Håller helt med. Mina källarfönster är från 1950. När jag köpte huset 35 år senare var de kitt och färglösa efter många års försumlighet men det löste dig med ett antal indränkningar med linolja. Sedan kitt och färg. Inget trä byttes.imported_Benno skrev:
Så visst var det betydligt högre kvalitet då än idag men att från den kunskapen konstatera att nyare fönster ändast Håller i 30 år, stämmer nog inte. Underhåll är grundbulten för hållbarhet vare sig det gäller bilar, båtar, tak eller fönster.
D Daessman skrev:
Fina fönster! Byt dom inte, dom är en hållbar investering. Det mesta har väl sagts. Viktigt är att ha helt tätt på insidan. Pappersremsor överallt, även nedtill och upptill. Och över beslagen. Vi kunde inte öppna fönstren på vintern, alltså. Hade själv problem med de remsor som såldes i vårt snabbköp tills jag hittade en ”syrafri förseglingsremsa” för akvareller och inramning. Den både fäster och håller bra mycket bättre + finns även 40mm bred.D Daessman skrev:
Nej, inneluften skall inte ut mellan fönstren. Inneluften håller mer vatten än uteluften. Det skall endast finnas uteluft mellan glasen.eanders skrev:
Jag har lagt ut bild på ett sådant ovalt glas som följde med mitt hus med dessa gamla fönster, i detta forum. Jag tror det var någon av forumets arkitekter som inte sett ett och var nyfiken.P per åke andreasson skrev:
Vadden som ska användas är viskosvadd. Allra viktigast är pappersremsorna och att det är absolut tätt där. När jag flyttade hit på 1990-talet hade lokala butiken både sådana rullar och viskosvadden. Kan t o m ha någon rulle kvar.
Jag använde aldrig glasen utan nöjde mig med viskosvadden och remsorna, det räckte. Hade aldrig kondens emellan.
Edit: Hittade inte inlägget, men här kommer en bild om någon är nyfiken:
Redigerat:
Det du måste göra är att tejpa innerfönstren för att få tätt in mot huset . Man kan köpa fönstertejp som det ska vara, ingen annan tejp, på byggnadsvårdsbutiken.seD Daessman skrev:
Vi har likadana fönster och har renoverat dom och tejpat med fönsterremsor, det är klistrade pappersremsor som fuktas och sätts runt om fönstret och det blir ingen kondens. Man gjorde så förr när man hade sommarfönster. Vi har inga tätningsremsor alls på våra ytterfönster. Det finns flera videos på YouTube.com bla en som Anders gjort där han visar hur det går till ( byta, renovera och klistra fönster) Fönster på gamla hus.
Redigerat:
Låter orimligt att det är saltsyra - saltsyra är en gas av väteklorid löst i vatten på samma sätt som ammoniak är löst i vatten (prova att ställ en skvätt av båda bredvid så kommer det att ryka - mycket)P per åke andreasson skrev:
Och båda kommer att vara till största delen bort inom några dagar ur lösningen för att de har dunstat väg, dessutom har saltsyreånga en oerhörd drivande kraft på att få järn att rosta som spikar mm. så det är till och med väldigt olämpligt att använda dessa mellan fönster.
Det som jag tror att man förväxlat med är att svavelsyra användes då i koncentrerad form så absorberar det vatten från luften och är svårflyktigt - dvs. den håller sig kvar i glaset och växer i volym när det absorberar vatten. idag måste man ha tillstånd från länstyrelsen för att köpa svavelsyra, så det är inte tillgängligt på samma sätt som förr.
Men oftast använde man vadd, mossa, hampa men även kattsand¹ (klumpande modell - ej den brända icke klumpande) och kiselgel (vilket också kan hittas i formen av kattsand som halvgenomskinlig vit kross eller pärlor) kan agerar som sorbent (fuktabsorbator) och med sin fuktnivå i balans med luften, att den agerar buffert med att både avge och absorbera fukt ur luften mellan glasen när det varierar upp och ned i temperatur och fukt och den vägen håller luften mellan glasen under immande nivå i de flesta fallen.
En sorbent påverkas relativt lite av temperaturnivå (fungerar även vid många minusgradnivå) men mycket av omkringliggande luftens Rh i procent - så är sorbentens vatteninnehåll runt 60% Rh räknat som dess luftfuktighet vid dess yta så kommer sorbenten börja absorbera fukt från luften när luftens temperatur sjunker och dess Rh-värde ökar över 60% Rh och luften dräneras på vatteninnehåll genom att sorbenten suger till sig fukt med dom procentenheter Rh högre än sorbentens egna fuktnivå. På motsvarande sätt kommer sorbenten att börja avge fukt när luften blir torrare av uppvärmning sedd som procent Rh när tex. solen ligger på fönstret och luften kan bära mer vatten i de högre värmen och har man en viss mått av ventilation till utsidan samtidigt så kan sorbenten börja förlora vatten när den varmare fuktigare luften mellan fönstren pyser iväg i karmen och bli lite torrare till kvällen och miljön mellan glasen blir en smula torrare och daggpunkten för att bilda imma sjunker.
¹ kattsand består av samma lertyp som också används i många torkpåsar som tex. följer med elektronik när man köper dessa istället för torkpåsar med pärlor av kiselgel som också är mycket vanligt använt.
Redigerat:
