Riksbanken tillsammans med många andra centralbanker kanske viktigaste uppdrag ÄR att manipulera marknaden så det lär nog fortsätta. Så länge som inget i grunden förändras kommer marknaden svänga tillbaka till ungefär där vi är idag. Det kan ta ett tag men så småningom närmar den sig. Det krävs någon avgörande förändring för att det ska bli skillnad. Inte ens amorteringskravet för några år sedan gjorde speciellt mycket. Boendet är centralt för oss nordbor och vi verkat prioritera det före mycket annat. Så någon form av händelse, skatt eller vad som helst slår minst lika på resor, nya bilar osv.[/QUOTE]N Nisse Hult64 skrev:
Reporäntan är en sak men Riksbankens politik att skapa 700 miljarder kronor ur tomma intet och köpa svenska bostadsobligationer för dem är starkt ifrågasatt. Det är en typ av manipulation som vi inte har sett tidigare som har bidragit till att göra många husägare till mångmiljonärer samtidigt som människor som står utanför husmarknaden under min 52-åriga livstid aldrig varit så fattiga som de är idag om man mäter deras inkomst och förmögenhet i bostadskvadratmeter istället för kronor och ören. Det finns naturligtvis för och nackdelar med en sådan politik men jag tror inte att någon ska inbilla sig att krispolitiken kommer att fortsätta för evigt.
E ErikPe skrev:
”Riksbankens politik att skapa 700 miljarder kronor ur tomma intet och köpa svenska bostadsobligationer för dem är starkt ifrågasatt. ”
Starkt ifrågasatt? Ja av nån procent högljudda ekonomer. I övrigt är det stort konsensus att QE har varit det bästa alternativet sista dryga 10 åren. Hur föreslår du Rix ska hantera penningmängden om man inte kan skapa nya pengar? Ska vi tillbaka till guldmyntfotens dagar?
Visst ska Riksbanken kunna skapa nya pengar men skapar man pengar i snabbare takt än den reala ekonomiska tillväxten i samhället får du ganska snabbt problem. Vad gäller obligationsköpen är det inte bara "någon procent högljudda ekonomer" som har klagat på det. Även från Riksdagens sida ifrågasatte man t.ex. initialt om det ens var lagligt med den typen av interventioner och det kommer fler och fler krav på att man ska definiera ramarna tydligare för vad RB får och inte får göra.
Riksdagen ska självklart ifrågasätta och det gjorde några representanter (%) för 10 år sen. Gör nån det idag? Riksbanken agerar helt i linje med de allra flesta central banker i den fria världen så absolut inget onormalt. QE blir sen till tapering (kan ej det svenska ordet) när saker normaliseras. QE är inte konstant pågåendeE ErikPe skrev:
Finansdepartementets förslag för en ny riksbankslag är att obligationsköp från RB inte ska få förekomma om det inte föreligger "synnerliga skäl". Det är mig veterligen inte klubbat än. Hur det i slutändan blir och hur det kommer att tolkas i praktiken återstår att se men det är definitivt en skärpning jämfört med idag.Z Zodde skrev:
Poängen med mitt ursprunliga inlägg var att den kommande 15-20-årsperioden av allt att döma kommer att vara helt annorlunda än de passerade 20 årens extrema boprisrally, vilket jag antar att du också inser om du ser en "tapering" framför dig. Kriget leder dessutom till sänkt ekonomisk tillväxt i Sverige och resten av världen och spär sannolikt på detta.
Personligen tror jag vi är i en bubbla av någon form då det gäller bostadspriser. ATT det är en bubbla vet man först när den spricker. Den kan växa i många år till. Pyspunka är självklart att föredra framför helspräck Vi lever i en internationell värld där riksbanken inte kan bete sig helt annorlunda än omvärlden.E ErikPe skrev:
Begränsa avdragsrätten och ev införa hårdare amorteringskrav är politiska möjligheter
Tänk ett steg till. Någon lär ju betala för att kunna hysa flyktingarna. Det var väl inte så att flyktingarna från exempelvis Syrien, Afghanistan m.fl oroshärdar bar stora säckar med pengar med sig, ändå kunde svenska fastighetsägare och de s.k asylbaronerna tjäna bra med pengar. Bl.a på ökade huspriser.mnils skrev:
Moderator
· Stockholm
· 57 826 inlägg
Nej, det var inte återställt på ett år. Och det var inte julafton för förstagångsköpare. Bankerna stoppade all utlåning, inga nya lån beviljades, överhuvudtaget. Omkring 94 kunde man få börja låna igen, men Max 25-50% av köpesumman. Däremot kunde man i många fall ta över en del av säljarens lån om man köpte. Priserna var tillbaka på nivån från 91 någon gång år 97 - 98. I sämre lägen tog det ytterligare några år. Men eftersom man inte fick låna så hade de flesta förstagångsköpare inte så mycket nytta av kraschen.Noffing skrev:
När det var som värst -92, så hände även det komiska att SE banken stoppade vissa insättningar ”om vi tillåter insättningar, så kan vi råka låna ut”.
En kollega försökte sälja sin marklägenhet med 60% förlust. Det kom inte en enda person på två visningar. Han hyrde istället ut den i ett år. Sedan ringde grannen ”Jag har vunnit på tips, köper villa kontant. Fick två intresserade köpare av lägenheten, vill du ha den andre?”
Z Zodde skrev:
Det är fel. Banken behöver inte låna in pengar för att kunna låna ut dem till ett hus. Var skulle dessa pengar komma från?Z Zodde skrev:
Nej, banken i Sverige skapar dessa pengar mot säkerheten som är du som person, inte huset (men med huset).
Men sen när du amorterar på lånet så förstörs även dessa pengar/krediter. Det är också en väldig skillnad på om du bara lånar eller om du lånar till ett hus. Vid lån utan säkerhet kan banken inte skapa lånet mot en tillgång utan använda de pengar de äger. Obs när du sätter in pengar på banken så är de inte längre dina. I praktiken så lånar du inte banken dina pengar eller att banken har dem. Nej juridiskt så äger banken dina pengar men du har ett krav på banken på samma summa.
Allt detta kallas för en "kreditexpansion" och är naturligt då ett nytt hus är ett nytt värde och då måste det finnas nya krediter som täcker det nya.
Självklart måste banken funda all utlåning. Antingen via allmänheten eller via penningmarknaden.K Karl Olssvan skrev:
Räntenettot dvs skillnad mellan in och utlåning är traditionellt bankernas största inkomstkälla. Enl dig behöver man alltså inte inlåning för att låna ut utan man skapar pengar ur tomma intet. Varför är man då rädd för kreditförluster? Pengar skapade ur intet kan lika gärna försvinna igen utan att det betyder nåt…
Hur skulle riksbanken enl dig öht kunna styra likviditeten om bankerna själva inte är beroende av likviditet från riksbanken utan kan göra egna pengar själva??
Sorry men du har helt enkelt fel
Nu vet jag att jag inte har fel för jag har kollat detta noga för flera år sen. Så det är en icke fråga för mig. Det är dock så att denna fråga bevisar något annat, nämligen det att människors som är välutbildade börjar ofta bli sådan att de inte längre inser att de kan ha fel eller inte vet allt. Då de normalt ofta har rätt. Detta har gjort att denna fråga om huslånen och hur de skapas, är något som inte många vet, ja knappt de som jobbar med pengar eller på banken. De ser det dels inte och dels så bryr de sig inte. Därför odlas den felaktiga informationen och du får gå till människor som _verkligen _vet för att få rätt svar. Om du inte tror på mig så kan du kolla med andra som är experter t ex Andreas Cervenka eller så.Z Zodde skrev:
Styrräntan som RB har på sina lån till bankerna är över övriga lån och inte huslånen eller lånen med säkerhet. De är så de delat det RB skapar lån till bankerna för pengar bankerna behöver, men banken kan själva skapa lånet eller krediten för ett lån med säkerhet. Annars skulle RB behöva skapa ett lån till banken före banken kan skapa ett lån till dig för huset. Observera att det skapas inte pengar vid huslån det är en kredit som skapas. Dvs behöver du aldrig 2 milj utan bara 1 mijon när du bygger så kommer denna miljon som är mellan 1 och 2 aldrig att skapas i datorn och dessa pengar blir aldrig "tillverkade". Att det är så är bra för annars skulle man behöva hitta 200 miljoner pengar före en kredit på 200 kan skapas av banken till byggföretaget som bygger en massa villor. Nu skapas dessa pengar först när byggföretaget behöver dem.
Ok. Förklara enkelt. Vi har EN bank som har En kund som lånar 1 miljon med fastighet som säkerhet. INGET ANNAT sker. Ingen inlåning/funding. Hur ser bankens BR ut?K Karl Olssvan skrev:
Vilken kapitalkostnad har banken som skall vara mindre än ränteintäkten för att denna kundaffär ska vara lönsam?
Redigerat:
Ingen kapitalkostnad, bara kreditförluster om banken har gjort lån de inte borde.Z Zodde skrev:
Blandar inte, men förenklar.Z Zodde skrev:
Det är sant att pengar skapade ur tomma luften måste backas upp för att klara balansräkningen, men den behöver bara backas upp till (om jag minns rätt) 10 procent.
Med hjälp av regelverk så balanserar banken upp dom skapade pengarna. Likaledes försvinnner dom skapade pengarna ut i tomma intet vid amortering.
Även riksbanken kan skapa pengar men där går det till på annat sätt.
Kolla gärna in Mathias Andersson, Kanalen på youtube han förklarar detta på ett begripligt sätt.