Hej Kennethsdotter. Det är tråkigt att inte komma överens, pengar är ett skit att bråka om. Verkar underligt att din fd ställer till med bråk eftersom det är du som sitter på trumf. Han har mest lån i huset med äger bara halva. Att han var snäll och gav dig halva en gång i tiden förpliktar inte dig att vara lika snäll (eller dumsnäll!) tillbaka.
Ska man hårddra vem som ska betala vad får man kontrollera vem som står för de olika sakerna. Är det du som står för elabonnemanget så får du betala osv. Tänk på att om en räkning inte blir betald så lämnas den för eller senare till kronofogden.
Alltså: var med och betala där du måste och låt honom betala för det andra. Lita inte på att en räkning blir betald om du ska betala halva.
Skit i hans släkt, svårt men förmodligen det bästa du kan göra. De som känner dig och är dina vänner kan du ju hålla informerade. Det som gäller är ju att du ska få del av den värdeökning som du varit med och betalt.
Ska man hårddra vem som ska betala vad får man kontrollera vem som står för de olika sakerna. Är det du som står för elabonnemanget så får du betala osv. Tänk på att om en räkning inte blir betald så lämnas den för eller senare till kronofogden.
Alltså: var med och betala där du måste och låt honom betala för det andra. Lita inte på att en räkning blir betald om du ska betala halva.
Skit i hans släkt, svårt men förmodligen det bästa du kan göra. De som känner dig och är dina vänner kan du ju hålla informerade. Det som gäller är ju att du ska få del av den värdeökning som du varit med och betalt.
Om man nu skall försöka vara lite objektiv, så bör man kanske räkna in att värdeökningen beror inte bara på era investeringar i huset. Vi har haft en allmän värdeökning under tiden på i princip alla hus i Sverige.
Om jag tolkar det hela rätt så har han haft huset i 5 år, du har bott där i 3 år?
Om man då tar hans ursprungliga inköpspris 400 000, lägger på er gemensamma investering på 250 000 (antar att värdeökningen varit lika stor som ert lån för renoveringen). Då har man ett ingångsvärde på 650 000. Kvar finns det en vinst på 150 000, som i mitt tycke borde delas upp dels i tiden dels på er 2.
Det skulle ge en ökning på 30000 per år. Du har varit med i 3 år. Sedan kan man klart diskutera vilken marknadsökning det varit vilket år osv. Men det är väl ändå lite petigt.
Då finns där en värdeökning (efter avdrag för ökad belåning) på 90 000 att dela mellan er 2. Skulle ge dig 45 000.
Det där lånet på ytterligare 96 000, har han tagit det under er tid tillsammans? eller är det ett gammalt lån? Direkt funderar man ju på om det i själva verket är ett billån...
Om jag tolkar det hela rätt så har han haft huset i 5 år, du har bott där i 3 år?
Om man då tar hans ursprungliga inköpspris 400 000, lägger på er gemensamma investering på 250 000 (antar att värdeökningen varit lika stor som ert lån för renoveringen). Då har man ett ingångsvärde på 650 000. Kvar finns det en vinst på 150 000, som i mitt tycke borde delas upp dels i tiden dels på er 2.
Det skulle ge en ökning på 30000 per år. Du har varit med i 3 år. Sedan kan man klart diskutera vilken marknadsökning det varit vilket år osv. Men det är väl ändå lite petigt.
Då finns där en värdeökning (efter avdrag för ökad belåning) på 90 000 att dela mellan er 2. Skulle ge dig 45 000.
Det där lånet på ytterligare 96 000, har han tagit det under er tid tillsammans? eller är det ett gammalt lån? Direkt funderar man ju på om det i själva verket är ett billån...
Jag tycker inte att det ar att sol-och-vara att inte vara dumsnall... Sjalvklart ska du ha din del av vardeokningen.
Det verkar som att han har tva alternativ - ordna den summa som du vill ha (salja bilen, ta nytt lan pa huset...) eller att ni saljer huset och du far halften. Det forstnamnda verkar ju avsevart formanligare for honom, sa jag gissar att klagomalen om att "tvingas salja" ar bara ett "stackars mig-argument" som verkar vara forvanansvart vanligt i de har sammanhangen...
Det verkar som att han har tva alternativ - ordna den summa som du vill ha (salja bilen, ta nytt lan pa huset...) eller att ni saljer huset och du far halften. Det forstnamnda verkar ju avsevart formanligare for honom, sa jag gissar att klagomalen om att "tvingas salja" ar bara ett "stackars mig-argument" som verkar vara forvanansvart vanligt i de har sammanhangen...
Jag köper inte Hempularens resonemang att Kennethsdotter inte skulle ha rätt till värdeökningen i huset eftersom vi har en generell värdeökning på hus i Sverige.
Om Kennethsdotter inte hade bott i detta huset och betalt räntor, amorteringar och även renoveringar hade hon förmodligen bott i ett annat boende. I detta andra boende hade hon ju oxå fått en värdeökningen.
Om Kennethsdotter inte hade bott i detta huset och betalt räntor, amorteringar och även renoveringar hade hon förmodligen bott i ett annat boende. I detta andra boende hade hon ju oxå fått en värdeökningen.
Då verkar det som jag varit lite otydlig.
Vad jag menar var att man kanske inte skall ha del av den värdeökning som ägt rum innan man flyttade in.
För den period som man bott ihop så tycker jag absolut att man skall ha del av värdeökningen oavsett om den beror på allmän konjunkturuppgång eller om det beror på att man renoverat.
Mitt resonemang handlar alltså om att försöka få fram ett rimligt "ingångsvärde" på huset den dag man flyttade ihop.
Vad jag menar var att man kanske inte skall ha del av den värdeökning som ägt rum innan man flyttade in.
För den period som man bott ihop så tycker jag absolut att man skall ha del av värdeökningen oavsett om den beror på allmän konjunkturuppgång eller om det beror på att man renoverat.
Mitt resonemang handlar alltså om att försöka få fram ett rimligt "ingångsvärde" på huset den dag man flyttade ihop.
Att få ett millimeterexakt ingångsvärde lär ju inte gå. Det var därför jag föreslog att man skall anta att den värdeökning som skett, har fördelats lika över åren sedan han köpte huset.
Men det finns många sätt att resonera.
Men det finns många sätt att resonera.
Det pratas en del om att inte vara "dumsnäll". Om det är någon som varit det så tycks det ju vara sambon, som skrivit över halva fastigheten utan att vidta säkerhetsåtgärder ifall förhållandet skulle fallera.
Det viktigaste i fall som detta är att man försöker vara konstruktiva och hitta en lösning som funkar för båda, och inte bli girig. Mitt råd är att försöka vara generös i dessa lägen. Nästan varje uppgörelse ni kommer fram till som kan nås utan för mycket komflikt är bättre än vad som blir resultatet vid en "strid". 25000 kr kan kännas som mycket pengar, men det är inte värt en upprivande strid.
Det viktigaste i fall som detta är att man försöker vara konstruktiva och hitta en lösning som funkar för båda, och inte bli girig. Mitt råd är att försöka vara generös i dessa lägen. Nästan varje uppgörelse ni kommer fram till som kan nås utan för mycket komflikt är bättre än vad som blir resultatet vid en "strid". 25000 kr kan kännas som mycket pengar, men det är inte värt en upprivande strid.
Jag tycker hempularens resonemang låter rimligt. Sedan skall man väl titta på hur mycket sambon satte in kontant i huset när han köpte det. Räknar man bakåt blir det ca. 50.000, men det stämmer kanske inte. Rent krasst blir det ju halva den summan han skänkte dig när du tog över halva huset (och halva lånet).
Det finns många aspekter på saken;
Juridiskt: redan klargjort, enklast är att sälja eller lösa in, antagligen är väl ert förhållande helkört isåfall
Känslomässigt: man kan räkna på hur många sätt som helst för att få fram något som är "rättvist" när gåvor är inblandade.
Förnuftigt: det verkar som om båda två, åtminstone din sambo, är beredda att gå vidare. Blandar ni in advokater har de snabbt tagit hand om allt resterande värde i huset. Han borde inse att du behöver ha en slant för att kunna hitta ett annat boende. 25000 som nämndes låter som en rimlig summa. Om bankmannen håller med om husvärderingen borde han kunna bevilja en ökning av lånet på den summan.
Det finns många aspekter på saken;
Juridiskt: redan klargjort, enklast är att sälja eller lösa in, antagligen är väl ert förhållande helkört isåfall
Känslomässigt: man kan räkna på hur många sätt som helst för att få fram något som är "rättvist" när gåvor är inblandade.
Förnuftigt: det verkar som om båda två, åtminstone din sambo, är beredda att gå vidare. Blandar ni in advokater har de snabbt tagit hand om allt resterande värde i huset. Han borde inse att du behöver ha en slant för att kunna hitta ett annat boende. 25000 som nämndes låter som en rimlig summa. Om bankmannen håller med om husvärderingen borde han kunna bevilja en ökning av lånet på den summan.
Om det blir något kvar att dela.
Har för mig att kostnaden för en dylik person brukar hamna på 200 000 och uppåt arvode.
Har för mig att kostnaden för en dylik person brukar hamna på 200 000 och uppåt arvode.
Tack så mkt för era tips och råd! Jag har inget intresse i att blanda in vare sig advokater eller bodelningsförättare. Tycker mest det vore tragiskt att behöva gå så långt för några tusen kr.
Men som sagt, jag har inte varit i en sådan här situation tidigare så jag vet inte vad som är rätt eller fel. Men det kommer dröja länge innan man blir sambo igen känns de som nu
Till Ksund; jag upplever inte själv att jag skulle vara girig, då hade jag tagit halva huset vilket jag har rätt till. Jag vill bara ha så att jag kan köpa möbler och gå vidare. Och då är 25 000 kr mkt i mina ögon, eftersom jag även är student. Annars blir det ju jag som får ta lån + att jag skänker tillbaka huset till honom. Och enl. mig så känns inte det riktigt rätt i nuläget.Ksund skrev:
Men som sagt, jag har inte varit i en sådan här situation tidigare så jag vet inte vad som är rätt eller fel. Men det kommer dröja länge innan man blir sambo igen känns de som nu
Lycka till och stå på dig!!! Bodelningsförrättare är en extrem åtgärd men kan vara bra att upplysa om vid hot och ryktesspridning.
Not. Man kan ansöka om bodelningsgaranti, dvs max fem timmars arbete betalas av allmänna medel om det är skäligt med hänsyn till ens personliga och ekonomiska omständigheter och ens del i boet är värt mindre än 100.000:-. Timarvodet är då 1.260:-.
Not. Man kan ansöka om bodelningsgaranti, dvs max fem timmars arbete betalas av allmänna medel om det är skäligt med hänsyn till ens personliga och ekonomiska omständigheter och ens del i boet är värt mindre än 100.000:-. Timarvodet är då 1.260:-.