67 613 läst ·
122 svar
68k läst
122 svar
Grannen säger sig äga en byggnad som står på min tomt
Det är väl inte heller så säkert? Säljaren upplyste köparen om att stallet användes tillsammans med grannen. Då förväntas nog ts undersöka saken ytterligare, och Om ts utifrån den informationen bara förutsatt att grannen lånar stallet ibland, så är nog möjligheten till skadestånd sämre. Annat är så klart om säljaren sagt att stallet ingår.S Snickerick skrev:En sak som kan sägas tillägg till det som nämnts i tråden gäller säljarens upplysningsplikt.
Om det i ett fall som detta är så att grannen äger hela eller del av stallbyggnaden, är säljaren skyldig att upplysa dig (TS, köparen) om detta i samband med försäljningen av fastigheten. Detta eftersom det i praktiken kan vara omöjligt för köparen att ta reda på om någon del av fastigheten ägs av någon annan.
Det finns ju en viss antydan i detta fallet att det kan vara så att grannen äger åtminstone en del av stallet, och att säljaren faktiskt kände till detta.
Frågan bör därför först ställas till säljaren - Är det så att grannen äger del av eller hela stallbyggnaden?
Blir svaret - Nej, grannen äger inte någon del av stallet. Så är det klart så långt. Då återstår i princip bara som redan nämnts att grannen får en kortare tidsfrist för att bevisa sitt påstådda ägande, naturligtvis med upplysning om att säljaren tydligt deklarerat att något sådant ägande inte föreligger.
Blir svaret - Ja, grannen äger hela eller del av stallet, eller att det kan vara så. Ja, då bör det finnas rätt till skadestånd från säljaren, som underlåtit att informera om detta i samband med köpet.
Rickard.
Medlem
· Riktiga Norrland
· 7 429 inlägg
Rickard.
Medlem
- Riktiga Norrland
- 7 429 inlägg
Men snälla nu, att det används tillsammans betyder absolut ingenting. Min granne brukade använda min inglasning som växthus innan jag köpte huset det betyder inte att han äger det/har rätt till det nu.elpaco skrev:
Det är väl inte heller så säkert? Säljaren upplyste köparen om att stallet användes tillsammans med grannen. Då förväntas nog ts undersöka saken ytterligare, och Om ts utifrån den informationen bara förutsatt att grannen lånar stallet ibland, så är nog möjligheten till skadestånd sämre. Annat är så klart om säljaren sagt att stallet ingår.
Undersökningsplikten kräver inte på något sätt att du faktiskt måste undersöka om du faktiskt köper byggnaderna på fastigheten. Står det på fastigheten och inte säljaren specifikt noterar annat ingår allt. Och om det inte stämmer så är det såklart säljarens fel.
Du hade några bra poänger i tidigare inlägg, håll dig till dom. God ton mellan grannar är såklart viktigt, och jag hoppas ts kan lösa det utan att blanda in onödigt folk.
Det köparen ska ha koll på är om det finns inskrivna servitut. De förväntas man ha koll på. I övrigt finns det inte krav på att undersöka ägarförhållanden.
Jag ber om utsäkt om mitt tidsre inlägg tolkades som att man bör köra över grannen. Det var inte vad jag menade. Komunikation är viktigt.
Jag ber om utsäkt om mitt tidsre inlägg tolkades som att man bör köra över grannen. Det var inte vad jag menade. Komunikation är viktigt.
Ooh hårda ord. Lugna dig. Att så tvärsäkert uttala sig om vad en rätt skulle tycka i ärendet är vanskligt. Du menar alltså att när säljaren säger ”Den här ladan använde min farfar med grannen” så betyder det ingenting?? Du är 100% säker på att ingen rätt skulle tolka det som en indikation på ladan kanske inte helt ingår? Ingen? Märk väl att vi inte ens vet vad som står i köpebrevet, om ladan är nämnd eller inte. Dessutom kan säljaren inte utan vidare sälja någon annans hus, och ts äger det inte bara för att säljaren undlåtit att informera om att det (eventuellt) inte ingår. Vem som kan visa vad är nästa historia.Rickard.ag skrev:
Men snälla nu, att det används tillsammans betyder absolut ingenting. Min granne brukade använda min inglasning som växthus innan jag köpte huset det betyder inte att han äger det/har rätt till det nu.
Undersökningsplikten kräver inte på något sätt att du faktiskt måste undersöka om du faktiskt köper byggnaderna på fastigheten. Står det på fastigheten och inte säljaren specifikt noterar annat ingår allt. Och om det inte stämmer så är det såklart säljarens fel.
Du hade några bra poänger i tidigare inlägg, håll dig till dom. God ton mellan grannar är såklart viktigt, och jag hoppas ts kan lösa det utan att blanda in onödigt folk.
Och OM det är ”säljarens fel” att ts inte fått informationen, betyder det inte att man får riva någon annans hus på ofri grund. Att få riva, och få stämma, är väl ändå olika saker?
Jag undrar om det räcker att muntlig säga att stallet är grannens för att säljaren ska komma undan sitt ansvar. För om säljaren inte säger något (och stallet faktiskt är säljarens egendom) ingår stallet i fastighetsaffären. Och det finns tydliga formkrav hur sån affär ska se ut.
Jag kan tänka mig att det i alla fall ska stå i kontraktshandlingarna att stallet inte ingår och att det är grannens egendom.
Nu sa säljaren inte att stallet var grannen, men att grannen och säljarens farfar en gång i tiden använde den gemensamt
Jag kan tänka mig att det i alla fall ska stå i kontraktshandlingarna att stallet inte ingår och att det är grannens egendom.
Nu sa säljaren inte att stallet var grannen, men att grannen och säljarens farfar en gång i tiden använde den gemensamt
Är stallet verkligen grannens, då kan det såklart inte ingå i fastighetsaffären, men då får grannen också bevisa att hen äger stallet, t ex genom intyg av säljaren. Det öppnar då såklart för skadeståndEdit88 skrev:
Ja, då kan grannen kräva skadestånd för att säljaren sålde deras egendom.
Jag håller med, men poängterar att om säljaren har gjort fel, så ger det inte ts rätt att riva stallet om grannen äger det. Det går inte att skylla en rivning på säljaren då grannen nu påpekat ägarförhållandena. Så nu måste ts rimligen reda ut vad som gäller, eller komma överens med grannen, innan hon agerar.harry73 skrev:
Jag undrar om det räcker att muntlig säga att stallet är grannens för att säljaren ska komma undan sitt ansvar. För om säljaren inte säger något (och stallet faktiskt är säljarens egendom) ingår stallet i fastighetsaffären. Och det finns tydliga formkrav hur sån affär ska se ut.
Jag kan tänka mig att det i alla fall ska stå i kontraktshandlingarna att stallet inte ingår och att det är grannens egendom.
Nu sa säljaren inte att stallet var grannen, men att grannen och säljarens farfar en gång i tiden använde den gemensamt
Är stallet verkligen grannens, då kan det såklart inte ingå i fastighetsaffären, men då får grannen också bevisa att hen äger stallet, t ex genom intyg av säljaren. Det öppnar då såklart för skadestånd
Naturligtvis måste ägarförhållandet redas it innan en eventuell rivning. Men juridiskt låter det mycket osannolikt att TS inte skulle äa stallet.
Varför då? Grannen kanske verkligen medverkade till bygget. Eller tom byggde det själv, med avtalet att man använde det gemensamt som betalning flr ofri grund.D Daniel 109 skrev:
Eftersom TS inte har blivit informerad om något sådant avtal är inte TS bunden av det. Rent juridiskt alltså.
Det resonemanget kan ju göra grannen rättslös. Säljaren säljer grannens hus, och går sedan och dör, alternativt flyttar utomlands. Ts säger nu sorry, jag visste inget. Nu river jag ditt hus. Det är alltså juridiskt hållbart menar ni? Jag vet inte, men det låter inte möjligt.D Daniel 109 skrev:
Ja, grannens krav ska i det fallet riktas mot säljaren.
Det kan bli komplicerat att reda ut vad som egentligen gäller i detta fall. En lärdom är att man bör teckna ner avtal av olika slag som gäller mellan fastigheter, så att inblandade vet vad som gäller. De som gör ett avtal kan tänka att det räcker att det är muntligt men sedan så byter fastigheterna ägare och till slut vet ingen vad som egentligen gäller.
Rickard.
Medlem
· Riktiga Norrland
· 7 429 inlägg
Rickard.
Medlem
- Riktiga Norrland
- 7 429 inlägg
Ett muntligt avtal är bara värt något sålänge båda parterna är överens... Det är någon som alla borde tänka på.
I slutändan handlar det om vad man kan bevisa och i detta fall kan inte grannen hävda att hon äger det för att det finns ett avtal om inte säljaren också gör det.
I slutändan handlar det om vad man kan bevisa och i detta fall kan inte grannen hävda att hon äger det för att det finns ett avtal om inte säljaren också gör det.