Hjälp att tyda servitut
Hej!
Jag skulle behöva hjälp med att tolka detta servitut.
Min granne tolkar det som att han har rätt att bygga en väg där han har ritat med röd penna.
Tolkar ni det så?
Sedan tomten som han köpte har det tillkommit både servitut till min friggebod och min och mina grannars avloppsanläggning
Mvh\Andreas
Jag skulle behöva hjälp med att tolka detta servitut.
Min granne tolkar det som att han har rätt att bygga en väg där han har ritat med röd penna.
Tolkar ni det så?
Sedan tomten som han köpte har det tillkommit både servitut till min friggebod och min och mina grannars avloppsanläggning
Mvh\Andreas
Jag antar att 1:46 är din fastighet? Det bifogade dokumentet är avstyckningshandling för 1:46 som har utfartsservitut på befintlig väg sydost om fastigheten. Inte på rödmarkerade remsan.
Är 1:19 din grannes fastighet? Har grannens fastighet väg-/utfartsservitut på den rödmarkerade remsan?
Är 1:19 din grannes fastighet? Har grannens fastighet väg-/utfartsservitut på den rödmarkerade remsan?
Redigerat:
Men utfarten verkar vara direkt till allmän väg. Servitutet säger utfart "via planväg" som verkar vara den väg som kröker i nedre delen av bilden.
Men servitutet verkar ju gälla 1:46, men det står skrivet som: "Med området följer rätt...". Det kanske betyder att det är en rättighet som gäller generellot för alla tomter som styckas från stamfastigheten? Att motsvarande servitut finns för 1:19.
Men servitutet verkar ju gälla 1:46, men det står skrivet som: "Med området följer rätt...". Det kanske betyder att det är en rättighet som gäller generellot för alla tomter som styckas från stamfastigheten? Att motsvarande servitut finns för 1:19.
Hans fastighet "angränsar" ju dock inte skaftvägen, så då borde det väl inte gälla för den ändå?
Eftersom grannen redan har utfart till väg så kan han nog inte kräva rätten till en till (den borde vara förverkad)
@Claes Sörmland brukar ha bra koll på sånt här
Eftersom grannen redan har utfart till väg så kan han nog inte kräva rätten till en till (den borde vara förverkad)
@Claes Sörmland brukar ha bra koll på sånt här
Dom får inte använda den utfarten för trafikverket. Det är just det som jag tycker är konstigt, det är ju papper för min fastighet som han har delat med lantmäteriet. Man kan väl tycka att det borde stå på hans papper också Isåfall.H hempularen skrev:
Tycker även att det är märkligt att lantmäteriet har gett servitut för både friggebod och avloppsanläggning om det det är tänkt att bli väg där
Men vad är det för typ av servitut då? Sådant låter typiskt som avtalsservitut. Alltså för friggeboden ett avtal mellan 1:46 och 1:21, Sedan kan man registrera det hos lantmäteriet, men det är upp till avtalsparterna att avtalet är giltigt.B Baggi skrev:
Så om vi antar att 1:19 faktiskt har ett servitut inskrivet. Så har 1:21 avtalat att någon annan får bygga en friggebod på servitutsmarken, Då gissar jag att officialservitutet (om det finns) smäller högre, Och troligen blir 1:21 skadeståndsskyldig mot 1:46 om friggeboden måste rivas.
Redigerat:
Du får vandra över till den stora fastigheten lite söderut och fråga bonden hur det ser ut med servitut på 1:21 (eller begära ut handlingarna). Det är på den fastigheten lasten ligger om det finns.
Din fastighet är ju inte inblandad, det är utanför din fastighet han har ritat rött.
Din fastighet är ju inte inblandad, det är utanför din fastighet han har ritat rött.
Det finns en detaljplan från 1959 (antagen 1960), en byggnadsplan för området. Och markområdet är allmän plats väg eller allmän plats park. Det får således inte uppföras några friggebodar eller avloppsanläggningar för enskilt bruk där. "Friggeboden" är inte ens en friggebod eftersom en sådan per definition inte kan uppföras på allmän plats. Det är en svartbyggd bod helt enkelt.
https://kartdokument.kungalv.se/Kartor-GIS/Detaljplaner/Kode/98/98-karta.pdf
När detaljplanen upprättades, en byggnadsplan, och fastigheterna styckades av så var lösningen sådan att de boende gemensamt anlade de vägar de behövde på de allmänna platserna under enskilt huvudmannaskap. Vanligen med utfartsservitutsrätt för varje fastighet. Idag gäller denna gamla byggnadsplan som en detaljplan enligt dagens lagstiftning, PBL. Huvudlösningen nu för allmän plats under enskild huvudmannaskap är densamma - man får anlägga sina egna vägar efter att ha skaffat rätt till det t ex servitut. De boende inom området förväntas dessutom ansöka om att inrätta en gemensamhetsanläggning för vägarna i planen. Den kan i sin tur förvaltas av en samfällighetsförening.
https://kartdokument.kungalv.se/Kartor-GIS/Detaljplaner/Kode/98/98-karta.pdf
När detaljplanen upprättades, en byggnadsplan, och fastigheterna styckades av så var lösningen sådan att de boende gemensamt anlade de vägar de behövde på de allmänna platserna under enskilt huvudmannaskap. Vanligen med utfartsservitutsrätt för varje fastighet. Idag gäller denna gamla byggnadsplan som en detaljplan enligt dagens lagstiftning, PBL. Huvudlösningen nu för allmän plats under enskild huvudmannaskap är densamma - man får anlägga sina egna vägar efter att ha skaffat rätt till det t ex servitut. De boende inom området förväntas dessutom ansöka om att inrätta en gemensamhetsanläggning för vägarna i planen. Den kan i sin tur förvaltas av en samfällighetsförening.