Jo, problemet är nog inte inomhusluften, utan att man riskerar att få omvänd fuktvandring i ytterväggen. Dvs. att fuktig utomhusluft tränger in i konstruktionen utifrån och kondenserar i den nedkylda väggen, dvs. på utsidan av fuktspärren.D Dilato skrev:
Men är det ett problem i Sverige?
Daggpunkten är väl _väldigt_ sällan över 22 grader vilket väl är en rimlig måltemp i ett hus på sommaren.
Att det droppar från kylbafflar är för att vattentempen är 16 grader eller lägre.
Daggpunkten är väl _väldigt_ sällan över 22 grader vilket väl är en rimlig måltemp i ett hus på sommaren.
Att det droppar från kylbafflar är för att vattentempen är 16 grader eller lägre.
Det beror också på luftrörelse och diffusionstakt och omgivningens absorptionsförmåga i närheten av där ångspärren finns i väggen om och hur fort immlagret byggs upp på plastlagret - en sorbent (som trä) är inte alls lika temperaturkänslig gentemot fuknivå och försöker stabilisera Rh även om den ökar för att det blir kallare i omgivningen genom att i sin tur börja absorbera fukten till sina fiber (på samma sätt som den börja avge fukt igen (med viss hysteres) när Rh går lägre igen) för att trycka tillbaka Rh till nära samma nivå igen och det behövs lång tid innan det blir så mättat att det når 100% Rh vid aktuella temperaturen och det börja blöda ut. Har man inte träfiber i mer eller mindre tjock lager i väggen utan det är bara mineraliskt - så går processen betydligt fortare, gipsskivor har dock en viss sorbentkapacitet, i området 10-20 gram vatten per kilo när man går mellan 50 - 100% Rh , medans trä kan handla om 100 gram vatten per kilo mellan 50 - 90% Rh.
Om det är ett antal timmar per dygn är förmodligen ingen problem, är det flera dagar dygnet runt, då skall man böra tänka på när luften är nära 100% Rh utanför som rötmånaden, då det sakta fyller upp bufferkapaciteten sorbentmässigt i väggens strukturer och Rh börja nå en ny normalnivå allt närmare 100% Rh med mer vattemättade träfibrer.
Är det fast installation som kylrum, så måste man bygga med det i tanke redan från början, ungefär som de gamla frysboxarna från 50-talet med stenullsisolering med tät ytterskal i plåt eller annat diffusionstät lager och fuktgenomsläppligt innanför hela vägen in för att fukten till slut samlas i dess kyl/frysbafflar
Om det är ett antal timmar per dygn är förmodligen ingen problem, är det flera dagar dygnet runt, då skall man böra tänka på när luften är nära 100% Rh utanför som rötmånaden, då det sakta fyller upp bufferkapaciteten sorbentmässigt i väggens strukturer och Rh börja nå en ny normalnivå allt närmare 100% Rh med mer vattemättade träfibrer.
Är det fast installation som kylrum, så måste man bygga med det i tanke redan från början, ungefär som de gamla frysboxarna från 50-talet med stenullsisolering med tät ytterskal i plåt eller annat diffusionstät lager och fuktgenomsläppligt innanför hela vägen in för att fukten till slut samlas i dess kyl/frysbafflar
Redigerat:
Medlem
· Stockholms län
· 648 inlägg
Jag förstår fullständigt att du vill göra något åt utedelen; det där taket ger spykänsla direkt… kanske en snygg inbyggnad hade kunnat rädda situationen? Min utedel är gömd under altanen 👍AndersMalmgren skrev:
Innedelen är svår att göra något åt…
Men du kanske skulle passa på att installera en modern llvp av den som tar bort denna? Är riktigt nöjd med panasonicen i attefallaren och aldrig fel med lite redundans…
Mvh
Renoverare
· Stockholm
· 21 068 inlägg
Det känns som en suboptimal lösning när man har ett djupt borrhål att utnyttjaD Dortmunder DAB skrev:
Men vi får se måste få bygglov innan vi ens kan börja bygga ut huset så detta kommer ta tid
Det är inte det att det (nödvändigtvis) strömmar stora mängder luft, fukttransporten sker genom både konvektion och diffusion.D Dilato skrev:
Precis det som jag råkade ut för. Finns ett kyl/frysrum här som är byggt mot yttervägg, vilket resulterat i att stommen med tiden totalt pulveriserats av röta. Nu handlar ju det om avsevärt större temperaturskillnader, så man skall inte vara så orolig för vanlig komfortkyla, men man bör vara medveten om att en normal yttervägg är konstruerad för att det skall vara varmt på insidan och kallt på utsidan.X xxargs skrev:
lätt värt dom kronorna per dag för att ha rimligt kallt i boytan när det gå över 30 grader på utsidan, skulle tro att det ligger på samma genomsnittliga nivå för min del också, som en lite bättre server-dator igång och betydligt mindre än en stationär speldator med en stadig GPU under spelsessioner.Hannuse skrev:
portabel AC är tyvärr inte lika snål då de ligger på ca 800-1000 Watt när de arbetar och i långa perioder.
Hej xxargsX xxargs skrev:
Jag kör efterdevisen ”bättre låga utgifter än höga inkomster” även när det gäller min elenergianvändning
Min värme av bostaden och varmvatten med bergvärmepump sker utan behov av elspets och hjälper även till att kyla huset med ett lågt effektbehov
Det är även en fördel då jag vill klara huset under en veckas strömavbrott då kyl, frys och två frysboxar klarar sig med 60 W i medeleffekt och frikylan drar ca 30 W on/off.
Det är svårt att höra frikylan i drift, men den känns behaglig.
Du borde nog kolla så du inte har legionella om du inte använder elpatronen.M Martin Lundmark skrev:
Om du nu sparar säg 250w i kanske en vecka så sparar du hela 42kWh. Det är grymt! Säkert 30kr eller så. Hoppas du inte har solpaneler bara för då blir det kanske 0 i besparing.
HejP PHPersson skrev:
Jag var något kortfattad i min beskrivning. Husets värme och varmvatten klarar jag utan stöd av elpatron däremot så har jag värmepatronen för legionellakörning
Minskningen av elbehovet gick från 42 600 kWh/år till dagens ca 14 000 kWh/p år dvs ca 29 000 kWh/år i ca 20 år
Besparingen har återbetalat bergvärmen men även hjälpt till att finansiering för att bla förnya köket inklusive energieffektiva vitvaror, badrummet, reservkraften och frikylan
Det handlar om ett planerat energikombinat med låg effekt- och elenergibehov där frikylan ingår och där de olika delarna finansierar varandra och hjälper varandra till ett bra långsiktigt totalresultat
Frikylan som är svår att höra vid drift har rimligen en lång livslängd då det handlar om en elenergieffektiv cirkulationspump och en elenergieffektiv fläkt och dessa ingår i det jag kan driva med min reservkraft
Mitt största elbehov är på vintern då det kan ligga en halvmeter eller mer snö på taken har bl.a. därför inte satsat på solceller.
Min satsning handlar snarare om att minska effekt- och elenergibehovet än att tillföra solcellsproduktion sommartid
Det minskade effektbehovet är bra vid reservkrafdrift och när effektavgiften införs
Redigerat: