Anledningen till att jag föreslog hög E-modul för golvspån i tryckpåkänning är att golvspån är väldigt styvt för att vara spånskiva. Spånskivan i sig är ju inte homogen i tjockleksriktningen, vilket komplicerar problemet något. Om jag får spekulera lite (jag har lång erfarenhet av materialutveckling inom kompositmaterial), antar jag att man använder mineraliska material för att öka styvheten hos golvspånskivor. Jag grundar den tanken på att det skulle vara en fungerande metod, och att man ofta ser tecken på mineraliska material när man bearbetar materialet skärande. Det syns gnistor och man har extremt verktygsslitage. I mikroskop ser slitaget abrasivt ut. Den dominerande förslitningsmekanismen vid skärande bearbetning av rent trä är inte abrasion, utan högtemperaturkorrosion (sic!)
Jag tittade i byggkonstruktion, regel och formelsamling. Och siffrorna verkar stämma.
Där lärde man sig något nytt.
Där lärde man sig något nytt.
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Intressanta synpunkter! Jag skall se om tillverkarna har mer information.mattiasp skrev:
Runt 3 GPa E-modul är ganska typiskt för spånskiva till möbelstommar. Känslan säger att golvspån är styvare. Men jämför man golvspån med ”vanlig spånskiva” så fick jag ungefär samma medeldensitet (med produktdata från några vanliga produkter i bygghandeln), ca 750 kg/m^3. E-modulen varierar ganska linjärt med densiteten (i alla fall för möbelspånets olika densitetslager). Mineraliska fyllnadsmaterial kan komplicera den jämförelsen.
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Jag har googlat runt lite bland olika tillverkare av golvspånskivor. De verkar dela uppfattningen att tekniska data inte är något man behöver tillhandahålla.
Husägare
· Västerbottens län
· 775 inlägg
Fast jag har tänkt att dom har fräst ner spånskivor där badrummet ska vara för att höjdskillnaden mellan badrum och icke badrum inte ska bli allt för hög. För om allt golv är i samma höjd och man ska ner med golvvärmeslang (vatten) och golvvärme slang (el) flytspackel och sedan klinker så är golvet i badrummet en bra bit högre än golvet utanför. Vet inte hur högt man får räkna med att ett badrumsgolv blir extra?K Kallebo skrev:
I vilket fall som helst så måste vi 1. Lösa höjdskillnaden i badrummet och 2. löse höjdskillnaden mellan badrum och inte badrum.
Den röda markeringen visar hur dom har lagt den nedfrästa spånskivan. Som synes så följer den inte badrummet . Det är glesregel överallt förutom inuti den röda markeringen och den ligger ca 20 mm över spånskivorna i höjd.
Husägare
· Västerbottens län
· 775 inlägg
Men ja, Kallebo, det kan nog vara så att det är så dom har tänkt. Eftersom att ritningen där antyder en nivåökning där badkaret är utritat.
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Varken nedfräsningen av spånskivan eller att lägga glespanel ovanpå resten av golvreglarna är OK med hänsyn till bjälklagets spännvidd. Ett badrumsgolv behöver generellt sett inte hamna på högre nivå än övriga golv. Det beror lite på val av tätskikt och golvmaterial. Ett badrum som inte ligger på entréplanet kan förses med trösklar som åtminstone delvis döljer mindre nivåskillnader.
Husägare
· Västerbottens län
· 775 inlägg
Jag har ställt frågan ang. konstruktion till personerna som har ritat huset så får vi väl se vad som sägs.J justusandersson skrev:
Men om vi då skiter i aktuell nivåskillnad och låtsas att allt hade varit i samma höjd. Då ska det först ner plåtar och golvvärmeslang, sen någon skiva av något slag, sen ska det på eldriven golvvärme ovanpå det, sen ska det på tätskikt och sedan flytspackel, sedan klinker. Vad kan jag räkna med att det blir för höjd på det kalaset?
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Blir det inte tårta på tårta med golvvärmeslang och eldriven golvvärme? Tätskiktet blir bara några mm. Flytspackel + klinkers o fix kan bli uppåt 35 mm beroende på placering av golvbrunnar och önskad grad av fall. Väljer du istället våtrumsmatta kan du spara åtskilliga mm, förutom att lösningen blir mer hållbar.
Jag ser fram emot att få veta hur husets upphovspersoner har tänkt.
Jag ser fram emot att få veta hur husets upphovspersoner har tänkt.
Husägare
· Västerbottens län
· 775 inlägg
Den vattenburna golvvärmen är knappt igång alls på sommaren och då är det schyst att kunna dra igång den eldrivna för att torka pölar eller bara värma fötterna mot det annars kalla golvet. Vi har likadant på entréplan och det är bra gött att kunna dra på riktigt ordentligt med golvvärme även på sommaren.J justusandersson skrev:
Våtrumsmatta är gräsligt och det ska mycket till innan jag lägger något sådant här.
Det ska väl på någon skiva av något slag också för att uppfylla branschregler? Det borde väl bygga på ytterliggare 20 mm. Och så extra för eldrivna golvvärmen. Då är vi uppe i kanske 7 cm?
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Det finns våtrumsmattor av olika kvalitet. De är dessutom alltid varma. Jag skall bespara dig vad jag, som nog tillhör en äldre generation, tycker om detta tramsande med golvvärme... Branschregler är branschregler och inget man behöver bry sig om. De är tillkomna för att branschen skall få sälja mer kakel. Det som gäller är Boverkets regler. En förutsättning för att det här med golvvärme i träbjälklag ska bli rimligt är att bjälklaget är rätt dimensionerat från början. Då behöver inte konstruktionshöjden bli så stor. 7 cm tillskott på höjden är helt orimligt.
Husägare
· Västerbottens län
· 775 inlägg
Kan man bygga våtrum ovanpå glesregel? Fick som för mig att det var spån eller någon annan skiva som gällde.J justusandersson skrev:
Husägare
· Västerbottens län
· 775 inlägg
Är den här killen helt ute och cyklar som lägger golvvärme direkt i glesregel på öppet bjälklag?
Byggkeramikrådet har en "regelbok", som du kan läsa ifrån hemsidan.
Kolla den, så behöver du inte kolla hur varenda person i detta land har gjort för att sen fundera om denne gjort rätt.
Mycket enklare.
Kolla den, så behöver du inte kolla hur varenda person i detta land har gjort för att sen fundera om denne gjort rätt.
Mycket enklare.