51 251 läst ·
293 svar
51k läst
293 svar
Grannens mätarskåp på min tomt, problem?
Jag skulle hävda att ellagen inte bryr sig. Ordet fastighet förekommer inte i ellagen, så det handlar inte om fastighetsgränser men om hur det interna nätet hör ihop och hur den används.E El-Löken66 skrev:
Och enligt dokumentet med undantag finns det ett undantag för interna nät för eget bruk, och då faller mitt exempel (och nej jag ger ingen fastighetsbeteckning, men kan leta upp fler fastigheter om du vill) men även @useless fastighet under samma undantag som alla andra bostäder med mätaren i fasadskåp och en fastighet som är lika med tomt.
En kollega råkade ut för samma problem. Köpte stamfastigheten från en gammal gård i Småland som genom avstyckning strippats på all produktionsmark. Mätarskåpet med huvudsäkringarna stod därmed på grannfastigheten sedan länge.
Kollegan och grannen med skåpet tyckte att detta var ett problem så de frilade ledningarna och lyfte helt sonika över hela skåpet på stamfastighetens mark. Ledningarnas längd tillät den justeringen
Kollegan och grannen med skåpet tyckte att detta var ett problem så de frilade ledningarna och lyfte helt sonika över hela skåpet på stamfastighetens mark. Ledningarnas längd tillät den justeringen
Det spelar nog ingen roll ifall ett ord förekommer eller ej mer hur nätets utbredning tolkas. Förser du en annan fastighet med el så ska det vara till det egna jordbruket enligt undantagen, sen blir det säkert intressanta diskussioner vid fall som de du postat karta på, vad som gäller, jag har inte tid att kolla det nu och har inte stött på dylika fastigheter men skriv gärna adress så blir det lättare kolla upp.harry73 skrev:
Jag skulle hävda att ellagen inte bryr sig. Ordet fastighet förekommer inte i ellagen, så det handlar inte om fastighetsgränser men om hur det interna nätet hör ihop och hur den används.
Och enligt dokumentet med undantag finns det ett undantag för interna nät för eget bruk, och då faller mitt exempel (och nej jag ger ingen fastighetsbeteckning, men kan leta upp fler fastigheter om du vill) men även @useless fastighet under samma undantag som alla andra bostäder med mätaren i fasadskåp och en fastighet som är lika med tomt.
Det är inga problem, undantag för på eller i om byggnad finns i förordningen om undantag från nätkoncessions. Kabel i mark är däremot problematiskt.Alfredo skrev:
tex ett parhus kan ha en elanslutning och ett mätarskåp med två mätare i så länge som kablarna från mätarskåpet till respektive bostad går på eller inom byggnad och inte i mark.
Exakt, det handlar om hur saker tolkas, och även om fastigheter ofta är ett bra sätt att beskriva tomtmark rund en bostadshus, betyder det inte att tomt och fastighet är samma sak. Det betyder inte heller att interna nät ska sluta vid en fastighetsgräns (därför nämns ordet fastighet inte i ellagen).E El-Löken66 skrev:
När fastigheter bildas, gör man det på ett sätt som är bäst just då. Därefter kan användningen ändras och ibland ändras fastigheterna därefter, men väldigt ofta gör man inte det. De exempel jag visade är typiskt ställen där en by fick ta torv eller lera för eget bruk, och varje gård fick sin egen remsa. Att ändra det, när man sedan vill bygga hus där kan vara dyrt och omständligt. Ofta är det redan omöjligt att gränsbestämma de befintliga fastigheter.
Men det är ointressant för ellagen och nätkoncessionen, därför görs inga gränsbestämningar för att kolla om någons interna nät strider mot ellagen eller behövs det 5 elserviser när man har oturen att huset står på 5 fastigheter (även det händer)
Det går absolut bra att titta på fastighetsgränser när man placerar ett mätarskåp, men det är ju redan bra eftersom man inte ska placera fastighetstillbehör på mark som inte tillhör dig (om man inte har servitut)
Vad skulle skillnaden vara om kabeln från mätarskåpet till "det andra parhushalvan" går genom en byggnad eller exempelvis är nedgrävd bredvid/under samma byggnad?T tpsoft skrev:
Möjligt, det är ju vad som tolkas in i internt nät som avses. Och detta går ju enkelt att avgränsa genom fastighetsgränsen, i annat fall behövs säkert en bedömning göras. Men det är ju promillefall, annars hade det funnits något exempel i tråden.harry73 skrev:
Exakt, det handlar om hur saker tolkas, och även om fastigheter ofta är ett bra sätt att beskriva tomtmark rund en bostadshus, betyder det inte att tomt och fastighet är samma sak. Det betyder inte heller att interna nät ska sluta vid en fastighetsgräns (därför nämns ordet fastighet inte i ellagen).
När fastigheter bildas, gör man det på ett sätt som är bäst just då. Därefter kan användningen ändras och ibland ändras fastigheterna därefter, men väldigt ofta gör man inte det. De exempel jag visade är typiskt ställen där en by fick ta torv eller lera för eget bruk, och varje gård fick sin egen remsa. Att ändra det, när man sedan vill bygga hus där kan vara dyrt och omständligt. Ofta är det redan omöjligt att gränsbestämma de befintliga fastigheter.
Men det är ointressant för ellagen och nätkoncessionen, därför görs inga gränsbestämningar för att kolla om någons interna nät strider mot ellagen eller behövs det 5 elserviser när man har oturen att huset står på 5 fastigheter (även det händer)
Det går absolut bra att titta på fastighetsgränser när man placerar ett mätarskåp, men det är ju redan bra eftersom man inte ska placera fastighetstillbehör på mark som inte tillhör dig (om man inte har servitut)
Det var någon som jobbade på nätbolag som sa det var väldigt vanligt, ska bli intressant att se vilka exempel hen kommer med, likadant useless ska komma med exempel.
I dessa fall kan kanske ändå tolkas som att anslutningspunkt infaller efter elmätaren i slutkundens fastighet och att kabeln med den mätta strömmen och mätarskåpet faktiskt tillhör nätägaren.
Jag förstår inte Förordning (2007:215) om undantag från kravet på nätkoncession enligt ellagen (1997:857). Kan någon hjälpa mig.
Jag förstår att vissa typer av interna nät får byggas och användas utan nätkoncession enligt förordningen.
Jag förstår också att i en typisk bostad där servisen från nätägaren slutar i eller på en byggnad så får det interna nätet byggas och användas där (5 §).
Men vad är lagrummet för att avsluta nätägares servis i ett stolpskåp eller markskåp och sen leda ström via ett internt nät in i t ex bostadshuset? Jag hittar inte paragrafen i förordningen. (Möjligen 6 § om man läser "överföra till" utan riktning till bostadshuset...)
Jag förstår att vissa typer av interna nät får byggas och användas utan nätkoncession enligt förordningen.
Jag förstår också att i en typisk bostad där servisen från nätägaren slutar i eller på en byggnad så får det interna nätet byggas och användas där (5 §).
Men vad är lagrummet för att avsluta nätägares servis i ett stolpskåp eller markskåp och sen leda ström via ett internt nät in i t ex bostadshuset? Jag hittar inte paragrafen i förordningen. (Möjligen 6 § om man läser "överföra till" utan riktning till bostadshuset...)
Redigerat:
Du borde kunna luta dig mot köparens undersökningsplikt. Det är ju inget dolt fel. Det synns ju tydligt om man kollar kartorna.T TobiasHermansson skrev:hej
Vi hade innan nyåret två hus, den ena bodde vi i medans vi renoverade den andra. Nu är allt klart och vi flyttade in i den nyrenoverade och sålde den andra.
innan vi sålde den andra så styckade vi av en del av tomten till en egen fastighet, lantmäteriet och vi gjorde detta och inga frågetecken uppstod.
Nu har grannen som köpt huset hojtat till och säger att elmätarskåpet till hans hus är på den andra delen av tomten som inte är deras (den avstyckade delen)
Rent teoretiskt så vill Eon att elmätarskåpet ska vara på tomten där huset är vilket grannen vill också.
(Varken lantmäteriet eller jag tänkte på detta men ser dock inga fel på det då det kan vara kvar)
De anmälde detta till dolda fel försäkringen men fick avslag på att detta gäller på undersökningsplikten som köpare.
Nu kom grannen och ville att vi skulle betala för flytten av skåpet då detta är fel, men jag ser inte varför vi ska betala och den får ju vara kvar där om de vill, vi ska inte göra något med tomten så att säga (bygga nytt eller så) ett enkelt servitut eller ledningsrätt kan ju skapas om de nu vill men då får se betala detta också.
Är det bara jag som är bakom flötet och inte fattar varför jag ska vara betalningsskyldig eller har jag rätt att de får bekosta detta själva om de nu måste ha det flyttat*?
Tack på förhand för svar




