NEJ.B BirHan skrev:
Det är endast dödsboet som är ansvarig för sina skulder, det finns absolut inget solidariskt ansvar.
MEN, enligt paragrafer i Ärvdabalken så återgår skiftat arv om dödsboet har skulder som ej tagits med i bouppteckning.
Det står att läsa om i Ärvdabalk (1958:637) kap 20§10 , det finns lite mer om dödsboets skulder i kapitel 21.
Detta innebär helt enkelt att skiftat arv kan krävas tillbaka till dödsboet om nya skulder uppkommer (eller skulder som man valt att ignorera vid bouppteckningen).
Men det är endast arvet (helt eller delvis) som kan krävas tillbaka, så den som inte har ärvt något (t.ex avstått från arv) får inget krav, inte alls.
Det där är jag också nyfiken på.Alfredo skrev:
Men som sagt, ifall dödsboet ska kunna vara ett rättssubjekt (t.ex. för att ställa betalningskrav på) så måste det finnas kvar på något vis.
Och jag vet ju att t.ex. min pappas dödsbo finns kvar, med hans personnummer, nu några år efter skiftat arv och skattemässigt avslutat bo.
T.ex finns det några kronor på skattekontot.
Fast på sätt och vis har han rätt, upp till beloppet för arvet. Om A ärver 10.000 och B ärver 20.000 av en släkting, men det sedan framkommer en skuld på 3000 kr, så skall det återgå 1000 från A och 2000 från B för att betala dödsbots skuld. MEN, om B inte kan betala och kronkalle inte hittar ngt att utmäta, så får A återbetala hela beloppet 3000.Mikael_L skrev:
Däremot om skulden är 15.000 och B inte kan betala något, blir A skyldig att betala hela arvet, 10.000 för att täcka delar av skulden, men inga ytterligare krav kan riktas mot A.
/M
Ja, det du skriver stämmer, men en fordringsägare kan kräva betalningsansvar från EN av dödsbodelägarna som fått ut sitt arv. Därefter kan denne genom s k regressrätt kräva att övriga dödsbodelägare av det skiftade arvet betalar tillbaka till den som avkrävts betalning. Det finns ju arv och arv - handlar det om mindre summor kanske fordringsägaren inte vill lägga ner en massa jobb på att få in sina pengar, sedan finns det ju miljonarv och då blir det intressantare att driva in skulder. Skulderna bör ju finnas med i bouppteckningen men vissa saker kan missas.
Då det redan i första inlägget framgick tydligt att det var två efterlevande och en avstod från arv
Om det finns solidariskt betalningsansvar mellan arvingar som fått ut arv, tja, det är väl en i viss mån semantisk fråga, Har 2 st ärvt 10.000 var och sen inkommer det en skuld på dödsboet på 15000, så kan ingen av arvtagarna avkrävas mer än 10.000.
Man kan väl typ säga att man egentligen bara har dödsboets tillgångar på lån.
Ju mer jag funderar och gräver i detta desto mer intressant tycker jag Alfredo's fråga är, försvinner aldrig ett dödsbo, och den frågan följs då av, kan man i all framtid få ett krav på sig upp till det belopp man ärvde.
så var det ganska naturligt för mig att misstänka att denna meningtrenchcoat skrev:
betydde att du varnade för att båda två var betalningsansvariga.B BirHan skrev:
Om det finns solidariskt betalningsansvar mellan arvingar som fått ut arv, tja, det är väl en i viss mån semantisk fråga, Har 2 st ärvt 10.000 var och sen inkommer det en skuld på dödsboet på 15000, så kan ingen av arvtagarna avkrävas mer än 10.000.
Man kan väl typ säga att man egentligen bara har dödsboets tillgångar på lån.
Ju mer jag funderar och gräver i detta desto mer intressant tycker jag Alfredo's fråga är, försvinner aldrig ett dödsbo, och den frågan följs då av, kan man i all framtid få ett krav på sig upp till det belopp man ärvde.
Fast här sätter väl ändå preskriptionslagen (total?)stopp för det? Eller ja, krav kanske man kan få, men betalningsskyldig borde man inte kunna vara.
NEJ! Helt fel. Läs vad jag skrev tidigare i min sammanfattning.B BirHan skrev:
Det du skrev nu gäller tex för Handelsbolag, men inte för dödsbon.
Ingen fordringsägare, inte ens Skv, kan rikta några formella krav mot dödsbodelägare över huvud taget. De kan bara informera dessa om att ett krav riktas mot dbo så att de kan välja att frivilligt återbetala (vilket är en pragmatisk lösning).
Fordringsägaren får annars rikta hela sitt krav mot dödsbot och begära i domstol att en boutredningsman skall utses. Denne får sen som ombud för dödsbot begära tillbaka arv i den proportion som man har ärvt, enligt ärvdabalken. Först när detta är gjort kan krav riktas via Kronofodgen mot dödsbodelägarna, och endast om det då inte kan indrivas från en av dem, blir en annan skyldig att träda in med mer av arvet. Detta är inget som fordringsägaren kan styra över huvud taget.
/M
https://lawline.se/answers/vad-ar-preskriptionsavbrott
Och när det gäller ett dödsbo så antar jag att det är preskriptionsavbrott gentemot boet som vi har att fundera över här.
Mmm, jag funderar fortfarande på om man någonsin vågar använda sitt arv.
Det har kanske skickats påminnelser om den obetalda skulden till en adress jag inte har någon aning om, eller det kanske har meddelats på något sätt som parterna då var överens om, men som jag saknar kunskap om
Och det rör ju inte mig, utan det rör ju dödsboet ...
Jag tycker fortfarande att din undran över om ett dödsbo någonsin helt försvinner är en intressant fråga.
Det har kanske skickats påminnelser om den obetalda skulden till en adress jag inte har någon aning om, eller det kanske har meddelats på något sätt som parterna då var överens om, men som jag saknar kunskap om
Och det rör ju inte mig, utan det rör ju dödsboet ...
Jag tycker fortfarande att din undran över om ett dödsbo någonsin helt försvinner är en intressant fråga.
Jo, svaret är lätt att hitta och är tydligt. Lawline är väl en hyfsat bra källa.
Ett dödsbo kan i princip finnas kvar oskiftat för evigt såvida den bortgångne personen var myndig och om dödsboet inte innehåller något jord- eller skogsbruk. Då finns det tidsbegränsningar för arvsskiftet.
Om man googlar och har sig ett tag så verkar det som att de flesta sätter dödsbo synonymt med:
1. Oskiftat arv
2. Tillgångar i dödsboet (ungefär samma som 1)
3. Skattesubjekt (typ)
Så då blir svaret för det för det mesta att dödsboet avslutas när tillgångarna skiftats genom arv och alla skattemässiga saker är avklarade.
Men nu vet vi ju att ett dödsbo senare än detta kan bli betalningsskyldigt för okända (eller mörkade) skulder och föremål för återgång av arv enligt ärvdabalken.
Och detta får mig att misstänka att dödsboet finns kvar såsom juridisk person länge efter, kanske för alltid, men någon info om detta har jag inte funnit.
1. Oskiftat arv
2. Tillgångar i dödsboet (ungefär samma som 1)
3. Skattesubjekt (typ)
Så då blir svaret för det för det mesta att dödsboet avslutas när tillgångarna skiftats genom arv och alla skattemässiga saker är avklarade.
Men nu vet vi ju att ett dödsbo senare än detta kan bli betalningsskyldigt för okända (eller mörkade) skulder och föremål för återgång av arv enligt ärvdabalken.
Och detta får mig att misstänka att dödsboet finns kvar såsom juridisk person länge efter, kanske för alltid, men någon info om detta har jag inte funnit.
Fast så länge det finns kvar på Skatteverket med ett eget organisationsnummer och med ett skattekonto med behållning, har jag svårt att känna att det helt upphört att existera. Och det verkar det kunna göra uppemot minst tio år.