Medlem
· Västerbottens län
· 18 051 inlägg
Hur stor skulle sprickan blivit utan att plattorna varit förbundna med varann?husfrid skrev:
Protte
betong brinner länge. efter en viss tid har du fått den tillräckligt hård att den inte längre behöver stöd av något slag.
men den kommer fortsätta brinna.
det jag menar med tur är att marken är död och du inte får några tjällresningar eller några andra problem.
men den kommer fortsätta brinna.
det jag menar med tur är att marken är död och du inte får några tjällresningar eller några andra problem.
Mycket snack om litet problem. Två olika betongplattor gjutna vid två olika tillfällen med en längre tid i mellan är och förblir två olika enheter de kommer att röra sig olika och förorsaka sprickbildning. Sprickbildningen behöver givetvis inte bli större en att den bara syns som en spricka, alltså ingen spricka man ramlar ner i precis. Betong krymper under första året och därför blir det små nivå skillnader mellan plattorna.Men det blir också försumbart om underarbetet är rätt gjort. Tänk då på att om man gräver så skall man åstadkomma en plan schaktbotten som man inte rör runt i. Därefter fyller man med grus i rätta fraktionerna för ändamålet och paddar ordentligt, med det menas att man har en padda med en vikt som packar materialet ordentligt. Man fyller således inte 50cm och sen springer överytan med en padda som bara packar10-20 cm. För gör man på det viset får man sättningar i den nya plattan. Vad blir då kontentan av detta? jo att börja på och borra djupa hål i befintlig bottenplattas sida och därefter lägga dyra kemankare för att armeringen skall sitta, är bara dyrt och onödigt arbete.
Att blanda in hållfasthetstillväxten efter 28 dygn är överkurs och inget man normalt tillgodoräknar sig. I det fall man använder betonger med stor andel slagg kan det kanske vara intressant att se till 90 dygns hållfasthet eller mer men i en vanlig platta är det ointressant.
Att blanda in krympningen är också överkurs i min mening. Den tidiga krympningen sker väldigt tidigt i form av vattenavgång - klarar man den utan krympsprickor är man nog hemma i det här fallet. Därefter sker autogen ("självständig") krympning då en del av blandningsvattnet uppgår i kemiska föreningar vilka är något volymärt mindre än de ingående reagenterna - men allt detta är överkurs och att det skulle ge upphov till en mätbar nivåskillnad mellan plattorna kan jag inte förstå.
cecar33: Du känner inte till konstruktionsfallet så jag har svårt att se hur du kan göra en så snabb bedömning av vad som är onödigt arbete men tack för tipset.
Byggahus.se upp i dagen.
Att blanda in krympningen är också överkurs i min mening. Den tidiga krympningen sker väldigt tidigt i form av vattenavgång - klarar man den utan krympsprickor är man nog hemma i det här fallet. Därefter sker autogen ("självständig") krympning då en del av blandningsvattnet uppgår i kemiska föreningar vilka är något volymärt mindre än de ingående reagenterna - men allt detta är överkurs och att det skulle ge upphov till en mätbar nivåskillnad mellan plattorna kan jag inte förstå.
cecar33: Du känner inte till konstruktionsfallet så jag har svårt att se hur du kan göra en så snabb bedömning av vad som är onödigt arbete men tack för tipset.
Byggahus.se upp i dagen.
du tänker bara på plattan alltså.
det är viktigt hur marken är också.
det är viktigt hur marken är också.
man måste inte ha kem ankare. funker likväl med cement välling.
eller expanderande betong
eller expanderande betong
Redigerat av moderator:
verkar som om det finns minst 2 olika åsikter om ämnet.. lutar åt att jag inte gjuter samman.. eller?
gjuter du ihop. och plattan spricker så kan du ju ej klaga på snickarna sen.
snickarna rekommenderade att du ej gjöt ihop.
snickarna rekommenderade att du ej gjöt ihop.
Oavsett om du försöker gjuta fast nya plattan i den gamla eller göra en mjukfog (dilatationsfog) mellan dem, så kommer med allra största sannolikhet den nya plattan att röra sig (som andra redan redogjort för, du ska ha otroligt optimala förutsättningar om den INTE gör det).
Frågan du bör ställa dig är om du vill att den nya plattan ska ta med sig bitar av gamla husdelen när den rör sig (och skapa sprickor där du inte har tänkt dig det), eller om du vill försöka styra alla rörelser till dilatationsfogen mellan husdelarna. (Ja, du ser ju vad jag förespråkar...)
Frågan du bör ställa dig är om du vill att den nya plattan ska ta med sig bitar av gamla husdelen när den rör sig (och skapa sprickor där du inte har tänkt dig det), eller om du vill försöka styra alla rörelser till dilatationsfogen mellan husdelarna. (Ja, du ser ju vad jag förespråkar...)