68 683 läst ·
304 svar
69k läst
304 svar
Grannen ska sälja. Hur/när ska jag säga att uppfart är över gränsen?
Bara en fråga för den juridiskt oinsatta. Men betyder inte detta att all staket mot allemansrättslig tillgänglig mark är dåligt? Även om en fastighetsägare sätter staket runt huset? Som ni är inne på är ju husägaren allmänheten också. Visst. ingen kommer klaga då husägaren faktiskt vill ha staketet där. Men tekniskt sett hindrar det "allmänheten" (dvs husägaren) från tillgång till mark där allemansrätten gäller.Claes Sörmland skrev:
Det är inte så konstigt om man läser förarbetena. Från minnet, det var sina månader sedan sist detta kom upp:
Man vägde markägarens intresse av stängsel och diken mot allmänhetens behov av tillgång till naturen. Och regelverket infördes ju på mark som redan hade mängder av stängsel och diken. Så den pragmatiska lösningen är att tillsynen går in med föreläggande där det verkligen finns ett behov att säkra allmänhetens tillgång till naturen med stängselgenombrott. D v s när allmänheten klagar och har rätt i sak.
Det är ett bättre argument, att även tomtägarna kan ses som en allmänhet som har ett skydd. Vill TS ha svar på hyr tillsynen ställer sig så krävs att han sätter upp staketet, att grannarna anmäler (eller kommunen har en väldigt hängiven miljöinspektör som åker runt i grannskapet) och sen får man se. Jag skulle inte blir förvånad om kommunen går på din linje, praxis brukar vara hård.
Men något förbud finns inte, men en risk för TS att få ett föreläggande att ta bort staketet.
Men jag gissar att tillsynen skulle hävda strandskyddets förbud, något med att anläggandet av staketet förändrar livsvillkoren för djur- eller växtarter. Även där är praxis hård vad jag förstår. Men man vet aldrig med tillsynen, det är ju bara människor.
Har läst och förstått men ändrar inte min förståelse av den juridiska situationen.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 299 inlägg
Nej, det betyder inte att alla staket är dåliga. De som stängslar in sin egen tomt gör det normalt bara delvis, man har grindar och öppningar. Plus att det är ens eget val, inte någon annans utan intresse i saken.R Rewrap skrev:Bara en fråga för den juridiskt oinsatta. Men betyder inte detta att all staket mot allemansrättslig tillgänglig mark är dåligt? Även om en fastighetsägare sätter staket runt huset? Som ni är inne på är ju husägaren allmänheten också. Visst. ingen kommer klaga då husägaren faktiskt vill ha staketet där. Men tekniskt sett hindrar det "allmänheten" (dvs husägaren) från tillgång till mark där allemansrätten gäller.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 299 inlägg
Ja, för avstyckningen av de tidigare arrendetomterna, eller hur?R Rewrap skrev:
Du kan inte tillämpa den skrivningen på något annat än den är till för, och det är en rätt tröstlös gissningslek att få ur dig tillräckligt med information för att förstå saken och skriva något relevant alls.
Jag tycker @Nötegårdsgubben s hårda tolkning att även grannarna är en del av allmänheten och att ditt staket vid ett tillsyn skulle kunna ses som ett försök att hindra dem från tillgång till marken kan tänkas användas. Tillsynen är ofta väldigt hård i sin tolkning. Och det faktum att ditt staket saknar funktion för dig gör argumentet starkare.R Rewrap skrev:Bara en fråga för den juridiskt oinsatta. Men betyder inte detta att all staket mot allemansrättslig tillgänglig mark är dåligt? Även om en fastighetsägare sätter staket runt huset? Som ni är inne på är ju husägaren allmänheten också. Visst. ingen kommer klaga då husägaren faktiskt vill ha staketet där. Men tekniskt sett hindrar det "allmänheten" (dvs husägaren) från tillgång till mark där allemansrätten gäller.
Det uppenbara argumentet mot detta är att grannarna inte nödvändigtvis behöver promenera ut just där från sin tomt och har god kännedom om vilken mark som är allemansrättsligt tillgänglig och inte i sin omedelbara närmiljö och därmed knappast avhålls. Samt kanske viktigare: De är en sån liten del av allmänheten att de knappast märks.
Man kan ju ta ett annat exempel, ett staket har satts upp runt en obebyggt tomt mot allmansrättsligt tillgänglig mark. Tomten är därmed allemansrättsligt tillgängligt, den är natur och den saknar hemfridszon. Tveksamt om tillsynen skulle agera för att få staketet avlägsnat.
Är det inte bara att sätta en grind i staketet och en skylt där det står välkommen att passera. Det borde väl ta bort de flesta argument mot staketet.Claes Sörmland skrev:
Jag tycker @Nötegårdsgubben s hårda tolkning att även grannarna är en del av allmänheten och att ditt staket vid ett tillsyn skulle kunna ses som ett försök att hindra dem från tillgång till marken kan tänkas användas. Tillsynen är ofta väldigt hård i sin tolkning. Och det faktum att ditt staket saknar funktion för dig gör argumentet starkare.
Det uppenbara argumentet mot detta är att grannarna inte nödvändigtvis behöver promenera ut just där från sin tomt och har god kännedom om vilken mark som är allemansrättsligt tillgänglig och inte i sin omedelbara närmiljö och därmed knappast avhålls. Samt kanske viktigare: De är en sån liten del av allmänheten att de knappast märks.
Du får gärna berätta vad du behöver för information så kan jag komma in med det. Vill givetvis inte bara slänga upp dokumenten i sin helhet då detta ändå är ett öppet forum.Nötegårdsgubben skrev:
Staketet har funktion för mig på så sätt att jag får skäll av grannarna om mina gäster traskar in på deras fastigheter då tomtgränsen syns så dåligt. Det kan även argumenteras att jag gör det lättare för allmänheten. Utan staket ser det ut som att marken tillhör grannarnas hemfridszoner. Det är också därför den ena grannen inte vill ha staketet. För då tror jag allmänheten faktiskt kommer våga gå ner dit istället för hur det ser ut nu.Claes Sörmland skrev:
Jag tycker @Nötegårdsgubben s hårda tolkning att även grannarna är en del av allmänheten och att ditt staket vid ett tillsyn skulle kunna ses som ett försök att hindra dem från tillgång till marken kan tänkas användas. Tillsynen är ofta väldigt hård i sin tolkning. Och det faktum att ditt staket saknar funktion för dig gör argumentet starkare.
Det uppenbara argumentet mot detta är att grannarna inte nödvändigtvis behöver promenera ut just där från sin tomt och har god kännedom om vilken mark som är allemansrättsligt tillgänglig och inte i sin omedelbara närmiljö och därmed knappast avhålls. Samt kanske viktigare: De är en sån liten del av allmänheten att de knappast märks.
Man kan ju ta ett annat exempel, ett staket har satts upp runt en obebyggt tomt mot allmansrättsligt tillgänglig mark. Tomten är därmed allemansrättsligt tillgängligt, den är natur och den saknar hemfridszon. Tveksamt om tillsynen skulle agera för att få staketet avlägsnat.
Detta tror jag inte flyger med en tillsyn.R Rewrap skrev:
Detta tror jag kan flyga med rätt handläggare. Men ofta hatar miljönämnders medarbetare enskilda som gör deras jobb, d v s argumenterar utifrån allmänhetens intresse. Det upplevs som inte din sak, du ska argumentera för ditt intresse och de ska representera allmänhetens intresse. Så känslomässigt svår väg.R Rewrap skrev:
Men varför vill du göda denna konflikt med grannen? Är inte livet för kort för sånt? Lämna grannen ifred, inget gott kommer ur detta.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 299 inlägg
Det tror jag är ett av de svagaste argumenten. De är direkt berörda av åtgärden och vill ju enligt TS inte ha stängsel där. Jag skulle tro att det räcker med en enda person som klagar för att kommunen ska känna sig nödgad att skicka ut tillsynen.Claes Sörmland skrev:
Men sen ska förstås grannarna orka klaga också. Kan de gå runt med en omväg på 50–100 meter gör de kanske inte det och ingen annan lär ju beröras eller bry sig.
Citat:Claes Sörmland skrev:
Ja, i princip. Och tittar man på avstyckningens utformning är det ju uppenbart att du har förlorat all praktisk användningsmöjlighet av marken längs grannens fastighetsgräns. Den smala tarmen av din mark är tänkt att användas som vägområde och belastas av servitut. Mark som belastas av servitut med vägändamål är i princip värdelös eftersom den inte kan användas till något vettigt av markägaren. Med undantag från att dra ledningar i marken under vägen.
"Den smala tarmen av din mark är tänkt att användas som vägområde och belastas av servitut."
Verkligen, finns det direkt lag eller rättsfall för de? Det handlar ju inte om allmän väg på något som helst sätt. Utan endast servitut för användning av väg.
Kanske, det är väl rätt vanligt vad jag förstår. Men har läst några MÖD-domar där rätten tycks gå på allmänhetens tänkta känslomässiga tillstånd när de stöter på stängslet. Att allmänheten bedöms känna sig avhållna. Kanske inte ett argument i TS fall, grannarna har ju god kännedom om lokala ägandeförhållanden av marken och vilken som är allemansrättsligt tillgänglig.L lbgu skrev:
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 299 inlägg
Det är ju det som inte är så lätt att veta om man själv saknar informationen. Men jag gissar att det du lade upp var en avstyckning av fyra arrendetomter till egna fastigheter, medan vägen vi pratar om alltjämt tillhör en större fastighet inåt land.R Rewrap skrev:
Då är ju konstaterandet att marken redan är utan strandskydd bara aktuellt för de fyra nybildade fastigheterna, medan det inte säger något alls om vägen.
Om en lantmätare har styckat av mark så att en befintlig väg med dess vägområde hamnar på en fastighets smala tarm av mark och har ordnat med ett härskande servitut för utfart via just den vägen för grannfastigheten så kan man nog läsa in vad tanken var. Tanken var inte att markägaren skulle komma att använda marken till annat än just vägområde.TRJBerg skrev:
I gamla nu ej längre gällande lagen om enskilda vägar från 1939 till 1998 definierades väg så man kan få vägledning där vad lagstiftaren och servitutsparterna tänkte sig. Texten överfördes till anläggningslagen där den nu finns, jag har sett den refereras i rättsfall. Men rättsfall har jag inget, det är min egen bedömning.
Men borde inte ett servitut vara strikt begränsat till servitutets skrivning och syfte? Och inget därutöver som inskränker på markägarens rättigheter som just fastighetsägare.Claes Sörmland skrev:
Om en lantmätare har styckat av mark så att en befintlig väg med dess vägområde hamnar på en fastighets smala tarm av mark och har ordnat med ett härskande servitut för utfart via just den vägen för grannfastigheten så kan man nog läsa in vad tanken var. Tanken var inte att markägaren skulle komma att använda marken till annat än just vägområde.
I gamla nu ej längre gällande lagen om enskilda vägar från 1939 till 1998 definierades väg så man kan få vägledning där vad lagstiftaren och servitutsparterna tänkte sig. Texten överfördes till anläggningslagen där den nu finns, jag har sett den refereras i rättsfall. Men rättsfall har jag inget, det är min egen bedömning.
För servitut att använda väg borde det rimligtvis (beroende på skrivning) vara begränsat till att framföra fordon på vägen samt ev att markägaren ska hålla vägen i körbart skick.
I TS fall verkar det som att vägen/servitutet uppfyller det då två bilar kan mötas på vägen och i vägen i övrigt verkar vara i fullgott skick.
OT: Väldigt konstiga fastighetsgränser, speciellt vad gäller grannens fastighet som är en väldigt smal kil där dennes byggnader även tränger in på en tredje fastighet.
Ifrågasätter lantmätarens nykterhet.
Så är det ju men när ett servitut är så kortfattat som i TS fall får man tolka vad man menade när det upprättades och vad ändamålet var. Och man ska tolka rätt begränsat eftersom upplägget med servitut är att de inte ska betunga tjänande fastighet mer än nödvändigt.TRJBerg skrev:
Men borde inte ett servitut vara strikt begränsat till servitutets skrivning och syfte? Och inget därutöver som inskränker på markägarens rättigheter som just fastighetsägare. För servitut att använda väg borde det rimligtvis (beroende på skrivning) vara begränsat till att framföra fordon på vägen samt ev att markägaren ska hålla vägen i körbart skick.
I TS fall verkar det som att vägen/servitutet uppfyller det då två bilar kan mötas på vägen och i vägen i övrigt verkar vara i fullgott skick.
Jag menar bara att eftersom man inte angav ett visst exakt markområde (på en kartbilaga) så var det tydligen inte så viktigt att på cm reglera exakt vilken mark som belastades av servitutet. Det fanns vid servitutets upprättande ingen idé om att någon skulle bete sig som TS kring i praktiken värdelösa markremsor på "fel" sida vägen. Därmed är vägen som fanns vid servitutets upprättande som utgör den mark som servitutet belastar. Rätten inkluderar underhåll av den tidens körbana och slänter och övriga väganordningar, t ex dike. Grannen måste kunna utföra de transporter man förväntade sig vid tiden för en bostadsfastighet, t ex komma in med maskiner och skrymmande transporter. Och att anlägga och underhålla de utfarter grannen behöver. Jag tycker det ser ut på fotona att vägens slänt i princip går hela vägen till grannens tomtgräns. Kanske med någon mindre död yta som inte omfattas men som ändå kan tas i bruk för utfart. Man kan ju också fråga sig om den körbana som finns idag har rört på sig, de flyttar sig ofta med åren någon meter hit eller dit.