vart ligger "spärren" idag då ?useless skrev:
så en switch i en telestation kan inte anses som utrustning som min tjänsteleverantör äger?
Varje gång jag bytt leverantör så har gubben ringt och sagt jag ska bara flytta din fiber till bolag XXXX switch i telestationen..
Det kanske funkar så i erat uråldriga nät. Men i alla moderna öppna nät tunnlas trafiken till vald tjänsteleverantör där eventuella begränsningar och andra saker appliceras.G Greger_08 skrev:
Vid byte av leverantör styrs trafiken om elektroniskt. Ingen åker ut och flyttar några kablar i någon station.
ok här åker alltid Transtema upp till stationen och patchar om sedan kommer dom och byter mediaomvandlaren.
Telia öppen fiber med några år på nacken.
Är när Telenor, Tele2 eller Bahnhof säljer bredband i området som operatör.G Greger_08 skrev:
De har egen aktiv utrustning och hyr bara fiber av Telia, det är inte i Telia Öppet nät.
De började väl med det för 8-9 år sedan. Då får man patcha om på stationerna till egna switchar och byta omvandlaren när kunder byter operatör.
hur var det på på slutet av 80talet då?G Greger_08 skrev:Det är ju själv modulen som konverterar ljus till elektrisk signal som sätter begränsningen..
2000 tal 1 & 2.5 GBits/ ~2007 kom SFP+ med 10.1 GBit och ~2020 SFP28 med 25 GBit/s
Sedan kan man ju ha QSFP då blir det fetare kabel och 4 gånger snabbare
Fiber kan man ju ha haft för kommunikation men internet som vi känner det idag fanns iprincip inte 1990, det var ju mest mellan högskolor man kommunicerade, inga företag hade hemsidor osv. Allt var verkligen i sin linda då.M maria01 skrev:
90-tal och tidigare, nu är du inne på fiber för transmission eller anslutning av stora företag, det var en helt andra kostnader och teknik som användes. Och det var helt andra nät som användes för kommunikation där man även byggde egna lösningar och företagsnät till företagen. IP-började nu komma, men det var inte Internetuppkopplat, fortfarande användes leverantörsunika utrustningar och protokoll för att kommunicera.M maria01 skrev:
En helt annan värld av kommunikationslösningar.
Här diskuterar vi dagens teknik för fiber och användandet av IP-nät för att hantera trafiken, bl.a. Internet.
Redigerat:
Mycket OT i denna tråden nu men tycker denna del är kul då jag jobbat med telecom i många år.
Vi får inte börja blanda ihop det fysiska mediet och vilken typ av trafik som går i mediet.
Fiber kan man köra både väldigt speciella protokoll för typ kabel TV och div helt egna protokoll. För Tele trafik och det som fick fart på fiber va PDH som va en standard som funkade men hade sina problem.
Efter detta kom SDH som fortfarade används även om de flesta operatörer aktivt gör sig av med den tekniken.Dessa 2 tekniker va framtagna för att transportera trafik långa sträckor.
Sedan började Ethernet som är framtaget för lokala NÄT (LAN) dyka upp med fiber istället för koppar. Detta är inte en hårt hållen standard utan mer en överenskommelse mellan tillverkare. Detta har blivit en defacto standard av olika anledningar men finns stora utmaningar att koppla ihop olika tillverkares utrustningar på ett 100% funktionelt nät utan handpåläggning.
IP är ett protokoll som sedan läggs ovanpå någon av dessa tekniker och har inget med varken fiber eller ethernet att göra.
På fibern kan man sedan köra olika färger/våglängder vilket gör att man kan köra alla olika tekniker på samma fiber och hastigheter totalt på fibern blir ofantliga.
Men åter on topic.
Vi får inte börja blanda ihop det fysiska mediet och vilken typ av trafik som går i mediet.
Fiber kan man köra både väldigt speciella protokoll för typ kabel TV och div helt egna protokoll. För Tele trafik och det som fick fart på fiber va PDH som va en standard som funkade men hade sina problem.
Efter detta kom SDH som fortfarade används även om de flesta operatörer aktivt gör sig av med den tekniken.Dessa 2 tekniker va framtagna för att transportera trafik långa sträckor.
Sedan började Ethernet som är framtaget för lokala NÄT (LAN) dyka upp med fiber istället för koppar. Detta är inte en hårt hållen standard utan mer en överenskommelse mellan tillverkare. Detta har blivit en defacto standard av olika anledningar men finns stora utmaningar att koppla ihop olika tillverkares utrustningar på ett 100% funktionelt nät utan handpåläggning.
IP är ett protokoll som sedan läggs ovanpå någon av dessa tekniker och har inget med varken fiber eller ethernet att göra.
På fibern kan man sedan köra olika färger/våglängder vilket gör att man kan köra alla olika tekniker på samma fiber och hastigheter totalt på fibern blir ofantliga.
Men åter on topic.