146 284 läst ·
440 svar
146k läst
440 svar
Föräldrar sålde hus långt under marknadsvärde till min syster
Tanken var kanske att låna ut 600 000 till din syster för att hon skulle kunna köpa huset. Nu betalar hon tillbaka dessa 600 000. Att huset nu råkar vara mer värt är kanske inget de tänker spelar någon roll eftersom hon bara betalar tillbaka lånet, och huset hela tiden varit hennes. Trots att det på pappret inte varit så.
De behöver ju inte ha någon baktanke med att förfördela dig.
De behöver ju inte ha någon baktanke med att förfördela dig.
”Jag förstår vad det betyder men du gör det tydligen fortfarande inte. Varför skulle dottern behöva ta ett lån om hon ska hyra bostaden av föräldrarna?”C cbrolin skrev:Jag förstår vad det betyder men du gör det tydligen fortfarande inte. Varför skulle dottern behöva ta ett lån om hon ska hyra bostaden av föräldrarna?
Vidare är det inte jag som antar att kontantinsatsen var noll kronor. Det är du! Ganska ovanligt att en bank går med på det om det var ett bolån.
Och slutligen, vad fick sonen vid investeringstillfället? Hade han fått samma vore det ju inget att orda om nu men så vitt vi vet fick han ingenting alls. Och han var okej med det eftersom det dottern fick var inte ett lån utan rätten att hyra ett hus som ägdes av föräldrarna till självkostnadspris.
Du uppfattar det fel. Om dottern kunde låna själv hade hon inte behövt föräldrarnas hjälp.
”Vidare är det inte jag som antar att kontantinsatsen var noll kronor. Det är du! Ganska ovanligt att en bank går med på det om det var ett bolån.”
Läs mina andra svar. Säger att det är det enda som TS har ”rätt” till. Ej värdeökningen.
”Och slutligen, vad fick sonen vid investeringstillfället? Hade han fått samma vore det ju inget att orda om nu men så vitt vi vet fick han ingenting alls. Och han var okej med det eftersom det dottern fick var inte ett lån utan rätten att hyra ett hus som ägdes av föräldrarna till självkostnadspris.”
Saknas balanserad information. Framgår att inte om TS äger en bostad och står på egna ben.
nej. Man behandlar sina barn rättvist och efter behov, inte exakt lika. Lika skulle innebära att varje gång lillebror skrubbat knäet, och man plåstrar och blåser, så går man till storesyster och blåser och sätter på plåster på henne med. Absurt!! Man tar hand om, och finns där för den som behöver en i stunden! Precis som OPs föräldrar gjort. Systern behövde hjälp med lånet och det fick hon. Det har ju i praktiken aldrig varit föräldrarnas hus. jag hade vägrat att sälja till mitt barn för mer än pengarna jag la ut så att jag gick jämt upp, så att föräldrarna tog så pass mycket betalt som de ändå gjorde ser jag som rätt märkligt gjort av en förälder.L llundberg skrev:
orättvisa vore ju att skita i att hjälpa systern för att man inte kan ge samma summa till brodern, som inte behöver hjälp.L llundberg skrev:
Jag tar hand om det av mina tre barn som behöver mig. Vad skulle jag annars göra? ”Nej X, du har redan gråtit och suttit i famnen två gånger idag, nu är det Ys tur. Jag vet att hen är glad och inte behöver det men det måste ju va rättvist!!!” Skulle kännas otroligt obehagligt att måsta säga för att vara en ”bra” förälder då enligt dig? Eller hur menar du att en bra förälder ska agera?
A Anton Svensson3 skrev:Jag har ett dilema. Jag har fått redan på att för några år sedan, utan min vetskap, så blev det ett ägarbyte.
Mina föräldrar köpte ett hus för permanentboende att hyra ut till min syster för 15 år sedan. Byggnaderna är placerade på en arrendetomt med årlig avgift. Nu har jag fått reda på att min syster för några år sedan "tog över" huset och jag vill reda ut om allt gick rätt till.
Marknadsvärdet är ca 2.6 miljoner baserat på 4 andra försäljningar på samma gata och i liknande skick och utförande och som också såldes ungefär samtidigt som min syster tog över huset.
Jag vet att mina föräldrar hade ett lån på cirka 600.000kr på huset och min syster löste detta lånet i samband med övertagandet.
När jag frågar hur de tänkte angående om det var rättvist mot deras andra barn så resonerade de som så att de tyckte huset var mindre värt (ca 1.8m) än vad jag fick fram marknadsvärdet till (2.6m) men de tog inte någon mäklare eller liknande till hjälp så hur kan de veta då? De tyckte också att det var rätt att räkna av hela hyran som min syster betalt till dem under de 10-12 år som hon hyrde huset av dem. Samt att min syster och hennes man faktiskt renoverat och förbättrat en del på fastigheten genom åren (dock så vet jag att mina föräldrar alltid betalade för allt material, alla nya verktyg som behövdes och även lön vilket gavs som avdrag på hyran).
Som jag förstått det har hon alltså tagit över ett hus värt ca 2.6m genom att enbart betala för återlösen av ett lån på ca 600.000kr.
Det jag nu vill reda ut är om det de gjort är korrekt juridiskt eller jag har rätt som känner mig lurad på mitt framtida arv.
Vi är de enda två barnen och båda är bröstarvingar.
Jag tycker att de borde pratat med mig också och att vi tillsammans skulle ha värderat huset till rätt marknasvärde och sedan skulle min syster köpt huset till det priset. Sedan hade de kunnat behålla pengarna själva eller om de velat så då delat 50/50 på dem mellan oss två barn.
Hade det varit mitt syskon och mina föräldrar hade jag i rättvisans namn resonerat så här:A Anton Svensson3 skrev:Jag har ett dilema. Jag har fått redan på att för några år sedan, utan min vetskap, så blev det ett ägarbyte.
Mina föräldrar köpte ett hus för permanentboende att hyra ut till min syster för 15 år sedan. Byggnaderna är placerade på en arrendetomt med årlig avgift. Nu har jag fått reda på att min syster för några år sedan "tog över" huset och jag vill reda ut om allt gick rätt till.
Marknadsvärdet är ca 2.6 miljoner baserat på 4 andra försäljningar på samma gata och i liknande skick och utförande och som också såldes ungefär samtidigt som min syster tog över huset.
Jag vet att mina föräldrar hade ett lån på cirka 600.000kr på huset och min syster löste detta lånet i samband med övertagandet.
När jag frågar hur de tänkte angående om det var rättvist mot deras andra barn så resonerade de som så att de tyckte huset var mindre värt (ca 1.8m) än vad jag fick fram marknadsvärdet till (2.6m) men de tog inte någon mäklare eller liknande till hjälp så hur kan de veta då? De tyckte också att det var rätt att räkna av hela hyran som min syster betalt till dem under de 10-12 år som hon hyrde huset av dem. Samt att min syster och hennes man faktiskt renoverat och förbättrat en del på fastigheten genom åren (dock så vet jag att mina föräldrar alltid betalade för allt material, alla nya verktyg som behövdes och även lön vilket gavs som avdrag på hyran).
Som jag förstått det har hon alltså tagit över ett hus värt ca 2.6m genom att enbart betala för återlösen av ett lån på ca 600.000kr.
Det jag nu vill reda ut är om det de gjort är korrekt juridiskt eller jag har rätt som känner mig lurad på mitt framtida arv.
Vi är de enda två barnen och båda är bröstarvingar.
Jag tycker att de borde pratat med mig också och att vi tillsammans skulle ha värderat huset till rätt marknasvärde och sedan skulle min syster köpt huset till det priset. Sedan hade de kunnat behålla pengarna själva eller om de velat så då delat 50/50 på dem mellan oss två barn.
Föräldrarna köpte ett hus åt mitt syskon för x00 000 kr varav 600 000 kr lånades på bank.
När huset 15 år senare skrivs över på mitt syskon tycker jag det är rimligt att syskonet betalar tillbaka hela köpeskillingen till föräldrarna + en moderat ränta. Hela summan är att betrakta som ett lån.
Hyran som betalats under åren ska naturligtvis inte efterskänkas då de inte betalat mitt boende under samma period och de pengar som föräldrarna lagt ut på renovering av huset ska också återbetalas då det är syskonet som dragit nytta av renoveringen, inte föräldrarna.
Den värdeökning som fastigheten haft under 15 år är bara att gratulera syskonet till. Jag hade inte varit villig att betala pengar åt andra hållet om fastigheten sjunkit i värde så varför skulle jag ha del av ökningen?
Summa summarum:
Det mina föräldrar gett åt mitt syskon är köpeskillingen - vad mitt syskon nu betalat tillbaka + vad de efterskänkt i hyra + vad de betalat för renovering av huset. Om de vill vara rättvisa ger de mig samma sak men hur det vill göra är självklart 100% upp till dom.
Kommer jag se annorlunda på min relation till mina föräldrar och min relation med mitt syskon beroende på hur föräldrarna och mitt syskon agerar? Ja, självklart.
Dina föräldrar får göra med sina tillgångar precis vad de vill medan de lever. T.ex. Sälja allt och ge till välgörande ändamål. Det enda du har rätt till är vad de äger när de dör. Dessutom ärver du och din syster lika, oavsett vilka gåvor hon fått av dem innan.A Anton Svensson3 skrev:Jag har ett dilema. Jag har fått redan på att för några år sedan, utan min vetskap, så blev det ett ägarbyte.
Mina föräldrar köpte ett hus för permanentboende att hyra ut till min syster för 15 år sedan. Byggnaderna är placerade på en arrendetomt med årlig avgift. Nu har jag fått reda på att min syster för några år sedan "tog över" huset och jag vill reda ut om allt gick rätt till.
Marknadsvärdet är ca 2.6 miljoner baserat på 4 andra försäljningar på samma gata och i liknande skick och utförande och som också såldes ungefär samtidigt som min syster tog över huset.
Jag vet att mina föräldrar hade ett lån på cirka 600.000kr på huset och min syster löste detta lånet i samband med övertagandet.
När jag frågar hur de tänkte angående om det var rättvist mot deras andra barn så resonerade de som så att de tyckte huset var mindre värt (ca 1.8m) än vad jag fick fram marknadsvärdet till (2.6m) men de tog inte någon mäklare eller liknande till hjälp så hur kan de veta då? De tyckte också att det var rätt att räkna av hela hyran som min syster betalt till dem under de 10-12 år som hon hyrde huset av dem. Samt att min syster och hennes man faktiskt renoverat och förbättrat en del på fastigheten genom åren (dock så vet jag att mina föräldrar alltid betalade för allt material, alla nya verktyg som behövdes och även lön vilket gavs som avdrag på hyran).
Som jag förstått det har hon alltså tagit över ett hus värt ca 2.6m genom att enbart betala för återlösen av ett lån på ca 600.000kr.
Det jag nu vill reda ut är om det de gjort är korrekt juridiskt eller jag har rätt som känner mig lurad på mitt framtida arv.
Vi är de enda två barnen och båda är bröstarvingar.
Jag tycker att de borde pratat med mig också och att vi tillsammans skulle ha värderat huset till rätt marknasvärde och sedan skulle min syster köpt huset till det priset. Sedan hade de kunnat behålla pengarna själva eller om de velat så då delat 50/50 på dem mellan oss två barn.
Kan hända hon tillför något i deras liv som de uppskattar, medans du sitter och räknar på hur stort ditt arv kommer bli?
Fast stod det att det inte fanns några tillgångar i övrigtF Festlund skrev:Jag har varit barnbarn till ett par mor & farföräldrar som agerat efter millimeterrättvisa, det är heller inget bra att sträva efter. Så att allt inte kan vara 100% rättvist är förståeligt, men att i praktiken ge bort 2.6 miljoner till ena barnet och 0:- till andra är ett extremt övertramp kan jag tycka.
Exakt så är det! "What comes around, goes around."john68 skrev:
Och var kom dessa förutsättningar ifrån???johniebygg skrev:
Din syster har arbetat och hjälpt dina föräldrar gratis sedan hon var barn.
Låt oss säga hur länge 40år?? om vi tänker att dina föräldrar skulle ha gett henne en
lön för detta, tex 50.000kr per år så skulle det bli 2.000.000kr på 40år.
Din syster har jobbat gratis i 40års tid, så de bestämde att hon skulle få
köpa huset för 600.000kr vilket verkar rimligt med tanke på allt arbete som
hon hjälpt till med sedan hon var barn. Huspriserna stiger med tiden och marknadsvärdet
förändras med tiden. Din syster har arbetat flitigt och hjälpt dina föräldrar så de bedömde
att det var rimligr att hon skulle få huset för 600.000kr och du ska acceptera detta.
Du har en mycket duktig syster, så respektera detta. Så det finns inget arv på 2.600.000kr
utan bara 600.000kr. Huset är hennes. Hennes hårda arbete att hjälpa dina föräldrar
förtjänar ett värde det också.
Råder dig att ringa och prata med "Jurio" så kan de förklara för dig att om dödsboet inte har övriga tillgångar som täcker upp för värdet av förskottet så kommer det ändå räknas som förskott på arv.Nissens skrev:
Det går alldeles utmärkt att skriva bort det. Du verkar så självsäker trots att du uppenbarligen inte vet hur det ligger till.
”Du som är gåvogivare kan bestämma att gåvan till din bröstarvinge inte ska vara förskott på arv. Detta måste ske skriftligt, vanligtvis i ett gåvobrev. I gåvobrevet skrivs då ett särskilt villkor om att gåvan inte ska utgöra förskott på arv. Då kommer gåvans värde inte dras av från det framtida arvet. Du kan också förtydliga att gåvan ska vara förskott på arv. Då kan du precisera värdet på förskottet och dina arvingar behöver inte diskutera gåvans värde i efterhand.”
Källa:
[länk]
Läs hela lagtexten och all information och inte bara det som passar ditt syfte och framstår som en snitsig kommentar i ett forum.
Det här med "förskott på arv" verkar helt absurt. Om jag får 100 tusen i gåva som räknas som förskott, och sedan när föräldrarna dör så har dom bara 50 tusen i tillgångar som jag och brorsan ska dela på, blir jag ersättningsskyldig då?
Alla ni som säger att föräldrar ska behandla barn lika, ska syskon behandla sina föräldrar lika också? Jag och brorsan lever helt olika liv, bor på olika platser, har helt olika ekonomiska situationer, och umgås på helt olika sätt med våra föräldrar. Men dom ska behandla oss lika annars är det orättvist?
Alla ni som säger att föräldrar ska behandla barn lika, ska syskon behandla sina föräldrar lika också? Jag och brorsan lever helt olika liv, bor på olika platser, har helt olika ekonomiska situationer, och umgås på helt olika sätt med våra föräldrar. Men dom ska behandla oss lika annars är det orättvist?
Korrekt!T Thomas I skrev:Hade det varit mitt syskon och mina föräldrar hade jag i rättvisans namn resonerat så här:
Föräldrarna köpte ett hus åt mitt syskon för x00 000 kr varav 600 000 kr lånades på bank.
När huset 15 år senare skrivs över på mitt syskon tycker jag det är rimligt att syskonet betalar tillbaka hela köpeskillingen till föräldrarna + en moderat ränta. Hela summan är att betrakta som ett lån.
Hyran som betalats under åren ska naturligtvis inte efterskänkas då de inte betalat mitt boende under samma period och de pengar som föräldrarna lagt ut på renovering av huset ska också återbetalas då det är syskonet som dragit nytta av renoveringen, inte föräldrarna.
Den värdeökning som fastigheten haft under 15 år är bara att gratulera syskonet till. Jag hade inte varit villig att betala pengar åt andra hållet om fastigheten sjunkit i värde så varför skulle jag ha del av ökningen?
Summa summarum:
Det mina föräldrar gett åt mitt syskon är köpeskillingen - vad mitt syskon nu betalat tillbaka + vad de efterskänkt i hyra + vad de betalat för renovering av huset. Om de vill vara rättvisa ger de mig samma sak men hur det vill göra är självklart 100% upp till dom.
Kommer jag se annorlunda på min relation till mina föräldrar och min relation med mitt syskon beroende på hur föräldrarna och mitt syskon agerar? Ja, självklart.
Redigerat: