18 676 läst ·
92 svar
19k läst
92 svar
Frånträdande ägare upplät nyttjanderätt mellan köpebrev och lagfart
Har de blivit lurade?
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 21 905 inlägg
Förvisso har du en poäng, men lagfarten är ju ändå en metafysisk manifestation av den fysiska besittningen och bör därför sökas omgående vid överlåtelse. Och så fort ärendet är öppnat hos inskrivningen kan tredje man se att säljaren inte får teckna avtal för fastigheten.K karlmb skrev:
Ska man vara petig räcker det inte med att ha fått nycklar heller, utan besittningsrätt (i alla fall i hyresmål) förutsätter att man fysiskt flyttat in.
Så visst, lagfart är inte detsamma som besittning, och kanske inte ens en del av den fysiska besittningen, men vad ska vi kalla det då? För ett bevis på äganderätt och därmed rättshandlingsförmåga avseende fastigheten är det ju.
TS: Sorry om vi spårar ur, men det spelar viss roll för grundfrågan om nyttjanderätten tecknades när säljaren fortfarande rätteligen företrädde fastigheten eller om det skedde efter att han mist den rätten, men innan det registrerades.
Säljaren misste absolut rätten att företräda fastigheten vid tillträdet av köparen. Hur skulle det se ut om en säljare tex behöll en nyckel och klampade in dagen efter köpebrevets undertecknande hos köparen? Att lagfarten senare ska befästa besittningsrätten för 3e part är en annan sak. Köpebrevet är det som ger köparen rådighet över fastigheten. Inget annat.Nötegårdsgubben skrev:
Förvisso har du en poäng, men lagfarten är ju ändå en metafysisk manifestation av den fysiska besittningen och bör därför sökas omgående vid överlåtelse. Och så fort ärendet är öppnat hos inskrivningen kan tredje man se att säljaren inte får teckna avtal för fastigheten.
Ska man vara petig räcker det inte med att ha fått nycklar heller, utan besittningsrätt (i alla fall i hyresmål) förutsätter att man fysiskt flyttat in.
Så visst, lagfart är inte detsamma som besittning, och kanske inte ens en del av den fysiska besittningen, men vad ska vi kalla det då? För ett bevis på äganderätt och därmed rättshandlingsförmåga avseende fastigheten är det ju.
TS: Sorry om vi spårar ur, men det spelar viss roll för grundfrågan om nyttjanderätten tecknades när säljaren fortfarande rätteligen företrädde fastigheten eller om det skedde efter att han mist den rätten, men innan det registrerades.
Jo, vid tillträdet övergår ansvaret till köparen. Innan tillträdet har säljaren ansvaret för fastigheten.
Varför inte? Vet tex att en försäkring som säljaren har upphör i samband med köpebrevets undertecknande och man måste direkt själv ordna ny försäkring. Man kan och bör teckna nytt elavtal som tillträdande köpare på tillträdesdagen, det skulle inte vara möjligt om det var lagfarts datum som gällde.Nyfniken skrev:
Jag menar att det är vid tillträdet som ägandet överförs från säljaren till köparen, inte vid tecknandet av köpebrevet. Fram tills tillträdet så får säljaren göra precis som denne vill med sin fastighet.K karlmb skrev:
Dock så ansvarar säljaren för att fastigheten vid tillträdet är i samma skick som då köpebrevet tecknades.
Säljaren är alltså helt fri att teckna hur många servitut som helst mellan kontraktskrivning och tillträde. Men när tillträdet sker så ska det inte finnas fler servitut än när köpebrevet tecknades. Annars blir säljaren ersättningsskyldig.
Det är min fasta övertygelse.
På samma sätt så får en säljare riva sin kåk efter att ha tecknat ett köpebrev med en köpare. Då får köparen sen stämma säljaren när huset fattas på tomten. Men om säljaren river kåken efter tillträdet så blir det ett brottmål i stället.
Ja, tillträdet är alltså när man har ett påskrivet köpebrev i sin hand.Nyfniken skrev:
Lagfarten är en officiell bekräftelse men juridiskt har köparen rådighet över fastigheten vid tillträdet, inte säljaren.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 21 905 inlägg
Köpebrev är frivilligt, det räcker med ett skriftligt avtal. Hur det än är med den saken så är ju det intressanta här om ett servitutavtal med tredje man är giltigt om det är skrivet med den lagfarne ägaren även om denne egentligen inte längre hade rätt att ingå sådana avtal.
I TS fall var ju inte överlämningen gjord, men köpeavtal hade skrivits – utan att servitutet fanns.
I TS fall var ju inte överlämningen gjord, men köpeavtal hade skrivits – utan att servitutet fanns.
