Sätt en stor sten så ser du väl som händer, så jävla mycket åsikter om detta.
 
  • Gilla
robinma och 1 till
  • Laddar…
Claes Sörmland Claes Sörmland skrev:
Du tycks diskutera något annat än vad tråden handlar om, att sätta upp en låst bom vid en väg och erbjuda grannskapet som har rätt till vägen nyckel. Jag har inga synpunkter på det som du skriver om.
Det går alltid att diskutera företeelsers relevans.

Men vilka regelverk som gäller, och hur dessa tillämpas på olika sorters fastigheter (med olika typkoder) har relevans för tråden.

Å andra sidan så påstod just du, att typkoder enbart var till för skatteändamål.

Men så enkelt var det ju inte, eller hur?
 
Claes Sörmland
S skogaliten skrev:
Det går alltid att diskutera företeelsers relevans.

Men vilka regelverk som gäller, och hur dessa tillämpas på olika sorters fastigheter (med olika typkoder) har relevans för tråden.

Å andra sidan så påstod just du, att typkoder enbart var till för skatteändamål.

Men så enkelt var det ju inte, eller hur?
Min poäng var att typkoder inte påverkar TS rätt att sätta upp en bom över vägen. Det spelar alltså ingen roll vad TS eller grannskapet har för typkod på sina fastigheter. Det är ju just skattekoder och de avgör inte rättighetsfrågor kring eventuella servitut och samfälligheter.
 
  • Gilla
martin.sveg och 4 till
  • Laddar…
K K. L skrev:
Om det skulle bli en bom där hur gör man om det skulle bli nån utryckning med ambulans/ brandbilar?

Hur gör alla andra som har låsta bommar?
🤔
? Utryckningsfordon undviker kostigar. Finns ju tillträde från den bättre vägen / samfälligheten!
 
K
B Börje Samuelsson1 skrev:
? Utryckningsfordon undviker kostigar. Finns ju tillträde från den bättre vägen / samfälligheten!
Om nån undrar så var svaret att de klipper låset om det är bommat nånstans.👍
 
B Börje Samuelsson1 skrev:
Jo men man undviker ändå kostigar för att komma fram snabbt
Ja, de använder väl sällan "moderna" navigatorsystem för då kan det bli gamla kostigar som breddats lite.😇
Har hänt hos oss att när vi fått "första gång" besök att de fått det som kortaste väg. Väg som idag bara används för skogskötsel.😂
 
P
horisonten horisonten skrev:
Hej,

Efter ett antal timmar av Googlande och ChatGPT:ande så vänder jag mig hit för att kolla om någon här har bättre koll på enskilda vägar och möjlighet att sätta upp en vägbom för att förhindra obehörig trafik.

Bakgrund:

Jag äger en väldigt liten jordbruksfastighet genom vilken det går en gammal grusväg till skogsmarker längre upp. Hela grusvägen går inom min fastighets gränser och är c:a 800 m lång. Skötseln av vägen har aldrig fungerat på ett tillfredsställande sätt och vägen är nu i väldigt dåligt skick och behöver åtgärdas. Från min fastighet går en kort bit av samma grusväg till den allmänna vägen. Sedan fortsätter grusvägen förbi kortsidan av bostadshuset (knappt 2 meter utanför) och ladugårdsbyggnaden och till skogsmarkerna bortom min fastighet.

Jag har tidigare frågat ett par fastighetsägare som nyttjar vägen angående vad de baserar rätten att köra på vägen på. Men jag har inte lyckats få några tydliga svar den vägen.

På Lantmäteriet finns inga inskrivna servitut. Men däremot finns det ett väldigt gammalt handskrivet Lantmäteri-dokument som inte jag kan tyda alls. Och jag misstänker att bristen på tydliga svar från fastighetsägare som jag frågat, innebär att inte heller de vet vad exakt som står i dokumentet och hur eventuella rättigheter att nyttja vägen är formulerade.

Till saken hör att det finns en väg som är en samfällighet/gemensamhetsanläggning bara c:a 1 kilometer bort från närliggande fastigheter. Fastighetsägarna som nyttjar grusvägen som går inom min fastighet är medlemmar i denna samfällighet/gemensamhetsanläggning och har således även möjlighet att ta sig till sina marker den vägen.
Denna samfällighetsväg är betydligt bättre lämpad för att köra på. Grusvägen som går på min fastighet är exempelvis väldigt kuperad i jämförelse och inte körbar med vanlig bil stora delar av året på grund av b.la. stor lutning och skick.

Funderingar:

1. Har jag laglig rätt att sätta upp en vägbom över vägen som går över min fastighet. Men att erbjuda alla eventuellt tjänande fastigheter nyckel till bommen om de kan bevisa att de har rätt att nyttja vägen?


Dvs. att de faktiskt behöver visa var i dokumentet det står att de har rätt att nyttja vägen och i vilken utsträckning?

2. Om fråga 1 är OK och fastighetsägare inte kan tyda/visa mig vad som står i dokumenten. Är det upp till dessa fastighetsägare att ansöka om Lantmäteriförrättning för att åter få börja använda vägen?


3. Om fråga 2 är korrekt uppfattat. Kommer jag i så fall få möjlighet att yttra mig/påverka gentemot Lantmäteriet och hävda att exempelvis:


- Underhållet av vägen går inte att komma överens om på ett tillfredsställande sätt?

- Det finns en bättre lämpad väg i närheten som de redan har rätt att nyttja?

- Att befintlig grusväg går precis utanför min bostadsfastighet/hemfridszon och försämrar min boendemiljö i och med att förbipasserande har direktinsyn in i b.la. mitt sovrum?


- Att vägen tar upp mycket area (ungefär 2m x 800m = 1600 m2) från min lilla fastighet som jag inte kan nyttja till exempelvis djurhållning? (Läst något om att det ska finnas möjlighet att förbättra förutsättningarna för att kunna bedriva tilltänkt verksamhet på sin fastighet.)

Hoppas att någon/några här kan assistera mig med sin erfarenhet och kunskap.
För ett antal år sedan så upphörde alla gamla avtal vad som gällde samfällda vägar då dessa var till för att andra markägare skulle kunna komma åt sina marker!
Om man inte hörde av sig till lantmäteriet då så upphörde de, om det finns gamla handlingar så gäller ej dessa kolla med lantmäteriet ang samfälld väg står det inget kan du göra precis vad du vill då det är din mark!
Lycka till
 
  • Gilla
kortis
  • Laddar…
P
horisonten horisonten skrev:
Hej,

Efter ett antal timmar av Googlande och ChatGPT:ande så vänder jag mig hit för att kolla om någon här har bättre koll på enskilda vägar och möjlighet att sätta upp en vägbom för att förhindra obehörig trafik.

Bakgrund:

Jag äger en väldigt liten jordbruksfastighet genom vilken det går en gammal grusväg till skogsmarker längre upp. Hela grusvägen går inom min fastighets gränser och är c:a 800 m lång. Skötseln av vägen har aldrig fungerat på ett tillfredsställande sätt och vägen är nu i väldigt dåligt skick och behöver åtgärdas. Från min fastighet går en kort bit av samma grusväg till den allmänna vägen. Sedan fortsätter grusvägen förbi kortsidan av bostadshuset (knappt 2 meter utanför) och ladugårdsbyggnaden och till skogsmarkerna bortom min fastighet.

Jag har tidigare frågat ett par fastighetsägare som nyttjar vägen angående vad de baserar rätten att köra på vägen på. Men jag har inte lyckats få några tydliga svar den vägen.

På Lantmäteriet finns inga inskrivna servitut. Men däremot finns det ett väldigt gammalt handskrivet Lantmäteri-dokument som inte jag kan tyda alls. Och jag misstänker att bristen på tydliga svar från fastighetsägare som jag frågat, innebär att inte heller de vet vad exakt som står i dokumentet och hur eventuella rättigheter att nyttja vägen är formulerade.

Till saken hör att det finns en väg som är en samfällighet/gemensamhetsanläggning bara c:a 1 kilometer bort från närliggande fastigheter. Fastighetsägarna som nyttjar grusvägen som går inom min fastighet är medlemmar i denna samfällighet/gemensamhetsanläggning och har således även möjlighet att ta sig till sina marker den vägen.
Denna samfällighetsväg är betydligt bättre lämpad för att köra på. Grusvägen som går på min fastighet är exempelvis väldigt kuperad i jämförelse och inte körbar med vanlig bil stora delar av året på grund av b.la. stor lutning och skick.

Funderingar:

1. Har jag laglig rätt att sätta upp en vägbom över vägen som går över min fastighet. Men att erbjuda alla eventuellt tjänande fastigheter nyckel till bommen om de kan bevisa att de har rätt att nyttja vägen?


Dvs. att de faktiskt behöver visa var i dokumentet det står att de har rätt att nyttja vägen och i vilken utsträckning?

2. Om fråga 1 är OK och fastighetsägare inte kan tyda/visa mig vad som står i dokumenten. Är det upp till dessa fastighetsägare att ansöka om Lantmäteriförrättning för att åter få börja använda vägen?


3. Om fråga 2 är korrekt uppfattat. Kommer jag i så fall få möjlighet att yttra mig/påverka gentemot Lantmäteriet och hävda att exempelvis:


- Underhållet av vägen går inte att komma överens om på ett tillfredsställande sätt?

- Det finns en bättre lämpad väg i närheten som de redan har rätt att nyttja?

- Att befintlig grusväg går precis utanför min bostadsfastighet/hemfridszon och försämrar min boendemiljö i och med att förbipasserande har direktinsyn in i b.la. mitt sovrum?


- Att vägen tar upp mycket area (ungefär 2m x 800m = 1600 m2) från min lilla fastighet som jag inte kan nyttja till exempelvis djurhållning? (Läst något om att det ska finnas möjlighet att förbättra förutsättningarna för att kunna bedriva tilltänkt verksamhet på sin fastighet.)

Hoppas att någon/några här kan assistera mig med sin erfarenhet och kunskap.
Hittade detta jag vet att detta drabbade oss där jag bodde innan så har man inte anmält detta så säger lagen så här!
https://www.centrumadvokaterna.se/2018/04/20/gamla-servitut-maste-fornyas-under-2018/
 
Claes Sörmland
boped skrev:
För ett antal år sedan så upphörde alla gamla avtal vad som gällde samfällda vägar då dessa var till för att andra markägare skulle kunna komma åt sina marker!
Om man inte hörde av sig till lantmäteriet då så upphörde de, om det finns gamla handlingar så gäller ej dessa kolla med lantmäteriet ang samfälld väg står det inget kan du göra precis vad du vill då det är din mark!
Lycka till
Nej, nej. Det är lite av ett missförstånd.

Det som hände var att Riksdagen tog en lag som gav Lantmäteriet krav på sig att rensa gamla inskrivna servitut och rättigheter från fastighetsregistret. Det innebar inte att servituten slutade gälla men att de togs bort från fastighetsregistret.

Egentligen spelar detta med inskrivningen ingen roll för servituten om alla gör vad de ska, de fortsätter att vara gällande. Även ett icke inskrivet servitut är gällande. Men vid en överlåtelse av en fastighet där säljaren missar att upplysa köparen ett ett icke inskrivet servitut eller rättighet och köparen annars är i god tro avseende att ett sådant inte finns, ja då gäller inte längre servitutet mot tredje man, alltså köparen. På så sätt kan avtalsservitut gå förlorade vid fastighetsöverlåtelser om de inte är inskrivna i fastighetsregistret.

Notera att detta inte gäller officialservitut. T ex gamla servitut som står angivna i dokumenten från avsöndringar räknas som officialservitut. De listas ofta inte i den digitala texten i fastighetsregistret utan man får läsa de faktiska akterna som är scannade som bilder för att hitta dem.
 
  • Gilla
pmd och 1 till
  • Laddar…
P
Claes Sörmland Claes Sörmland skrev:
Nej, nej. Det är lite av ett missförstånd.

Det som hände var att Riksdagen tog en lag som gav Lantmäteriet krav på sig att rensa gamla inskrivna servitut och rättigheter från fastighetsregistret. Det innebar inte att servituten slutade gälla men att de togs bort från fastighetsregistret.

Egentligen spelar detta med inskrivningen ingen roll för servituten om alla gör vad de ska, de fortsätter att vara gällande. Även ett icke inskrivet servitut är gällande. Men vid en överlåtelse av en fastighet där säljaren missar att upplysa köparen ett ett icke inskrivet servitut eller rättighet och köparen annars är i god tro avseende att ett sådant inte finns, ja då gäller inte längre servitutet mot tredje man, alltså köparen. På så sätt kan avtalsservitut gå förlorade vid fastighetsöverlåtelser om de inte är inskrivna i fastighetsregistret.

Notera att detta inte gäller officialservitut. T ex gamla servitut som står angivna i dokumenten från avsöndringar räknas som officialservitut. De listas ofta inte i den digitala texten i fastighetsregistret utan man får läsa de faktiska akterna som är scannade som bilder för att hitta dem.
Märklig lagstiftning men i princip så kan man inte hävda något som inte finns inskrivet eller kan bevisa då när fastigheter bytt ägare!
 
P
Självklart kan man hävda ett icke inskrivet servitut då alla gamla servitut som fortfarande behövs och används gäller..Till och med riktigt gamla muntliga kan fortfarande gälla fast folket som gjorde dom är döda sen länge.. sen kan dom vara svåra att bevisa men inte omöjligt..
Att servitutet inte är inskrivet på fastigheten är INTE ett bevis att det inte existerar..

Nån kan komma dragande med nåt gammalt papper från avstyckningen och står det där rätt till att använda vägen ut så är det i princip ett förevigt servitut även om nuvarande ägare inte visste om det så gäller det iaf

Man kan till och med få ett nytt servitut påtvingat om det skulle behövas och uppfyller regelverkets krav..

Man kan nog också nå framgång att man i dom flesta fall har rätt att använda vägen ut från sin fastighet särskillt om det är gamla fastigheter och vägar som är äldre än alla på forumet tex..Att fastighet längs en väg avstyckad från en större fastighet inte skulle ha rätt att använda denna väg in och ut från fastigheten torde bli rätt osannolikt även om det såklart ofta fattas servitut i dagens mening inskrivna. Även om det finns undantag med fastigheter utan väg så är det rätt ovanligt..

Finns det en väg över ens mark till nån annans mark eller fastighet så är det stor sannolikhet att det även finns gamla rättigheter till vägen.. Att hävda att man inte förstod att nån kan åka på vägen och ingen informerade om den vid köpet känns inte som det kommer gå vägen och man kan verkligen undra om inte en vaken advokat rätt snabbt snurrar upp vägägaen att det är troligt att det finns trafik på en väg och iom att det finns fastighet / markägare innanför som behöver och använder denna väg så är det nog rätt troligt att även köparen av stamfastigheten bör förstå att denna trafik inte kan avskaffas på eget godtyckligt vis. Få vägar byggs utan behov och även om det kan vara långt mellan avverkningar på mindre skogsfastigheter så finns ofta rätten att kunna få ut sitt timmer därifrån. och skulle den verkligen saknas så kan den tvingas fram även idag
 
  • Gilla
SågspånPappspikEternit och 2 till
  • Laddar…
P
P polaris78 skrev:
Självklart kan man hävda ett icke inskrivet servitut då alla gamla servitut som fortfarande behövs och används gäller..Till och med riktigt gamla muntliga kan fortfarande gälla fast folket som gjorde dom är döda sen länge.. sen kan dom vara svåra att bevisa men inte omöjligt..
Att servitutet inte är inskrivet på fastigheten är INTE ett bevis att det inte existerar..

Nån kan komma dragande med nåt gammalt papper från avstyckningen och står det där rätt till att använda vägen ut så är det i princip ett förevigt servitut även om nuvarande ägare inte visste om det så gäller det iaf

Man kan till och med få ett nytt servitut påtvingat om det skulle behövas och uppfyller regelverkets krav..

Man kan nog också nå framgång att man i dom flesta fall har rätt att använda vägen ut från sin fastighet särskillt om det är gamla fastigheter och vägar som är äldre än alla på forumet tex..Att fastighet längs en väg avstyckad från en större fastighet inte skulle ha rätt att använda denna väg in och ut från fastigheten torde bli rätt osannolikt även om det såklart ofta fattas servitut i dagens mening inskrivna. Även om det finns undantag med fastigheter utan väg så är det rätt ovanligt..

Finns det en väg över ens mark till nån annans mark eller fastighet så är det stor sannolikhet att det även finns gamla rättigheter till vägen.. Att hävda att man inte förstod att nån kan åka på vägen och ingen informerade om den vid köpet känns inte som det kommer gå vägen och man kan verkligen undra om inte en vaken advokat rätt snabbt snurrar upp vägägaen att det är troligt att det finns trafik på en väg och iom att det finns fastighet / markägare innanför som behöver och använder denna väg så är det nog rätt troligt att även köparen av stamfastigheten bör förstå att denna trafik inte kan avskaffas på eget godtyckligt vis. Få vägar byggs utan behov och även om det kan vara långt mellan avverkningar på mindre skogsfastigheter så finns ofta rätten att kunna få ut sitt timmer därifrån. och skulle den verkligen saknas så kan den tvingas fram även idag
MAO gräver man av vägen o avvaktar något år 😊
 
P
boped skrev:
MAO gräver man av vägen o avvaktar något år 😊
ja men då är man på fel sida lagen och då är väl risken stor att fler parter tar till såna lösningar..

Man får inte gräva av en väg som nån annan använder (inte ens fast den råkar ligga på ens mark och har nån rätt till att använda vägen och avgrävningen förhindrar det så är det troligt med skadestånds ansvar.
 
P
P polaris78 skrev:
ja men då är man på fel sida lagen och då är väl risken stor att fler parter tar till såna lösningar..

Man får inte gräva av en väg som nån annan använder (inte ens fast den råkar ligga på ens mark och har nån rätt till att använda vägen och avgrävningen förhindrar det så är det troligt med skadestånds ansvar.
Hur gör man då för att locka fram gamla muntliga servitut som ligger dolda?
En stor sten bör ju locka fram berörda i alla fall o sen väntar man lite eller?
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.