Fråga angående altan som inte kräver bygglov

[Derbyboy]

Såhär ska reglerna tolkas.

Bygga i marknivå.....får bygga hur stort du vill (Värmdö kommun menar att marknivå är 1,2 meter upp)

över marknivå = kräver bygglov om inte

1,8 m över marknivå och 3,6 från huset

 

[Autodidak1]

Boverket får det dock att låta som att man behöver tillstånd om det är mer än 3.6 meter frn huset och närmre än 4.5m frn grannen, det är otroligt förvirrande ><. Var är orsaken till att jag inte behöver ha några tillstånd? Mig till känna har grannar som bytt sina trallar aldrig frågat någon men efter att ha googlat, läst denna tråd och kollat på boverket känner jag mig mer förvirrad än någonsin ><

Anledningen är att altan alltid i normalfallet är helt bygglovsfritt om den är marknära. Det finns rättsfall som slog fast att en altan som var 1,2 meter hög var bygglovsfri och det gäller som praxis. I vissa specialfall kan även en lägre altan än bygglovspliktig.

Om en altan är så hög att det räknas som tillbyggnad krävs bygglov. Och om den kräver bygglov så kan den bli bygglovsbefriade enligt Boverkets regler som du hänvisar till.

Tyvärr är det lite otydligt skrivet. Men sammanfattningsvis lite förenklat:
Altan = bygglovsfri
Hög altan (+1,2 meter) = bygglovspliktig
Altan upp till 1,8 m hög 3,6 m från hus och 4,5 meter från granne = bygglovsbefriad

 

[berisen]

Tror mycket handlar om förvirringen kring begreppet altan. För mig är altan/trädäck samma sak men så är det nog inte rent bygglovstekniskt och det är väl därför som det blir så rörigt.

Har mailat min kommun för ett litet förtydligande. Läser man på guiden som finns här på Byggahus (https://www.byggahus.se/bygga/bygga-altan-tradack-regler) så låter det ju ganska klart och det är bara att bygga trall bäst man vill oavsett avstånd till tomgräns och längd ut från huset men samma text på Boverket innehåller just dessa restriktioner och då har man direkt blivit bortfintad.

• byggs inom 3,6 meter från bostadshuset
• inte är högre än 1,8 meter
• placeras minst 4,5 meter från gräns

 

[Autodidak1]

Tror mycket handlar om förvirringen kring begreppet altan. För mig är altan/trädäck samma sak men så är det nog inte rent bygglovstekniskt och det är väl därför som det blir så rörigt.

Har mailat min kommun för ett litet förtydligande. Läser man på guiden som finns här på Byggahus ([länk]) så låter det ju ganska klart och det är bara att bygga trall bäst man vill oavsett avstånd till tomgräns och längd ut från huset men samma text på Boverket innehåller just dessa restriktioner och då har man direkt blivit bortfintad.

• byggs inom 3,6 meter från bostadshuset
• inte är högre än 1,8 meter
• placeras minst 4,5 meter från gräns

Det är "tydligt" om man läser lagen på rätt sätt, i första stycket hos Boverket står det:

Det finns ingen generell bygglovsplikt i plan- och bygglagen, PBL, för altaner. Altaner kan vara lovpliktiga om de är en tillbyggnad eller om de påverkar en byggnads yttre utseende avsevärt. Att bygga en altan kan även anses vara uppförande av en ny byggnad och på så sätt kräva bygglov för nybyggnad. I varje enskilt fall måste det göras en bedömning av om uppförandet är att betrakta som en nybyggnad, tillbyggnad eller en sådan ändring som påverkar byggnadens yttre utseende avsevärt. https://www.boverket.se/sv/PBL-kuns...malningsplikt/bygglovbefriade-atgarder/altan/

Det betyder helt enkelt att i normalfallet krävs inte bygglov. Undantagen från lagen är att det kräver bygglov och om det krävs bygglov enligt lagen då kan man få bygga det bygglovsfritt enligt det du skriver.

Återigen:

• altan = bygglovsfri
• om altanen är så hög (eller något annat undantag), då kan det bli bygglovspliktigt (klassad som tillbyggnad, ny byggnad förvanskar huset för mycket mm.)
• OM den är bygglovspliktigt (som inte är normalfallet) då kan få det som bygglovsbefriad åtgärd enligt Boverkets beskrivning.

Men det man inte får glömma är att bygglovsfritt är inte samma sak som bygglovsbefriad. Bygglovsbefriad är bara något som egentligen skulle krävt bygglov genom lag blivit undantagna dom vanliga reglerna (Friggebod, attefallare mm och nu altaner som är för höga enligt lagen för att vara bygglovsfria (egentligen rättspraxis, lagen har inga mått o höjder).

 

[Tilt]

Detta fall i MÖD är informativt:
http://www.markochmiljooverdomstole...ljooverdomstolen/P 1389-17 Dom 2017-11-28.pdf

...samt nedanstående text.

https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/lov--byggande/anmalningsplikt/byggnader/tillbyggnad/

Altaner som enligt rättspraxis inte var tillbyggnader
I ett rättsfall från Regeringsrätten prövades om en altan var en bygglovspliktig tillbyggnad. I detta mål tillämpades ÄPBL. Altanen var uppförd i anslutning till en redskapsbod som olovligen användes som fritidsbostad. Altanen hade ett träddäck som golv, med en area på cirka 42 m2. Altanen sträckte sig utefter två av byggnadens sidor och var försedd med ett räcke. Altanens golv var placerat ovanför omkringliggande marknivå. Altanen var som högst 1,2 meter över marken vid det ena hörnet. Domstolen gjorde bedömningen att altanen, som inte hade försetts med vare sig tak eller väggar av något slag, inte hade medfört att byggnadsvolymen utökats. Domstolen menade därför att altanen inte kunde anses vara en bygglovspliktig tillbyggnad. Altanen kunde inte heller anses vara någon annan bygglovspliktig åtgärd. (RÅ 1995 ref. 42)

I ett annat rättsfall från MÖD prövades om en altan var en lovpliktig tillbyggnad. Altanen hade en area på cirka 6,4 m2 och var placerad i direkt anslutning till byggnaden. Altanens golv var underbyggt med en grundmur och golvet låg på samma nivå som byggnadens golv. Byggnadsarbetena pågick och grundmuren var uppförd, men marken var inte återfylld mot muren. Domstolen konstaterade att det av relationsritningen framgick att avståndet från marknivå upp till altangolvet kommer att vara cirka 0,8 meter när altanen är färdigbyggd. Grundmuren bildade ett kvadratiskt utrymme under mark. Utrymmet var, enligt relationsritningen, helt slutet utan åtkomst från något håll. Domstolen bedömde att altanen inte gav ett visuellt intryck av att vara en tillbyggnad. Eftersom altanen inte visuellt uppfattades som en tillbyggnad så var frågan om den ändå kunde utgöra en volymökning under mark. Konstruktionen var ett helt slutet utrymme som inte utökade byggnadens användbara utrymme. MÖD ansåg därför att åtgärden inte medförde en volymökning och därmed inte en tillbyggnad. (MÖD 2015-03-27 mål nr P 2854-14)

I ett rättsfall från MÖD prövades om en altan var en tillbyggnad eller en fasadändring. Altanen hade en area på cirka 168 kvm och var placerad i anslutning till bostadshuset. Altanen ramades in av ett glest räcke och i dess golv fanns en nedsänkt pool. Utrymmet under altanen hade klätts in med liggande brädor. Altangolvet hade en varierande höjd över den omgivande marken och var som högst 1,22 meter. Enligt domstolen skulle altanens höjd mätas från den befintliga mark som omgav altanen efter att lovgivna markarbeten hade färdigställts. Domstolen ansåg att altanen inte gav ett visuellt intryck av att vara en tillbyggnad. Domstolen konstaterade även att altanen inte till någon del var belägen på en sådan höjd över marken att det hade skapats ett utrymme som ökade byggnadens volym. Det var inte heller fråga om en volymutvidgning under mark. Altanen var därmed inte en tillbyggnad. Domstolen ansåg även att altanen inte var att se som en sådan ändring av en byggnad som väsentligt påverkar byggnadens yttre utseende och som därför skulle kräva bygglov. Altanen bedömdes därmed varken vara en tillbyggnad eller en annan bygglovspliktig ändring av byggnaden. (MÖD 2017-11-28 mål nr P1042-17 och MÖD 2017-11-28 mål nr P1389-17)

Detta fall är också

 

[Autodidak1]

Detta fall i MÖD är informativt:
[länk] 1389-17 Dom 2017-11-28.pdf

...samt nedanstående text.

[länk]

Altaner som enligt rättspraxis inte var tillbyggnader
I ett rättsfall från Regeringsrätten prövades om en altan var en bygglovspliktig tillbyggnad. I detta mål tillämpades ÄPBL. Altanen var uppförd i anslutning till en redskapsbod som olovligen användes som fritidsbostad. Altanen hade ett träddäck som golv, med en area på cirka 42 m2. Altanen sträckte sig utefter två av byggnadens sidor och var försedd med ett räcke. Altanens golv var placerat ovanför omkringliggande marknivå. Altanen var som högst 1,2 meter över marken vid det ena hörnet. Domstolen gjorde bedömningen att altanen, som inte hade försetts med vare sig tak eller väggar av något slag, inte hade medfört att byggnadsvolymen utökats. Domstolen menade därför att altanen inte kunde anses vara en bygglovspliktig tillbyggnad. Altanen kunde inte heller anses vara någon annan bygglovspliktig åtgärd. (RÅ 1995 ref. 42)

I ett annat rättsfall från MÖD prövades om en altan var en lovpliktig tillbyggnad. Altanen hade en area på cirka 6,4 m2 och var placerad i direkt anslutning till byggnaden. Altanens golv var underbyggt med en grundmur och golvet låg på samma nivå som byggnadens golv. Byggnadsarbetena pågick och grundmuren var uppförd, men marken var inte återfylld mot muren. Domstolen konstaterade att det av relationsritningen framgick att avståndet från marknivå upp till altangolvet kommer att vara cirka 0,8 meter när altanen är färdigbyggd. Grundmuren bildade ett kvadratiskt utrymme under mark. Utrymmet var, enligt relationsritningen, helt slutet utan åtkomst från något håll. Domstolen bedömde att altanen inte gav ett visuellt intryck av att vara en tillbyggnad. Eftersom altanen inte visuellt uppfattades som en tillbyggnad så var frågan om den ändå kunde utgöra en volymökning under mark. Konstruktionen var ett helt slutet utrymme som inte utökade byggnadens användbara utrymme. MÖD ansåg därför att åtgärden inte medförde en volymökning och därmed inte en tillbyggnad. (MÖD 2015-03-27 mål nr P 2854-14)

I ett rättsfall från MÖD prövades om en altan var en tillbyggnad eller en fasadändring. Altanen hade en area på cirka 168 kvm och var placerad i anslutning till bostadshuset. Altanen ramades in av ett glest räcke och i dess golv fanns en nedsänkt pool. Utrymmet under altanen hade klätts in med liggande brädor. Altangolvet hade en varierande höjd över den omgivande marken och var som högst 1,22 meter. Enligt domstolen skulle altanens höjd mätas från den befintliga mark som omgav altanen efter att lovgivna markarbeten hade färdigställts. Domstolen ansåg att altanen inte gav ett visuellt intryck av att vara en tillbyggnad. Domstolen konstaterade även att altanen inte till någon del var belägen på en sådan höjd över marken att det hade skapats ett utrymme som ökade byggnadens volym. Det var inte heller fråga om en volymutvidgning under mark. Altanen var därmed inte en tillbyggnad. Domstolen ansåg även att altanen inte var att se som en sådan ändring av en byggnad som väsentligt påverkar byggnadens yttre utseende och som därför skulle kräva bygglov. Altanen bedömdes därmed varken vara en tillbyggnad eller en annan bygglovspliktig ändring av byggnaden. (MÖD 2017-11-28 mål nr P1042-17 och MÖD 2017-11-28 mål nr P1389-17)

Detta fall är också

Det är det sistnämnda som satt praxis på höjden

Läs gärna hela rättsfallen om ni vill få mer inblick i hur det fungerar