146 284 läst ·
440 svar
146k läst
440 svar
Föräldrar sålde hus långt under marknadsvärde till min syster
Nej, minst en användare var helt inne på att allt annat än millimeterrättvisa var fel. Till och med tandpetare var med i ekvationen. Och då sådde jag bara tanken att en ambition om millimeterrättvisa, dvs exakt likabehandling, generellt är extremt orättvis.C cbrolin skrev:
Jag tycker det är rättvist att jag som förälder finns där för mina barn med samma ambition att hjälpa till när behoven finns.
Känslig fråga och många extremt skumma perspektiv i tråden.
Om man känner att man har en bra relation till ens föräldrar och syskon är det helt förståeligt om man blir ledsen och upprörd över en sådan här överraskning - helt oaktat föräldrarnas rätt att göra vad tusan de än vill med sina tillgångar.
Förståeligt att man då vill veta om det är så att ens föräldrar och syskon avsiktligt vill att man ska behandlas annorlunda (i detta fall sämre) och varför.
Det är alltså inte "bara pengar" utan det handlar om grundläggande frågor om hur ens närmaste ser på en och den relation man har till dem. I många fall kan pengarna kvitta men orättvisa och fulspel kan ändå vara viktigt att markera mot.
I det här fallet tror jag att föräldrarna helt enkelt inte tänkt särskilt långt och att systern + dennes partner har dragit nytta av föräldrarnas naivitet för sin egen vinning. Tror det kan vara bra om alla inblandade får lära sig att det inte alltid är enklare och smidigare att vara ohederlig och självcentrerad. Tror inte TS ska bränna alla broar om inte det framkommer annat fulspel. För ens egen skull är det bra om man kan gå vidare istället för att må dåligt över andras handlingar i flera decennier. Men inte utan att tydligt förmedla hur det här kändes och vad det innebär. Man måste beakta ens egna känslor och ens egen värdighet också Önskar TS och familjen lycka till med den här soppan.
Om man känner att man har en bra relation till ens föräldrar och syskon är det helt förståeligt om man blir ledsen och upprörd över en sådan här överraskning - helt oaktat föräldrarnas rätt att göra vad tusan de än vill med sina tillgångar.
Förståeligt att man då vill veta om det är så att ens föräldrar och syskon avsiktligt vill att man ska behandlas annorlunda (i detta fall sämre) och varför.
Det är alltså inte "bara pengar" utan det handlar om grundläggande frågor om hur ens närmaste ser på en och den relation man har till dem. I många fall kan pengarna kvitta men orättvisa och fulspel kan ändå vara viktigt att markera mot.
I det här fallet tror jag att föräldrarna helt enkelt inte tänkt särskilt långt och att systern + dennes partner har dragit nytta av föräldrarnas naivitet för sin egen vinning. Tror det kan vara bra om alla inblandade får lära sig att det inte alltid är enklare och smidigare att vara ohederlig och självcentrerad. Tror inte TS ska bränna alla broar om inte det framkommer annat fulspel. För ens egen skull är det bra om man kan gå vidare istället för att må dåligt över andras handlingar i flera decennier. Men inte utan att tydligt förmedla hur det här kändes och vad det innebär. Man måste beakta ens egna känslor och ens egen värdighet också Önskar TS och familjen lycka till med den här soppan.
Ja då tar jag det igen.C cbrolin skrev:
Om husets köptes just för systerns skull, så hade det helt enkelt inte blivit något reavinst ifall systern inte velat köpa det.
Jag tror inte tanken när detta skedde var något annat än att hjälpa sitt barn med boende, dvs att föräldrarna agerade bank, typ.
Om tanken med husköpet verkligen var att tjäna pengar, och huset hade köpts även om inte systern skulle bo där, då känns det mer som att förtjänsten på husaffären var tänkt att berika föräldrarna.
Om föräldrarna hade ställt upp och köpt en fin lyxig husbil för samma pengar, som sen systern nu löst ut för några år sedan för att hon numera har ekonomi för det.
Vilken skillnad blir det på den affären och den vi nu tjafsar om?
(Då snackar vi om en husbil som nu kanske bara har halva värdet jämfört med inköpspriset)
Vilken skillnad blir det på den affären och den vi nu tjafsar om?
(Då snackar vi om en husbil som nu kanske bara har halva värdet jämfört med inköpspriset)
Du har rätt. Det är inte bara du som talar om millimeterrättvisa och svårigheterna att uppnå en sådan. Men tycker du det är ett argument för att inte göra så gott man kan när det gäller att tex behandla sina barn rättvist?S sjoberga skrev:Nej, minst en användare var helt inne på att allt annat än millimeterrättvisa var fel. Till och med tandpetare var med i ekvationen. Och då sådde jag bara tanken att en ambition om millimeterrättvisa, dvs exakt likabehandling, generellt är extremt orättvis.
Jag tycker det är rättvist att jag som förälder finns där för mina barn med samma ambition att hjälpa till när behoven finns.
Säg att du har två barn som båda har det lite knapert när det gäller sina inkomster. Den ena klarar sig precis tack vare anpassade utgifter medan den andra hela tiden får betalningsproblem pga lyxigaste konsumtion. Är det rättvist att bara hjälpa den senare med betalningsanmärkningarna och aldrig ge något till den förste? Kanske det uppmuntrar denne att också spendera utöver sina inkomster?
Du förstår ju bara mindre och mindre! Vilken reavinst? Den eventuella reavinsten uteblev tack vare att systern fick köpa huset så billigt. Eventuell reavinst uppstår när systern säljer huset och tillfaller då systern.Mikael_L skrev:
Ja då tar jag det igen.
Om husets köptes just för systerns skull, så hade det helt enkelt inte blivit något reavinst ifall systern inte velat köpa det.
Jag tror inte tanken när detta skedde var något annat än att hjälpa sitt barn med boende, dvs att föräldrarna agerade bank, typ.
Om tanken med husköpet verkligen var att tjäna pengar, och huset hade köpts även om inte systern skulle bo där, då känns det mer som att förtjänsten på husaffären var tänkt att berika föräldrarna.
Hade inte systern velat köpa huset hade det kunnat säljas på marknaden och då till marknadspris. Vem hade då haft rätt till reavinsten tycker du? (Och jag gissar att du är ganska ensam om att tycka det är systern).
Är det bara lite knapert, tänker jag att det bästa är att låta dem reda ut det på egen hand. Men det kommer kanske av att jag själv blev vuxen utan en krona på banken i arbetslöshetens nittiotal. Idag så klagas det mest på att man inte har råd att köpa bostad direkt som vuxen, det var inte ens aktuellt för de flesta på min tid.C cbrolin skrev:Du har rätt. Det är inte bara du som talar om millimeterrättvisa och svårigheterna att uppnå en sådan. Men tycker du det är ett argument för att inte göra så gott man kan när det gäller att tex behandla sina barn rättvist?
Säg att du har två barn som båda har det lite knapert när det gäller sina inkomster. Den ena klarar sig precis tack vare anpassade utgifter medan den andra hela tiden får betalningsproblem pga lyxigaste konsumtion. Är det rättvist att bara hjälpa den senare med betalningsanmärkningarna och aldrig ge något till den förste? Kanske det uppmuntrar denne att också spendera utöver sina inkomster?
Sen tänker jag att antalet dimensioner det kan skilja sig i mellan individer är så många, att det blir en förenkling att bara ta just den du anför.
Jag tycker det är intressant att många tänker att likabehandling är rättvist.
Och om man har två barn, den ena med bra jobb och ekonomi, den andra klarade inte skolan och har bara jobb till och från.C cbrolin skrev:Du har rätt. Det är inte bara du som talar om millimeterrättvisa och svårigheterna att uppnå en sådan. Men tycker du det är ett argument för att inte göra så gott man kan när det gäller att tex behandla sina barn rättvist?
Säg att du har två barn som båda har det lite knapert när det gäller sina inkomster. Den ena klarar sig precis tack vare anpassade utgifter medan den andra hela tiden får betalningsproblem pga lyxigaste konsumtion. Är det rättvist att bara hjälpa den senare med betalningsanmärkningarna och aldrig ge något till den förste? Kanske det uppmuntrar denne att också spendera utöver sina inkomster?
Ska man hjälpa den senare att undvika kronofogden genom att skänka 10k, och ska man i så fall också ge 10k till den första, även om pengarna bara går in på ett konto utan att göra någon egentlig skillnad för det barnet?
Är du ett provocerande nättroll ?Niclas Gustafsson skrev:
Jag skrev precis ett långt, argt inlägg om egoism… men jag nöjer med mig att säga att om du verkligen har behovet av att göra din syster illa, riva upp all kärlek dina föräldrar gett er och skita i allt - kör på! Gå vidare med detta och se till att det är rättvist på millimetern.
Annars lev ditt liv, glad över att dina föräldrar hade hjärtat och möjligheten att hjälpa din syster till ett bättre liv. Gläds åt att din syster har fått det bra och att du har fötts i en familj som bryr sig. Skit i att räkna kronor och ören och lägg det här bakom dig. Pengar är inte viktigt om man har så man klarar sig.
Nissens skrev:
Om föräldrarna inte har skrivit något, så är det förskott på arv.
Den här tråden säger ju mer om folks relationer med sina närstående än den gör om TS situation. Mycket projicerande från olika håll, det är därför det blir så mycket tyckande om vad som är rätt och fel.
Själv är jag glad att jag har en familj där man bråkar om vem som får betala, inte om vem som ska betala. Men så klart, man fick lite konstiga blickar när man sa till morsan att ”Antingen stoppar du ner plånboken eller så bryter jag armen på dig.”
Sen är det åtminstone för mig självklart att man skulle bli rätt förargad om ens föräldrar valde att fördela sina tillgångar väldigt snett. Handlar inte direkt om tillgångarna i sig, men det skulle få mig att tro att jag gjort något fel, och då skulle jag åtminstone vilja veta vad jag gjort fel.
Själv är jag glad att jag har en familj där man bråkar om vem som får betala, inte om vem som ska betala. Men så klart, man fick lite konstiga blickar när man sa till morsan att ”Antingen stoppar du ner plånboken eller så bryter jag armen på dig.”
Sen är det åtminstone för mig självklart att man skulle bli rätt förargad om ens föräldrar valde att fördela sina tillgångar väldigt snett. Handlar inte direkt om tillgångarna i sig, men det skulle få mig att tro att jag gjort något fel, och då skulle jag åtminstone vilja veta vad jag gjort fel.
Renoverare
· Skåne/Blekinge
· 2 880 inlägg
Jag är chockad över hur flera i tråden tydligen är helt ok med favorisering av barn, orättvisa i arv, osv. Jag hoppas innerligt att ni som har barn har högre integritet och ansvarskänsla än vad som uppvisas av många här. Det är FEL att uppenbart, grundlöst och avsiktligt favorisera ena barnet och ge favoritbarnet fördelar de andra barnen inte erhåller. Monetära eller andra, det spelar ingen roll. Det är osmakligt hur du än försöker vrida på det. Världen är inte rättvis, men det är fan ta mig föräldrarnas uppgift att försöka göra den rättvis för sina barn. Både inom och utom familjen.
I TS fall hade jag utan tvekan lyft problemet och försökt reda ut hur det ligger till, och jag hade haft noll problem att bryta kontakten med såväl föräldrar som syskon om det visar sig att jag särbehandlas. Nej, det handlar inte om pengarna i sig. Det handlar om värdighet och integritet. Jag är inte askungen. Personer som inte har mer integritet, förstånd/mental kapacitet, vett och insikter än så har jag inte plats för i mitt liv. Då kan de ta sina favoriter, sina pengar, och allt annat som de är så glada för och köra upp det där solen inte lyser.
I TS fall hade jag utan tvekan lyft problemet och försökt reda ut hur det ligger till, och jag hade haft noll problem att bryta kontakten med såväl föräldrar som syskon om det visar sig att jag särbehandlas. Nej, det handlar inte om pengarna i sig. Det handlar om värdighet och integritet. Jag är inte askungen. Personer som inte har mer integritet, förstånd/mental kapacitet, vett och insikter än så har jag inte plats för i mitt liv. Då kan de ta sina favoriter, sina pengar, och allt annat som de är så glada för och köra upp det där solen inte lyser.
Särbehandling är en förutsättning för rättvis behandling.Cancerman_777 skrev:
Jag är chockad över hur flera i tråden tydligen är helt ok med favorisering av barn, orättvisa i arv, osv. Jag hoppas innerligt att ni som har barn har högre integritet och ansvarskänsla än vad som uppvisas av många här. Det är FEL att uppenbart, grundlöst och avsiktligt favorisera ena barnet och ge favoritbarnet fördelar de andra barnen inte erhåller. Monetära eller andra, det spelar ingen roll. Det är osmakligt hur du än försöker vrida på det. Världen är inte rättvis, men det är fan ta mig föräldrarnas uppgift att försöka göra den rättvis för sina barn. Både inom och utom familjen.
I TS fall hade jag utan tvekan lyft problemet och försökt reda ut hur det ligger till, och jag hade haft noll problem att bryta kontakten med såväl föräldrar som syskon om det visar sig att jag särbehandlas. Nej, det handlar inte om pengarna i sig. Det handlar om värdighet och integritet. Jag är inte askungen. Personer som inte har mer integritet, förstånd/mental kapacitet, vett och insikter än så har jag inte plats för i mitt liv. Då kan de ta sina favoriter, sina pengar, och allt annat som de är så glada för och köra upp det där solen inte lyser.
Renoverare
· Skåne/Blekinge
· 2 880 inlägg