Det blir ju inte mycket rörelse runt den övre slingan hos mig heller, om det är varmt redan vid den nedre. Det som skapar rörelse runt en slinga är ju en stor skillnad i temperatur mellan det som är utanför och det som är inuti slingan. Är det exempelvis 75°C utanför och 65°C inuti slingan, händer inte mycket, jämfört med om det är 75°C utanför och 30°C inuti.
Att allt vattnet passerar inuti slingan har ju ingen betydelse, om det inte finns skillnader i temperatur. Mekaniskt, eller ska man säga hydrauliskt, kanske, sett kommer de olika vattnen inte åt varandra.
Alltså blir denna omrörning ett större problem vid vedeldning, då skiktningen i mina tankar är mer markant. Då min sol värmer i bottnen blir hela tanken ungefär lika varm, när inget varmvatten tas ut. Men när jag tappar varmvatten uppstår skiktning, då det kalla vattnet kommer in längre ner, men nästan färdigvärmt vatten tas in upptill.
Men å andra sidan blir det ingen skillnad gentemot Rolis arrangemang vid vedeldning heller, då hans system ju också måste hämta värmen upptill då.
Jag har sett argumentet att man ska spä med förvärmt vatten, när man begränsar temperaturen på utgående varmvatten, för att minska flödet genom övre slingan så mycket som möjligt. Såvitt jag har sett är det i de fall då man har varmt vatten i nedre halvan och hett vatten i den övre, som det har någon betydelse. Är det kallt nertill, eller lika varmt som upptill, då spelar det ingen roll.
Men om den extra ventilen motiverar sin existens, det vete katten.
När solen värmer energiskt är det inte ovanligt att det är varmare i bottnen än i toppen, en stund. Men tappas det då varmvatten till exempelvis tre personer som duschar, och kanske någon som joxar i köket, kan det plötsligt vara mer än 10°C kallare i bottnen istället. Alltså ger den typen av belastning automatiskt en skiktande inverkan på tanken.
Det märks också tydligt en stund efter en större tappning av varmvatten, att varmt vatten högt upp i de andra tankarna orsakar en självcirkulation, som skickar in varmvatten i toppen på den belastade tanken, i utbyte mot kallare vatten från bottnen av tanken med varmvattenslingorna.
Att allt vattnet passerar inuti slingan har ju ingen betydelse, om det inte finns skillnader i temperatur. Mekaniskt, eller ska man säga hydrauliskt, kanske, sett kommer de olika vattnen inte åt varandra.
Alltså blir denna omrörning ett större problem vid vedeldning, då skiktningen i mina tankar är mer markant. Då min sol värmer i bottnen blir hela tanken ungefär lika varm, när inget varmvatten tas ut. Men när jag tappar varmvatten uppstår skiktning, då det kalla vattnet kommer in längre ner, men nästan färdigvärmt vatten tas in upptill.
Men å andra sidan blir det ingen skillnad gentemot Rolis arrangemang vid vedeldning heller, då hans system ju också måste hämta värmen upptill då.
Jag har sett argumentet att man ska spä med förvärmt vatten, när man begränsar temperaturen på utgående varmvatten, för att minska flödet genom övre slingan så mycket som möjligt. Såvitt jag har sett är det i de fall då man har varmt vatten i nedre halvan och hett vatten i den övre, som det har någon betydelse. Är det kallt nertill, eller lika varmt som upptill, då spelar det ingen roll.
Men om den extra ventilen motiverar sin existens, det vete katten.
När solen värmer energiskt är det inte ovanligt att det är varmare i bottnen än i toppen, en stund. Men tappas det då varmvatten till exempelvis tre personer som duschar, och kanske någon som joxar i köket, kan det plötsligt vara mer än 10°C kallare i bottnen istället. Alltså ger den typen av belastning automatiskt en skiktande inverkan på tanken.
Det märks också tydligt en stund efter en större tappning av varmvatten, att varmt vatten högt upp i de andra tankarna orsakar en självcirkulation, som skickar in varmvatten i toppen på den belastade tanken, i utbyte mot kallare vatten från bottnen av tanken med varmvattenslingorna.
vi pratar om producerat energi /år plana solfångare helt överlägsen mitt i sommaren men som sagt man behöver energi hela året
Visst men då vi behöver värmen som mest ger solen 0 o då intelli-heat solfångarna kostar ca 13600:-/st så anser jag att de är ett smartare köp att ta plana..ByggareBob99 skrev:
Tyvär är solfångare på tok för dyra i dagsläget när man ser hur lite man får ut från dom sett till priset.. Även pellets o el priset är för lågt om man tänkt skaffa sol idag men kanske i framtiden de kan va ide med solfångare..
Enligt stem kan du aldrig räkna med att få ut mer än 4000 kWh/år ur solfångare även om du har stora paneler för de är liten vits med att spola en massa vv på sommaren bara för de är gratis uppvärmning..
Det största vinsten vinsten med dubbla blandningsventiler (enl. min mening) är ju att du kan få ut mer kWh ur tanken. För att så länge nedre delen av tanken är varmare än brunnsvattnet kan du ta ut energi där. I och med att allt vatten (även spädningsvattnet) går igenom den nedre slingan och kyler tankbotten så kyler man ner tankbotten maximalt , vilket även bättrar på verkningsgraden på fångarna (speciellt vid "bottensolslingor"). Och även om du bara skulle få ut 20°C ur fångarna så kan du nyttja detta till all förvärmning.apersson850 skrev:
Detta är min personliga övertygelse, sen om det verkligen förhåller sig så är kanske en annan sak
Jag är inne på samma linje, håller med dig. På sommaren när det finns mycket sol varje dag har det kanske ingen större betydelse om man har en eller två blandningsventiler men vår och höst borde det ge mer "energi" ur tanken.Hocke skrev:Det största vinsten vinsten med dubbla blandningsventiler (enl. min mening) är ju att du kan få ut mer kWh ur tanken. För att så länge nedre delen av tanken är varmare än brunnsvattnet kan du ta ut energi där. I och med att allt vatten (även spädningsvattnet) går igenom den nedre slingan och kyler tankbotten så kyler man ner tankbotten maximalt , vilket även bättrar på verkningsgraden på fångarna (speciellt vid "bottensolslingor"). Och även om du bara skulle få ut 20°C ur fångarna så kan du nyttja detta till all förvärmning.
Detta är min personliga övertygelse, sen om det verkligen förhåller sig så är kanske en annan sak
Då är vi ju överens. Precis som jag skrev så är en sådan konstruktion nyttig vid vissa tillfällen, medan vid andra spelar det ingen större roll. Hur stor skillnad det verkligen gör har jag svårt att bedöma. Det bör väl gå att räkna ut, om man vill, men det blir en hel del förutsättningar som måste antas, så jag vet inte om det är meningsfullt.
Det är lite som hela det här soljoxet. Inte fasiken lönar det sig jämfört att elda med ved, eller jämfört med något annat heller, kanske. Men en kWh kostar 0,5-1 öre, eller max 2 öre, när det är som sämst. Sen stänger min anläggning av sig själv.
En bra dag ger den nog runt 50 kWh, vilket alltså innebär ett bidrag på 50 kronor, med dagens elpriser. Ungefär, alltså. Om det då är sådan sol 100 dagar, blir det ju 5000 kronor. Då tar det minst 10 år att betala en anläggning, vilket alltså inte är särdeles raskt, men åtminstone inom den förväntade livslängden.
Men i mitt fall skiter jag faktiskt i det. Jag sparar i storleksordningen 40000 kronor om året på att elda med ved istället för olja. Det betalar hela rasket, panna, tankar och solvärmen, på mindre än fem år. Att det sen hade gått ännu fortare utan solen är en annan sak. Men nu när jag bara passerar pannrummet och kastar en förnöjd blick på termometern, då är det värt vad det kostar extra.
Alltså har jag en kostnadseffektiv uppvärmning på vintern (15-20 öre/kWh) och en lika bekväm som med elektricitet på sommaren, men till mindre än en procent av driftkostnaden.
Angående plana solfångare gentemot vakuum: Mina vakuumrör är praktiskt taget "döda" i december och januari. November och februari kvicknar de till ibland. Från och med mars gör de god nytta, så snart det är solsken. Vid den tiden på året innebär solsken, alltså klart väder, ofta temperaturer runt -10°C. Solpanelerna gör då att jag behöver elda lika mycket som när det är runt 0°C och mulet, eller en reducering av vedåtgången med 30%. I vilken grad en plan solfångare hade gjort någon nytta då har jag ingen uppfattning om, man jag är böjd att tro att den hade varit mindre effektiv, då avkylningen av en sådan, till luften, borde vara märkbart högre vid en temperatur på -10°C.
Det är lite som hela det här soljoxet. Inte fasiken lönar det sig jämfört att elda med ved, eller jämfört med något annat heller, kanske. Men en kWh kostar 0,5-1 öre, eller max 2 öre, när det är som sämst. Sen stänger min anläggning av sig själv.
En bra dag ger den nog runt 50 kWh, vilket alltså innebär ett bidrag på 50 kronor, med dagens elpriser. Ungefär, alltså. Om det då är sådan sol 100 dagar, blir det ju 5000 kronor. Då tar det minst 10 år att betala en anläggning, vilket alltså inte är särdeles raskt, men åtminstone inom den förväntade livslängden.
Men i mitt fall skiter jag faktiskt i det. Jag sparar i storleksordningen 40000 kronor om året på att elda med ved istället för olja. Det betalar hela rasket, panna, tankar och solvärmen, på mindre än fem år. Att det sen hade gått ännu fortare utan solen är en annan sak. Men nu när jag bara passerar pannrummet och kastar en förnöjd blick på termometern, då är det värt vad det kostar extra.
Alltså har jag en kostnadseffektiv uppvärmning på vintern (15-20 öre/kWh) och en lika bekväm som med elektricitet på sommaren, men till mindre än en procent av driftkostnaden.
Angående plana solfångare gentemot vakuum: Mina vakuumrör är praktiskt taget "döda" i december och januari. November och februari kvicknar de till ibland. Från och med mars gör de god nytta, så snart det är solsken. Vid den tiden på året innebär solsken, alltså klart väder, ofta temperaturer runt -10°C. Solpanelerna gör då att jag behöver elda lika mycket som när det är runt 0°C och mulet, eller en reducering av vedåtgången med 30%. I vilken grad en plan solfångare hade gjort någon nytta då har jag ingen uppfattning om, man jag är böjd att tro att den hade varit mindre effektiv, då avkylningen av en sådan, till luften, borde vara märkbart högre vid en temperatur på -10°C.
Plana eller vakuumrör???
Vet heller inte vilken modell som i det långa loppet är bäst. Och någon erfarenhet av hur de plana fungerar på vintern har jag inte och kommer heller inte att få. Eftersom mina inte får någon sol alls under tiden slutet av oktober till början av mars...... pga av naturliga hinder som skymmer den lågt stående solen.
Vet heller inte vilken modell som i det långa loppet är bäst. Och någon erfarenhet av hur de plana fungerar på vintern har jag inte och kommer heller inte att få. Eftersom mina inte får någon sol alls under tiden slutet av oktober till början av mars...... pga av naturliga hinder som skymmer den lågt stående solen.
Jo, jag vet att du har en bergknalle ivägen. Lite dynamit kan du väl få grannarnas samtycke till att panga iväg där, så löser det det problemet. Eller en himla stor spegel, kanske? ;D
Jaha, då var man ytterligare några erfarenheter rikare....
Acktanken full (på värme) solen fortsätter att skina och solfångarna går i kok.
Resultat: Säkerhetsventilen öppnar och släpper ut solfångarvätskan och sänker trycket. Fortsatt kokning med tillhörande tryck ökning och säkerhetsventilöppning. Detta har sedan fortsatt hela dagen eftersom mitt uppsamlingskärl (som jag nu vet är för litet, 5,5 liter) blev fullt och en stor mängd vätska hamnade på golvet, minst 1,3 liter eftersom det fick jag upp..... En del har stannat i de kartonger som stod längst in i pannrummet, på golvet..... Där skall det inte stå några fler kartonger >
Åtgärd: Skaffa större expkärl som kan ta hand om den ökande volymen vid ett "kok".
Någon som vet var man kan få tag på ett inte allt för dyrt kärl som är tryckprovat till minst 9 bar helst mer, volym minst 12-15 liter men gärna mer?
Acktanken full (på värme) solen fortsätter att skina och solfångarna går i kok.
Resultat: Säkerhetsventilen öppnar och släpper ut solfångarvätskan och sänker trycket. Fortsatt kokning med tillhörande tryck ökning och säkerhetsventilöppning. Detta har sedan fortsatt hela dagen eftersom mitt uppsamlingskärl (som jag nu vet är för litet, 5,5 liter) blev fullt och en stor mängd vätska hamnade på golvet, minst 1,3 liter eftersom det fick jag upp..... En del har stannat i de kartonger som stod längst in i pannrummet, på golvet..... Där skall det inte stå några fler kartonger >
Åtgärd: Skaffa större expkärl som kan ta hand om den ökande volymen vid ett "kok".
Någon som vet var man kan få tag på ett inte allt för dyrt kärl som är tryckprovat till minst 9 bar helst mer, volym minst 12-15 liter men gärna mer?
Jag har ett på 24 liter, som Acaso levererat. Vad det kostar vet jag inte, för det ingick i priset för styrningen.