157 780 läst ·
1 120 svar
158k läst
1,1k svar
Har folk inga lån?
Nej det stämmer inte. Observera att 90% av bolånekunderna har lån under 2 MSEK. 0,1% av svenskarna.H HenrikHuslöse skrev:Läste följande i DN:
[länk]
"Just nu ligger många bankers listräntor kring 5 procent. Då passeras räntetaket redan vid lån över två miljoner kronor. Det påverkar 10,8 procent av bolånekunderna."
"lånet är större än 10 miljoner kronor. Ett sådant stort lån har enbart 0,1 procent av de svenskarna bolånetagarna."
Det betyder att 90% av bolånekunderna har lån på mindre än 2 miljoner och 99,9% på mindre än 10 miljoner. Detta gäller alltså bara de som har bolån, helt skuldfria bostadsägare ingår inte.
Jag har antagit att majoriteten hade lån på flera miljoner eftersom villapriserna ligger på 5 miljoner och uppåt i storstadsområdena, men det var tydligen fullständigt fel. Andelen med flera miljoner i lån måste vara väldigt liten.
*chock*
För att lösa denna ekvation måste vi ju veta hur många procent av svenskarna som har bolån
65% av hushållen äger sitt boende, 80% av dem har bolån. Dvs 52% av sveriges hushåll har bolån.H Hocke68 skrev:
Frågan om fastighetsägares möjlighet till ränteavdrag är absolut, dvs en självklarhet för denne som en kostnad. Mitt förslag berör bara hyresgäst ock ingen annan. Märk väl att Lokalhyresgäst drar hyreskostnaden till 100% i sin verksamhet och i många fall i Stockholm är lokalen belägen i gamla stora hyreslägenheter. Det fuskas dessutom i viss utsträckning att hyreslägenhet hyrs ut till företag som kontor. Dessutom hyrs lägenheter ut som kontorslägenhet för vanligt boende. Då gäller inte hyreslagen. Dock kom det ett HDutslag i slutet dec -22 som ger hyresgäst med företagshyreskontrakt för lägenhet, att ta över kontraktet som privatperson. Detta har gett organisationen Fastighetsägarna kalla fötter.D daVinci skrev:Nej.
Den som bor i HR betalar inte alls hela Fastighetsbolagets ränteutgift. Fastighetsbolaget får göra avdrag för ränteutgifterna.
Tog man bort möjligheten till avdrag för ränteutgifter så skulle hyrorna öka rejält, eftersom Fastighetsbolaget då måste betala räntan med beskattade pengar. Staten tar då in mer skatt och det måste hyresgästerna betala.
Hyresgäster åtnjuter indirekt ränteavdrag. Och åker på störa hyreshöjningar om ränteavdrag skulle tas bort.
Vad tror du en ägare av en hyresfastighet har för inkomstkälla förutom hyresintäkterna?D daVinci skrev:Nej.
Den som bor i HR betalar inte alls hela Fastighetsbolagets ränteutgift. Fastighetsbolaget får göra avdrag för ränteutgifterna.
Tog man bort möjligheten till avdrag för ränteutgifter så skulle hyrorna öka rejält, eftersom Fastighetsbolaget då måste betala räntan med beskattade pengar. Staten tar då in mer skatt och det måste hyresgästerna betala.
Hyresgäster åtnjuter indirekt ränteavdrag. Och åker på störa hyreshöjningar om ränteavdrag skulle tas bort.
Just det, det är hyresintäkterna som finansierar fastighetsägarens llån och allt annat.
Ränteavdraget är personligt och många som äger bostad lever tillsammans med en till som står för lånet, hushållet kan alltså ha ca 4 mn innan man slår i taket för fullt ränteavdrag (30%)… vid ränta på 5%, därefter är det 21% som är avdragsgilltH HenrikHuslöse skrev:Läste följande i DN:
[länk]
"Just nu ligger många bankers listräntor kring 5 procent. Då passeras räntetaket redan vid lån över två miljoner kronor. Det påverkar 10,8 procent av bolånekunderna."
"lånet är större än 10 miljoner kronor. Ett sådant stort lån har enbart 0,1 procent av de svenskarna bolånetagarna."
Det betyder att 90% av bolånekunderna har lån på mindre än 2 miljoner och 99,9% på mindre än 10 miljoner. Detta gäller alltså bara de som har bolån, helt skuldfria bostadsägare ingår inte.
Jag har antagit att majoriteten hade lån på flera miljoner eftersom villapriserna ligger på 5 miljoner och uppåt i storstadsområdena, men det var tydligen fullständigt fel. Andelen med flera miljoner i lån måste vara väldigt liten.
*chock*
I Sverige är offentlig sektor inte så hårt belånat.G Guzzen1 skrev:Låneandelen måste vara rätt hög då svenskarna är bland de högst belånade i världen. Bolånen är en stor del av detta enligt de rapporter olika ekonomiska institut rapporterar bl a Riksbanken.
Sedan kan det diskuteras om en brf andelsägare äger sin bostad. Jag hävdar att bostaden ägs av föreningen och andelsägaren har köpt rätten att bo där, men äger lägenheten gör han/hon inte.
Det är stor skillnad mot de flesta andra länder där offentlig sektors skulder är enorma.
Det gör att privat skuldsättning är lite högre i Sverige.
Summerar man ihop hushållens, näringslivets och offentlig sektors skulder till en total skuldsättning i landet och normerar med BNP så ligger Sverige ganska mitt i skaran av länder, med liknande BNP/Capita. Sverige utmärker sig inte alls med hög nivå.
Det blir lite fel att tala om att skuldsättningen är hög i Sverige. Däremot kan man tala om att offentlig sektors skuldsättning är låg och privat är hög.
Notera att det måste finnas skulder för att det skall kunna finnas sparande.
Desto högre BNP/Capita ett land har desto mer sparande kommer att finnas, och för det krävs motsvarande skulder.
Ett lån på 6 miljoner kräver en månadslön på 100k.G Guzzen1 skrev:
Det är INTE så att snittet på Lidingö ligger så högt i inkomst.
Så detta stämmer inte.
Det som dock gäller är att folk med dyra bostäder har stor kontantinsats.
Intäkten som du betalar 22% skatt på är väl ändå förknippat med såväl risk, driftkostnader, kapitalinsats, alternativintäkter mm, så ”inte ett dugg” håller jag inte med ommnils skrev:Man kunde ju börja med att inte beskatta den delen av värdeökningen som är ren inflation, det hade varit klädsamt och även gett politikerna lite incitament att låta bli att förstöra penningvärdet.
En annan sak man man kunde göra är att de pengar man betalt in i fastighetsskatt under innehavet dras av från vinsten vid en försäljning. Sedan så får man naturligtvis justera nivåerna så de blir rimliga.
Jag är generellt skeptisk till att göra speciallösningar vad gäller kapitalkostnader för just boende det kommer bara leda till att folk som inte behöver huslån kommer ta sådana för det blir ett billigt sätt att finansiera annan spekulation.
Sedan så kan det ju tyckas märkligt att en 22% skatt på intäkter man inte gjort ett dugg för att få känns högt när man blir av med 50 - 65% av inkomster man fått slita hund för!
Jo men mitt förslag har inget med fastighetsägarens ekonomi att göra utan berör bara staten som får mindre skatteintäkter. Hyran betalas som vanligt av hyresgäst som drar av del av hyran i deklaration. Berör inte fastighetsägaren överhuvudtaget! Kan underlätta för högre hyror i framtiden.Nissens skrev:
Medlem
· Uppland
· 2 518 inlägg
Jag var höger som ung men för varje år blir jag mer vänster.D daVinci skrev:Det säger nog ganska mycket om den som avfärdar ett sakligt inlägg med stöd i lagstiftningen, som trams.
Det är i sig riktigt, men helt ovidkommande i sammanhanget.
Principerna i lagstiftningen gäller för båda.
Och det får ingen heller. I verkligheten.
För länge sedan, på 60/70/80-talen, delade staten ut räntesubventioner till nyproduktion av bostäder.
Men det är som sagt länge sedan det är borttaget.
Vet inte varför en del tror att det finns kvar så här 30 år senare.
Räntor är inte konsumtion. Moms är en beskattning som tas ut på det näringslivet säljer till hushållen.
Moms på räntor är ungefär som att ta ut moms på bidrag.
Det är väl så att du såg sovjet och öststaterna som föredömen och vill att staten skall ta allt. Då finns det en logik i det du skriver.
Nej.
Det går inte för staten att ta något av banker. Desto mer pålagor som staten lägger på banker desto mer tar bankerna in av hushållen och företagen. Dom bara justerar räntan så dom tar in ett räntenetto som ökar lika mycket som staten tar.
I slutändan är det hushållen som åker på att betala alla statens pålagor på banker. För varje "bankskatt" som staten hittar på så sänks vår levnadsstandard.
Det som fungerar för er sovjetkommunister är att förstatliga bankerna. (Om man verkligen skall använda termen "fungerar" i det sammanhanget).
Precis, syftet med att lägga moms på räntan är just att hushållen ska betala den. Företagen lyfter momsen så de vinner på detta system: Med moms på räntan kan riksbankens styrränta hållas lägre med bibehållen effekt på inflationen, vilket gör att upplåningen för företag blir billigare men för hushåll dyrare. Det låter företagen växa men dämpar konsumtionen hos hushållen, vilket kommer förbättra handelsbalansen.
Ränta är ersättning för en tjänst: jag hyr pengar av banken. Jag kunde hyrt en bil istället och betalat moms på det. Banken lånar upp pengar i sin tur precis som hyrbilsfirman köper eller leasar bilar i sin tur. Det är exakt samma affär och de ska beskattas lika.
Finanssektorn ska behandlas som alla andra företag. Inga ränteavdrag, vanlig moms på deras tjänst.
Men ränta på sparkontot då? Jo, det är precis som annan inkomst: den ska beskattas.
Redigerat:
Så både fastighetsägaren och hyresgästen skall dra av ränta för samma lån?R relier skrev:
Dom äldre hade en verklighet som de yngre inte haft.C cpalm skrev:
Hade jag en tidsmaksin skulle jag givetvis åkt tillbaka i tiden och köpt en lägenhet eller villa i den tid jag var i tonåren. Men där och då hade jag ingen kontantinsats och ingen vilja att köpa en bostad. Jag ville studera och visste nog inte var jag ville bo.
Boendet är inte en investering, man får ett behov av att bo och är tvungen att skaffa en bostad där och då. Sen kan man ju avstå eller välja att köpa vid en mer eller mindre dålig tajming på kort sikt, dvs plus minus ett par år. Men att säga att 40, 50 och 60-talisterna var "smartare" än 70, 80 och 90-talisterna genom att de köpte när räntan var hög och priserna låga är feltänk. Det handlar om möjlighet och inte intelligens.
Medlem
· Uppland
· 2 518 inlägg
Vart kom kortare vårdköer in?S sjoberga skrev:
Man köper ju oftast en lägenhet för pengarna. Som före detta villaägare vill man ha en med låg månadsavgift och hög insats, men man vill även fortsättningsvis slippa lån. Att då få en halv miljon mindre investeringsutrymme kan vara ganska kännbart.
Sedan får du inte glömma den psykologiska effekten av att behöva betala så mycket skatt på ett bräde, även om man bara bytt bostad. Mycket bättre att ta bort ränteavdragen och reavinstskatten på bostäder än att ha båda kvar, det skulle verkligen kunna sätta fart på bostadsmarknaden utan att priserna skenar.
Självklart med någon regel som gör att det enbart är bostäder det gäller, tex att man ska ha varit folkbokförd på och ägare till den minst fem år.
Medlem
· Västra Götaland
· 3 521 inlägg
Jag hyrde ut en lägenhet till en person för ca 5 år sedan, han hade 12 mkr i skuld på fastighetslån han tog 1988. Han siktar nog inte på att betala av det inom sin livstid.Men det kanske inte räknas som bolån. 😎F fsn skrev: