkänner, så jag tänker inte gå i polemik.
Men att kategoriskt avfärda något som ”att det inte går att genomföra” ger jag inte så mycket för.
Måhända måste regelverk ändras, men omöjligt tror jag inte det är.
Men det är säkert omöjligt med nuvarande handelsregler, att genomföra hans ideer.
Trodde att det var självklart att jag inte pratade om alla små grusvägar som finns i landet. Men eftersom du tydligen trodde det så får jag förtydliga mig på den punkten.B bjorn.abelsson skrev:
Sen har det väl ingen betydelse vem som anlitas för vägunderhållet, jag pratar om ägandet av vägarna. Hade alla statliga/kommunala vägar varit privata så tror jag det funkat rätt dåligt. Jobbigt när bolaget som äger någon mil av E4an plötsligt får dålig ekonomi och slutar med snöröjning på sträckan t.ex.
Fast ATT man ens tillåts att införa effektavgifter, när ALLA kunder redan betalar stora pengar för sin huvudsäkring på 16, 20, 25, 35, 63 A !!!P paralun skrev:
Betalar jag redan för 20 A som innebär ett maxuttag om 13.800 watt så måste jag rimligen få använda "maxbehovet" jag betalar för eller?
Kostanden per år hos EON för 20 A är redan 7.285 kr
Och då syftar du på att Snikholt elhandel AB, som försöker hålla för höga marginaler, går i kk och Snikholt förlorar allt?S Snikholt skrev:
Förstod du händelseförloppet som leder till att en skattesänkning ger lägre pris. Framgår inte riktigt.
Var hittar du de som kan hålla höga marginaler i längden?S Snikholt skrev:
Istället är det prispress som pågår. Finns mängder av varor som faller i pris trots inflation och ökade lönekostnader. I verkligheten då.
Det är bra. Dom ska helst inte ha något alls.S Snikholt skrev:
Jag ser tillväxt och ökad levnadsstandard som positivt. Det är det som är det primära. Samt att jag starkt ogillar när överheten orsakar elände för folket. Jfr Holodomor. En sådan sak kan inte ske med liberalism.S Snikholt skrev:
Även om man i Nordkorea skulle lägga hela BNP på sjukvård kommer man inte upp i den nivå sjukvården är på i Sydkorea. Medan Nordkorea där staten vist sköter allt stått still har Sydkorea där liberalism råder haft en tillväxt på ca 2600%. I SK behöver man bara lägga en liten del av BNP för att få sig motsv hela Nordkoreas BNP.
För alla som tar till sig informationen är det så att de som vill att det allmänna skall ha hand om saker förordar misär och elände.
J jawen skrev:Fast ATT man ens tillåts att införa effektavgifter, när ALLA kunder redan betalar stora pengar för sin huvudsäkring på 16, 20, 25, 35, 63 A !!!
Betalar jag redan för 20 A som innebär ett maxuttag om 13.800 watt så måste jag rimligen få använda "maxbehovet" jag betalar för eller?
Kostanden per år hos EON för 20 A är redan 7.285 kr
Nätet är inte byggt så att alla kan ta ut den effekten samtidigt. Man dimensionerade efter vad som normalt sett användes. Nu förändras användarmönster av flera anledningar, samtidigt som ny teknik gör det möjligt att debitera efter använd effekt.
Att det är en tillkommande kostnad stämmer inte. Man ska samma intäkter oavsett debiteringsmodell, så det handlar om en omfördelning där man minskar fast- och/eller överförings-avgift när man inför effektavgiften.