Enskild väg – sätta upp bom och erbjuda nyckel?

[Claes Sörmland]

Nog hade grannarna en uppfattning om att vägen belastades med någon form av servitut.

"Så har det alltid varit" vill jag minnas TS beskrev grannarnas svar när han frågade varför de körde på vägen.

"Alltid" är vanligen en rätt kort tid i folks minne. "Alltid" brukar inte ens nå till nya jordabalkens införande utan tenderar att handla om t ex 70-80-90-talen beroende på personens ålder.

 

[Maijckel]

"Alltid" är vanligen en rätt kort tid i folks minne. "Alltid" brukar inte ens nå till nya jordabalkens införande utan tenderar att handla om t ex 70-80-90-talen beroende på personens ålder.

Sett ur perspektivet "vägar tillhörande fastigheter med gamla handskrivna dokument" får man nog sträcka begreppet "alltid" något längre

 

[Claes Sörmland]

Sett ur perspektivet "vägar tillhörande fastigheter med gamla handskrivna dokument" får man nog sträcka begreppet "alltid" något längre

Precis min poäng. Inte en människa i grannskapet är så gammal att hen kan uppge något "alltid" som går tillbaka till handskrivna dokuments tid.

Och då återfinns rimligen eventuell rättighet till vägen i det där handskrivna dokumentet eller annat dokument med officialservitutsstatus. Eller som vi spekulerade om tidigt i tråden, att vägen kanske inte alls är TS enkom utan är samfälld från skiftet eller liknande.

Men ett bortglömt gammalt avtalsservitut från före 1876 lär inte materialiseras, särskilt inte om det var muntligt tänker jag. Det som du ursprungligen invände emot och varför vi har detta utbyte.

 

[Plätt Fia]

Här kan du få fler förslag var du kan hitta mer om fastigheten. Kanske med tydligare handlingar.

https://www.genline.se/hur-man-anvander-och-tolkar-gamla-fastighetsdokument/

 

[Mrs Flyte]

Hej,

Efter ett antal timmar av Googlande och ChatGPT:ande så vänder jag mig hit för att kolla om någon här har bättre koll på enskilda vägar och möjlighet att sätta upp en vägbom för att förhindra obehörig trafik.

Bakgrund:

Jag äger en väldigt liten jordbruksfastighet genom vilken det går en gammal grusväg till skogsmarker längre upp. Hela grusvägen går inom min fastighets gränser och är c:a 800 m lång. Skötseln av vägen har aldrig fungerat på ett tillfredsställande sätt och vägen är nu i väldigt dåligt skick och behöver åtgärdas. Från min fastighet går en kort bit av samma grusväg till den allmänna vägen. Sedan fortsätter grusvägen förbi kortsidan av bostadshuset (knappt 2 meter utanför) och ladugårdsbyggnaden och till skogsmarkerna bortom min fastighet.

Jag har tidigare frågat ett par fastighetsägare som nyttjar vägen angående vad de baserar rätten att köra på vägen på. Men jag har inte lyckats få några tydliga svar den vägen.

På Lantmäteriet finns inga inskrivna servitut. Men däremot finns det ett väldigt gammalt handskrivet Lantmäteri-dokument som inte jag kan tyda alls. Och jag misstänker att bristen på tydliga svar från fastighetsägare som jag frågat, innebär att inte heller de vet vad exakt som står i dokumentet och hur eventuella rättigheter att nyttja vägen är formulerade.

Till saken hör att det finns en väg som är en samfällighet/gemensamhetsanläggning bara c:a 1 kilometer bort från närliggande fastigheter. Fastighetsägarna som nyttjar grusvägen som går inom min fastighet är medlemmar i denna samfällighet/gemensamhetsanläggning och har således även möjlighet att ta sig till sina marker den vägen.
Denna samfällighetsväg är betydligt bättre lämpad för att köra på. Grusvägen som går på min fastighet är exempelvis väldigt kuperad i jämförelse och inte körbar med vanlig bil stora delar av året på grund av b.la. stor lutning och skick.

Funderingar:

1. Har jag laglig rätt att sätta upp en vägbom över vägen som går över min fastighet. Men att erbjuda alla eventuellt tjänande fastigheter nyckel till bommen om de kan bevisa att de har rätt att nyttja vägen?

Dvs. att de faktiskt behöver visa var i dokumentet det står att de har rätt att nyttja vägen och i vilken utsträckning?

2. Om fråga 1 är OK och fastighetsägare inte kan tyda/visa mig vad som står i dokumenten. Är det upp till dessa fastighetsägare att ansöka om Lantmäteriförrättning för att åter få börja använda vägen?


3. Om fråga 2 är korrekt uppfattat. Kommer jag i så fall få möjlighet att yttra mig/påverka gentemot Lantmäteriet och hävda att exempelvis:

- Underhållet av vägen går inte att komma överens om på ett tillfredsställande sätt?

- Det finns en bättre lämpad väg i närheten som de redan har rätt att nyttja?

- Att befintlig grusväg går precis utanför min bostadsfastighet/hemfridszon och försämrar min boendemiljö i och med att förbipasserande har direktinsyn in i b.la. mitt sovrum?

- Att vägen tar upp mycket area (ungefär 2m x 800m = 1600 m2) från min lilla fastighet som jag inte kan nyttja till exempelvis djurhållning? (Läst något om att det ska finnas möjlighet att förbättra förutsättningarna för att kunna bedriva tilltänkt verksamhet på sin fastighet.)

Hoppas att någon/några här kan assistera mig med sin erfarenhet och kunskap.

Kanske bara sätta upp en skylt där du kort skriver att du äger marken och underhåller vägen, att den passerar nära ditt hus, men förstår om vissa ”måste” ta den vägen. Namn och telefonnummer till dig, dit de kan ringa för att komma överens bör stå med.
De flesta grannar som behöver vägen kommer komma och prata, vilket är så det går till på landet. Det är så man kommer överens- tjänster och gentjänster. Turister kommer i nästan alla fall respektera skylten ch välja en annan väg in i skogen.
Skriv gärna även att gående, hästar och cyklister är välkomna.

 

[Maijckel]

Inte en människa i grannskapet är så gammal att hen kan uppge något "alltid" som går tillbaka till handskrivna dokuments tid.

Om äldre servitut överenskommits eller bestämts kan också framgå av den härskande fastighetens beskaffenhet, om det t.ex. inte går att nå ett visst hörn av ett skogsskifte från annat håll än genom TS väg pga. mosse, berg eller dylika hinder.

Men ett bortglömt gammalt avtalsservitut från före 1876 lär inte materialiseras, särskilt inte om det var muntligt tänker jag. Det som du ursprungligen invände emot och varför vi har detta utbyte.

Min invändning gällde ditt påstående att: "Eventuella gamla avtalsservitut för vägen har ju också löpt ut eftersom TS har upplysts av säljaren av sin fastighet när han köpte fastigheten att några sådana inte fanns"

Jag menar att detta inte stämmer. Vad året 1876 har med detta att göra förstår jag inte.

 

[kortis]

Du kunde ju copy-pejstat in resten av texten också, så här står det lite längre ner på samma sida (min fetning på slutet):

Väg med statsbidrag ska hållas öppen​

En enskild väg med stats- eller kommunalt bidrag till underhåll ska normalt hållas öppen för allmän trafik.
Vid tjällossning eller när risken för skador på vägen är särskilt stor kan markägaren få stänga av vägen för trafik med vissa fordon. Detta får endast ske efter samråd med den myndighet som lämnar bidrag.
För skogsbilvägar som en gång byggdes med statsbidrag framgår det i bidragsvillkoren vad som gäller för motortrafik på vägen.
Naturvårdsverkets vägledning om enskilda vägar är främst kopplad till allemansrättslig användning av sådana vägar (alltså icke motoriserad färd). När det gäller regler kring väghållning och trafik i övrigt är Trafikverket den myndighet man bör vända sig till för rådgivning.

Det finns många små tväröversvägar och skaftvägar som ingår i vägföreningar som man inte tror och de får INTE stängas av.
Om bygden använder vägen kanske man ka ta några helger och iordningställa den med gemensamma krafter kan komm mycket positivt ur det.

 

[polaris78]

Det är ju också lätt att man som störs och tycker vägen är "onödig" och att folk kan nå sin mark från andra håll men det är ju långt ifrån säkert att dessa markägare och myndigheter delar den bedömningen. Rätt få vägar har byggts i onödan egentligen och även om nya vägar har tillkommit så är det inte så säkert att dom helt ersätter denna väg.
Den bedömningen är det rätt få som har all kompetens som behövs för det är ju bästa väg ut ur skogen med timret och surhål ,sjöar .vattendrag ,ömtålig mark , nivåskillnader osv osv kan göra att även om det byggts nån ny väg på andra sidan så kan det fortfarande vara bästa väg ut ur skogen går via ts mark. Och att vägar förfaller är rätt normalt men dom finns oftast kvar av en anledning och det kan vara långt mellan avverkningarna där vägen behövs , men dom rustas oftast upp vid behov

Det är inte ts som har ensamrätt på bedömningen av bästa väg ut från mark.

Ibland har gamla vägar byggts gemensamt av flera markägare , ibland har rätten till vägen ingått i köpet när marken styckades av osv

Hur gammal är vägen?
Vem har bekostat vägbygget en gång i tiden?

Och markägare innanför kan ju tvinga fram rätten till väg om vägen försvinner , då dom flesta avstyckade markbitar på nåt vis normalt ska ha möjlighet att komma dit och därifrån, även om det förekommer mark utan vägar ut så är det egentligen inte så vanligt utan det finns oftast nån väg lösning eller gammal traktorväg som är tänkt att användas

Inte ute efter att trampa på tår men det är lätt gjort när folk köper gårdar med vägar över att vägen uppfattas som onödig och skall tas bort och stängas av osv osv men det är om man funderar några varv till ofta uppenbart att vägen finns av en orsak sen kanske den är tokigt dragen nära bostadshus men ofta är det nog bra om man förstår syftet med vägen och att kanske rent utav flytta bort biten närmast huset och skylta en ny väg där man störs mindre av den

 

[Claes Sörmland]

Om äldre servitut överenskommits eller bestämts kan också framgå av den härskande fastighetens beskaffenhet, om det t.ex. inte går att nå ett visst hörn av ett skogsskifte från annat håll än genom TS väg pga. mosse, berg eller dylika hinder.

Ja nu är vi inne på tolkningar. Den får ske i rättsapparaten tänker jag. Eller allra minst, att den som anser sig ha en sådan rätt träder fram och hävdar den. Det har inte skett ännu.

Varken TS eller föregående ägare av hans fastighet har tydligen lyckats identifiera den där uppenbara geografin som skulle tydligt visa att vägen är belastad av servitut. Inte heller grannarna.

Min invändning gällde ditt påstående att: "Eventuella gamla avtalsservitut för vägen har ju också löpt ut eftersom TS har upplysts av säljaren av sin fastighet när han köpte fastigheten att några sådana inte fanns"

Jag menar att detta inte stämmer. Vad året 1876 har med detta att göra förstår jag inte.

Jag menar att det stämmer. Officialservitut förblir gällande, i de ingår jorddelningsservitut. Och de finns ju vanligen att läsa hos staten.

Har tidigare ägare av TS fastighet och en grannfastighet kommit överens om att upprätta avtalsservitut så är de inte gällande mot tredje man vid fastighetsöverlåtelse om de inte har skrivits in eller säljaren har informerat TS om servitutet. TS har uppgett att säljaren av fastigheten har intygat att inga sådana servitut är kända. Därmed är det osannolikt att det finns några i dag gällande. Undantaget är avtalsservitut som upprättades före 1 jan 1876, de fördaterar lagstiftningen som krävde inskrivning för att vara gällande mot tredje man, s. k. "priviligierade servitut". De är således gällande.

Men då ska alltså någon ägare av grannfastigheterna ha ett sådant priviligierat servitut liggandes i nedskriven form i byrålådan, gräva fram och kunna läsa det. Eller möjligen att kunskapen om ett muntligt servitutet från före 1 jan 1876 har har traderats generation för generation i någon familj som har ägt samma jord väldigt länge. Återigen, rätt osannolikt men inom det möjligas ram.

TS får väl se om dessa osannolika saker inträffar när han hör sig för i grannskapet.

 

[kindvall]

Jag tänker att TS känner till om det regelbundet drivs kor över hans fastighet invid has hus...

Lät mer som TS själv har betesdjur. Där är kanske en idé, driv lite kor längs den dåliga vägen efter huset när det är blött. Farbarheten lär minska.

 

[Maijckel]

Har tidigare ägare av TS fastighet och en grannfastighet kommit överens om att upprätta avtalsservitut så är de inte gällande mot tredje man vid fastighetsöverlåtelse om de inte har skrivits in eller säljaren har informerat TS om servitutet. TS har uppgett att säljaren av fastigheten har intygat att inga sådana servitut är kända. Därmed är det osannolikt att det finns några i dag gällande. Undantaget är avtalsservitut som upprättades före 1 jan 1876, de fördaterar lagstiftningen som krävde inskrivning för att vara gällande mot tredje man, s. k. "priviligierade servitut". De är således gällande.

Var hittar du lagstöd för detta påstående?

(Jag har ju försökt argumentera att det finns lagstöd för att muntliga avtalsservitut ingångna före året 1970 fortsatt kan vara gällande om det framgår av "uppenbar geografi" - vilket det ofta gör när det gäller vägar och fastighetsindelning)

 

[Claes Sörmland]

Var hittar du lagstöd för detta påstående?

Vilken del är det du menar att jag har fel i? Alltså vad är "detta påstående" i din text ovan? Vilket av mina påståenden behöver du en specifik referens till?

(Jag har ju försökt argumentera att det finns lagstöd för att muntliga avtalsservitut ingångna före året 1970 fortsatt kan vara gällande om det framgår av "uppenbar geografi" - vilket det ofta gör när det gäller vägar och fastighetsindelning)

Vi är överens i den delen om vi pratar i allmänna termer (=hypotetiska scenarier).

Om det sen i TS fall finns sådan uppenbar geografi vet vi ju inte men det verkar av trådens uppgifter inte så. TS får fylla i om det finns det och varför i så fall han själv, tidigare ägare av hans fastighet och grannskapet har missat detta.

Jag ställer alltså inte upp på idén att varje väg från före 1970 som finns i landet ska antas omfattas av för markägaren okända härskande avtalsservitut. Det beror helt på omständigheterna tänker jag, t ex vart vägen leder och vad som finns eller har funnits där under vägens anläggande eller senare existens.

Och normalt behöver man ju inte ens fundera över detta om ingen i grannskapet kommer med uppgifter om att ett servitut föreligger.

 

[Maijckel]

Vilken del är det du menar att jag har fel i?

Vi är överens i den delen om vi pratar i allmänna termer (=hypotetiska scenarier).

Då låter det ändå som att vi är tillräckligt överens. Jag kanske svävar ut i mer allmänna termer än vad som är nödvändigt i trådens fall.

Jag ställer alltså inte upp på idén att varje väg från före 1970 som finns i landet ska antas omfattas av för markägaren okända härskande avtalsservitut. Det beror helt på omständigheterna tänker jag, t ex vart vägen leder och vad som finns eller har funnits där under vägens anläggande eller senare existens.

Så är det såklart. Varje väg från före 1970 omfattas inte av "osynliga servitut". Det måste vara ganska uppenbart för en köpare av fastighet att vägen som befinner sig på fastigheten leder till andra fastigheter och att dessa fastigheter är beroende av vägen för att mitt resonemang ska gälla.

 

[skogaliten]

Typkoder har absolut inget med detta att göra. Det är skattekoder. De påverkar inte servitutsförhållanden och samfälligheter. Inte heller detaljplan eller inte har med detta att göra.

Jodå, typkoder har massor att göra med det hela.
Det handlar inte enbart om skatt och deklaration.

Hela grejen, att bedriva jordbruk och skogsbruk är baserat på att verksamheten bedrivs på en sådan särskild form av fastighet, som har typkod 1XX. Det finns en massa generella rättigheter för sådant som att hålla på och böka mer storskaligt med jorden, eller att hålla djur.

Skulle man försöka bedriva sådan verksamhet, på en fastighet med annan typkod, skulle en lång rad av de normala aktiviteterna kräva särskilda tillstånd för var och en.

Ett nytt område att utforska kanske?

För att ta några tydliga exempel:

Fastigheter med typkod 1XX har särskilda regler från Finansinspektionen vad avser finansiering. Andra lånemöjligheter, andra amorteringsregler.

Jordbrukets/skogsbrukets driftsbyggnader får, utanför planlagt område, byggas utan vare sig bygglov eller bygganmälan. Det är "bara" att smälla upp en ny lagård eller maskinhall.

Det är tillåtet, så länge man inte bryter mot någon annan regel t.ex. om vattenverksamhet, att bygga en väg genom skogen.

Man kan stängsla in stora arealer för att hålla sina betesdjur inne, och för att hålla rovdjur ute. Skulle man av annan anledning få för sig att stängsla in 20-30 hektar, så blir det problem.

Man har särskilda skyldigheter, och särskilda rättigheter på en lång rad områden, baserad på att man är den där fastigheten med en typkod för Jordbruk eller skogsbruk.

De som skriver de där andra reglerna, hänvisar till typkoden eller skriver enbart "Jordbruksfastighet". När sedan reglerna tolkas, så dyker den där typkoden upp.

 

[Claes Sörmland]

Jodå, typkoder har massor att göra med det hela.
Det handlar inte enbart om skatt och deklaration.

Hela grejen, att bedriva jordbruk och skogsbruk är baserat på att verksamheten bedrivs på en sådan särskild form av fastighet, som har typkod 1XX. Det finns en massa generella rättigheter för sådant som att hålla på och böka mer storskaligt med jorden, eller att hålla djur.

Skulle man försöka bedriva sådan verksamhet, på en fastighet med annan typkod, skulle en lång rad av de normala aktiviteterna kräva särskilda tillstånd för var och en.

Ett nytt område att utforska kanske?

För att ta några tydliga exempel:

Fastigheter med typkod 1XX har särskilda regler från Finansinspektionen vad avser finansiering. Andra lånemöjligheter, andra amorteringsregler.

Jordbrukets/skogsbrukets driftsbyggnader får, utanför planlagt område, byggas utan vare sig bygglov eller bygganmälan. Det är "bara" att smälla upp en ny lagård eller maskinhall.

Det är tillåtet, så länge man inte bryter mot någon annan regel t.ex. om vattenverksamhet, att bygga en väg genom skogen.

Man kan stängsla in stora arealer för att hålla sina betesdjur inne, och för att hålla rovdjur ute. Skulle man av annan anledning få för sig att stängsla in 20-30 hektar, så blir det problem.

Man har särskilda skyldigheter, och särskilda rättigheter på en lång rad områden, baserad på att man är den där fastigheten med en typkod för Jordbruk eller skogsbruk.

De som skriver de där andra reglerna, hänvisar till typkoden eller skriver enbart "Jordbruksfastighet". När sedan reglerna tolkas, så dyker den där typkoden upp.

Du tycks diskutera något annat än vad tråden handlar om, att sätta upp en låst bom vid en väg och erbjuda grannskapet som har rätt till vägen nyckel. Jag har inga synpunkter på det som du skriver om.