Enligt information från boverket så tolkar jag det som att bygglov inte krävs på altaner?H hempularen skrev:
Det krävs bygglov för att utomhus uppföra, flytta eller utöka en altan inom detaljplan, om anläggningen är en altan och uppfyller något av följande:
https://www.boverket.se/sv/PBL-kuns...malningsplikt/bygglov-for-anlaggningar/altan/
- får en höjd över marken som överstiger 1,8 meter och placeras inom 3,6 meter från en byggnad
- får en höjd över marken som överstiger 1,2 meter och placeras längre än 3,6 meter från en byggnad.
19 §
Det krävs bygglov för att utomhus uppföra, flytta eller utöka en mur, ett plank eller en altan i ett område som omfattas av en detaljplan, om anläggningen
1. får en höjd över marken som överstiger 1,8 meter och placeras inom 3,6 meter från en byggnad, eller
2. får en höjd över marken som överstiger 1,2 meter och inte placeras inom 3,6 meter från en byggnad. Lag (2025:974) .
Kravet på bygglov för altan gäller inom detaljplan. Det finns dock vissa undantag från lovplikten.
"Altanen så som den ser ut idag har inte lov men är preskriberad."
Altaner kan inte "ha lov" enligt PBL. Enbart åtgärder kan ges lov. T ex åtgärden att bygga till med altanen kan ges bygglov.
"Det innebär inte att den för den delen är lovlig eller godkänd."
Det finns inga termer i PBL av typen "lovlig" eller "godkänd". Detta är rent hittepå utan lagstöd.
"Utseendet kan heller inte förändras eftersom altanen endast är fortsatt preskriberad under förutsättning att den inte ändras vilket vi redan talat om.
Du kan alltså inte göra en fasadändring på en altan som inte är lovlig.
Det beror på att altanen i juridisk mening inte finns och du kan heller inte göra en ändring på något som inte finns."
Detta är också hittepå och hittepåtermen "lovlig" för ett byggnadsverk återkommer igen.
Det finns inget i PBL som anger ett utökat bygglovskrav för åtgärder på preskriberade gamla svartbyggen. Tvärtom är utgångspunkten i bygglagstiftningen att man vid prövning av åtgärder utgår från befintligt läge alldeles oavsett hur historien ser ut för att ha kommit dit. Ett undantag från denna huvudregel fanns från detta i praxis och det är att bygglovsbefriade åtgärder (bygglovsundantag) för en- och tvåbostadshus inte fick genomföras enligt tidigare PBL-lagstiftning om bostaden hade tagits i bruk olovligen. T ex gamla bygga friggebod eller genomföra attefallsutbyggnad. Detta för att byggnaden inte räknades som en bostad och därmed inte kunde utgöra en grund för dessa bygglovsundantag.
Det där resonemanget om att finnas och inte finnas i "juridisk mening" är också ett rent missförstånd. Någon sorts metafysiska fantasier.
Du och hempularen verkar väldigt kunniga i området.Claes Sörmland skrev:
Så som jag tolkar det så får jag uppföra utan lov tillbyggnaden. Men vad hade ni gjort?
Risken är att jag gör tillbyggnaden och kommunen anmäler mig och jag måste då försvara mig mot dom för något jag tror är rätt, men jag gissar på att kommunens beslut väger tyngre än mitt.
Jag vill inte ge råd, jag är ju bara en anonym persona på internet och jag måste erkänna att jag ännu inte har förstått exakt ditt utgångsläge och vad du vill göra för åtgärder. Men den kommunala medarbetare som du har utbyte med levererar märkliga och osakliga påståenden gång på gång.R RulleBulle skrev:
Det kan vara opraktiskt att sätta belysningen från byggnadsnämndens medarbetare på sig och sina byggåtgärder och sen agera mot deras förståelse av bygglagstiftningen. Även om de har helt fel. Skyddet som då finns är att överklaga byggnadsnämndens tillsynsbeslut. Byggnadsnämnden har nästan hela bevisbördan för att ta ut en byggsanktionsavgift av dig (=böter) eller förelägga dig att rätta eventuell överträdelse. Nämnden förlorar vid överklagan om de inte har lagstöd för sitt agerande och bevis för att du har begått överträdelser. Men för de flesta är det ingen kul process att gå igenom, en byggahus av fem i livsupplevelse:
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 299 inlägg
Nej. Ett korrekt beslut väger tyngre än ett felaktigt, oavsett vem som står för vilken tolkning. Sen är det förvisso så att tillsynsmyndigheter som bygglovsavdelningar oftare har rätt än fel, men det är inte för att de är viktigare än sådana som du utan för att de genom erfarenhet, utbildning och en förmåga att ändra beteende när de beslås med att ha fel oftast kommer att börja tillämpa reglerna huvudsakligen rätt.R RulleBulle skrev:
I det här fallet synes det huvudsakligen vara snömos handläggaren vräker ur sig, men sannolikt lyfts frågan till en skickligare person om de försöker driva den vidare. Inte heller jag förstår dock vad de faktiskt skulle kunna vända sig emot om det du avser att göra är att bygga en 30 kvm pottutbyggnad samt göra en fasadändring på en befintlig byggnadsdel.
Frågan med fasadändring på svartbygge är dock intressant. Här tycker jag att det vore värt att hitta ett stringent försvar för varför det är ok, gärna med koppling till Boverkets handledningstexter i frågan, men då det som sagt inte finns något känt förbud mot det kan det också vara svårt att hitta tydliga förarbeten eller doktrin som talar om det. I alla fall på ett sätt som kommer övertyga förevarande handläggare.
Avslutningsvis verkar hon ha väldigt bråttom. Vad beror det på, finns det ett överprövningsfönster eller liknande som ska stängas?
Inte midsommar och semester?
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 299 inlägg
Det tänkte jag kunde få vara ett underförstått alternativ... 😎
Men om det inte finns en faktisk deadline så är det fult gjort. Att tvingas fatta snabba beslut är sällan något som är till gagn för en. Utan att påstå att det är något fuffens på gång här så är det ju samma taktik som bedragare gärna använder när de vill få sina offer att fatta okloka beslut – att pressa på om att det är bråttom.
Men om det inte finns en faktisk deadline så är det fult gjort. Att tvingas fatta snabba beslut är sällan något som är till gagn för en. Utan att påstå att det är något fuffens på gång här så är det ju samma taktik som bedragare gärna använder när de vill få sina offer att fatta okloka beslut – att pressa på om att det är bråttom.
Den dom som alltid kommer upp om man ska argumentera mot TS möjlighet att genomföra olika åtgärder på sitt svartbygge är regeringsrättens dom RÅ 1995:42.
Domens fall är lite rörigt men domen ger i alla fall vid handen att vid ändrad användning av en byggnad utan att erforderligt bygglov finns beviljat innebär preskriptionen av överträdelsen inte att den ändrade användningen gav möjlighet att använda de bygglovsundantag som fanns för en- och tvåbostadshus avseende vissa åtgärder i ÄPBL.
Domen känns kanske lite daterad så här efter regeringens lättnader avseende bygglovskraven i PBL 1 dec 2025. Det finns s a s inte längre bygglovsundantag i lagen som förr utan man har mer begränsat vilka åtgärder som alls kräver bygglov.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 299 inlägg
Ja, det är som sagt något annat.
Samtidigt har ju MÖD tolkat denna dom rätt extensivt. Man menar i två domar att vid bygglovsansökan för åtgärd på en byggnad som har uppförts utan bygglov och där preskription har inträtt efter tio år så kan inte bygglov beviljas utan att även den tidigare åtgärden prövas först (eller snarare i samma bygglovsansökan). Vi har diskuterat detta förut:
https://www.byggahus.se/forum/threa...reskriberat-uterum.510036/page-3#post-5602614
Nu ska sägas att TS är ju i den lyckliga positionen att planerade åtgärder inte tycks kräva bygglov. Och det talar ju mot att MÖDs extensiva tolkning skulle vara relevant för trådens fall.
Boverkets tolkning av rättsläget stödjer detta, att det är just åtgärder som kräver bygglov som begränsas av att byggnaden uppförts eller har ändrat användning utan lov av denna praxis:
"Enligt MÖD kan det alltså inte ges bygglov för ytterligare åtgärder på en byggnad som saknar bygglov eller fått en ändrad användning utan bygglov. Ärendena gällde fastigheter belägna utanför planlagt område, men domarna bör, enligt Boverket, även kunna ge vägledning när områdesbestämmelser finns. Enligt Boverket borde detta även gälla för alla övriga bygglovspliktiga åtgärder som utförs på byggnader som har uppförts utan bygglov eller vars användning har ändrats utan bygglov."
https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/lov--byggande/provning_lov_fb/inom_ob/
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 299 inlägg
Ja, det är som sagt något annat.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 299 inlägg
Man skulle som jag ser det i princip behöva hitta på en ny figur (läs nu inte bygglovsbyråkrater) typ situationsstridigt utgångsläge där den faktiska byggnaden inte är vad den ”borde” vara varför bygglovsundantag inte skulle ges. Alltså mer analogt med att inga tillbyggnadsundantag medges när huvudbyggnad saknas.
Och det finns det ju enligt bådas vår syn inte lagstöd för
Och det finns det ju enligt bådas vår syn inte lagstöd för
En annan vinkel på det är ju att TS har möjlighet och kan rätta tidigare svartbyggande enligt bygglagstiftningen. Jag har inte helt förstått vad TS vill göra i detalj men kanske kan det betraktas som att rätta när ett gammalt svartbygge ändras till att bli en del av en ny tillbyggnad som inte kräver bygglov? Det är alltså en annan tolkning av PBL än att TS gör en fasadändring (som ju inte kräver bygglov) på den gamla svartbyggda verandans undre byggnadsdel.
Jag frågade om jag fick söka bygglov för altanen i efterhand men det godkände dom inte heller.
Varför kunde man inte bevilja bygglov i efterhand menade man? Vad i PBL hindrade detta?R RulleBulle skrev: