HusByggarTomten skrev:
Att kunna bo på i attraktiva områden kommer ALLTID att vara mer eller mindre lyx, men detta beror också på vem du frågar. Är det lyx att bo 30 minuter från Sthlm City och betala 6 miljoner?
Vem ska få möjligheten att bygga nytt hus precis där man VILL? Den som har sparat till kontantinsats eller den som just slutat skolan, ingen per automatik säger jag. Men banken är den som bestämmer vad dom vill vara med och finansiera och till vem.

Du säger att förstår bankens resonemang, ändå har du gång på gång hävdat att du "borde få" låna...

Du säger att du inte haft möjlighet att spara för att du valde att plugga istället, ändå hävdar du att du är åsidosatt...

Precis som mr. burns skriver så hade du om du velat, kunnat jobba från att du var 18, liksom dom flesta i tidigare generationer gjort och hade med all sannolikhet kunnat bygga ett hus idag. Vem gjorde valet? Varken banken, staten eller samhället gjorde något val åt dig vad jag vet.
Hade bostadspriserna betett sig någorlunda normalt senaste åren så hade mina val inte spelat nån roll....Hade jag jobbat sen jag va 18 så kanske jag hade haft till kontantinsatsen nu ja...men jag hade antagligen inte haft betalningsförmåga för att klara bankens krav i stället....
 
Hur många år du studerat har knappast någon avgörande betydelse för din betalningsförmåga, snarare ditt karriärval och din talang.
2,5 miljon i lån har dom flesta förmågan att klara av...
 
jhenrikj skrev:
När inte samma villkor ställs på alla så är de som får sämre villkor i mina ögon diskriminerade, sen vad det beror på, det är en helt annan tråd.
Just idag, just nu ställs samma villkor alla som vill låna. Du har helt rätt i att villkoren inte var desamma nu som då, men även då gällde villkoren för alla.

Mina föräldrar fick A-behörigheten på köpet men jag fick minsann göra både teoriprov och uppkörning för både A- och B-behörighet. Är jag diskriminerad då?



För övrigt är jag förundrad över hur länge den här tråden fått leva då det är cirkelresonemang hela tiden. :rolleyes:
 
jhenrikj skrev:
Värdering är ju bara något subjektivt. Det hela handlar ju egentligen bara om att jag ska få kåken värderad till 2,75 miljoner istället för 2,5 så har jag ju helt plötsligt till insatsen med råge....Bara att se till att hitta en bra värderingsman med andra ord ;=) Vi har ju alla läst historier här på forumet där det kan skilja nästan 50% på värderingar från bank till bank.
Nej, det handlar inte BARA om värdering. Om det krävs 2,5 miljon för att bygga ett nytt hus där du vill bygga, då KOSTAR det 2,5 miljon och det är värt detsamma.
Att ingen köpt din tomt på 2 år är jag fortfarande nyfiken på vad anledningen är. Det är nämligen ett väldigt tydligt tecken att intresset är litet eller priset är fel.
Det saknas idag inte spekulanter på bra tomter, inte heller är det orimligt dyrt att bygga.
Generellt kan man säga att ett nybyggt hus är värt vad det kostar att bygga och vad tomten kostar att köpa så länge du inte bygger fel hus på fel plats.
Kan du bygga billigare än dom flesta andra så grattis, då har du ett bra argument. Likaså om du kommit över en tomt som i ett senare skede ökar i värde där fler vill bo eller bygga.
Banker brukar vara duktiga på att värdera marknaden, även om dom också kan ha fel. Men då är det väl inte svårare än att gå till en annan bank och se om uppfattningen är annorlunda. Faktum kvarstår dock, bankens risk är väldigt stor och ska du få dom att gå med på det räcker det inte med att påtala att husen brukar säljas för 2 x taxeringsvärdet.
 
HusByggarTomten skrev:
Skulle jag ställa mig upp och säga det inför mina föräldrar skulle jag få en välförtjänt örfil, för det är inte sant nånstans. Alla jag kan komma att tänka på av mina vänner har en BETYDLIGT bättre levnadstandard än vad våra föräldrar hade det. Villor eller bostadsrätter med betydligt högre standard än för 30 år sen, bil eller bilar, nöjen och semesterresor, tekniska prylar, kläder, motorcyklar och dyra hobbys. Ja, inte mycket jag kan komma på som föräldrar till mig och mina vänner som på något sätt hade det särskilt mycket bättre. Framförallt inte boendet. Kan inte komma på särskilt många av mina vänner som bodde i fristående egenbyggda villor. Idag är det däremot väldigt många.
Det handlade inte om ditt sätt att se på hög levnadsstandard dvs köpa en massa meningslösa statusprylar. Istället handlar det om huspriserna i förhållande till medelinkomst. Jag hävdar att huspriserna på början av 1970-talet i relation till medelinkomst var betydligt lägre än idag. Då menar jag självklart köpeskillingen och inte lånekostnaden. Att låna av banken innebär bara att du hyr ditt boende av banken. Det är inte förrän du har betalt ditt lån som du kan anses äga ditt hus. Känns som många i dagens samhälle tror att pengarna som man lånar är gratis.
 
jhenrikj skrev:
Och vad jag ska med baracken till får du gärna tala om för mig eftersom själv inte har en aning.
Den ska du bo i!
 
jhenrikj skrev:
I mitt första inlägg ställde jag två frågor. 1. Vilken bank man skulle vända sig till för att ha en chans att gå få låna alltihop (här finns ju mänder av olika banker och kontakter och erfarenheter på det området) 2. Hur får man banken att tro att huset är en bra investering så att man kan få låna alltihop....

Sen tycker jag fortfarande att har man råd att betala tillbaka så borde man få låna, en uppfattning som av många andra här inne anses vara helt felaktig, men det är nog också en generationsfråga. Min generation är mycket mer vana vid att det går att konsumera först och betala sen, ett tänkande som är väldigt främmande för mina föräldrar.
Jag upplever att du fått många bra svar på dina frågor i tråden men du har med få undantag bemött dem, istället fokuserar du på nonsensinläggen.

En snabb sammanfattning.

Ditt fokus borde ligga på kreditivet och för det finns det färre aktörer och de har har andra "regler" än kring bolån. Oavsett bank handlar det sedan att presentera en affär för dem som innebär så liten risk som möjligt, därav frågorna om ni har möjlighet att låna upp pengar utanför den finansiella marknaden, tex av föräldrar eller mor/farföräldrar.

Problemet som jag ser utifrån det du skrivit hittills kring det här att visa för banken att det är en bra investering är just ditt förflutna. Du har inte presenterat något som banken känns förtroendeingivande. Ta det här med sparande och spenderande. Om du/ni har haft en historia med mycket spenderande på lånade pengar skickar kanske en signal till banken att ni inte är riktigt mogna att gå in i en byggprocess där det handlar om stora pengar och man lätt blir fartblind. Vad kan du/ni göra där för att visa (eller dölja) att ert förflutna är ett förflutet och att ni lärt läxan?

Vidare har du fått många bra tips på hur ni kan gå vidare i processen, tex bara köpa tomten, köpa tomten och ställa dit en barack att bo i, köpa "färdigt" hus som första insteg på bostadsmarknaden mm, men du verkar ha fastnat i ett hjulspår och kan inte se utanför dessa. Men likväl är förslagen bra förslag så som du lagt fram ditt problem här. Ni måste tänka utanför den där fyrkanten.

Det jag kan sakna här är en riktigt genomarbetad produktionskostnadskalkyl som visar på alla poster och med realistiska belopp. Använd forumet till att få en hint om ni ligger rätt. Min erfarenhet (bara ett husbygge) är att det främst är pkkn som bankerna tittar på för framtida värdering och om det blir en bra och säker affär för dem. Mao om du då får in luft i pkkn för att ni gör mycket jobb själva eller anskaffar material eller arbetskraft på annat sätt innebär det ju att kreditivet blir lägre och att det slutgiltiga bolånet blir procentuellt lägre tackvare den högre värderingen. Men om du ska "luras" med banken och vara på deras nivå gäller det att förbereda sig och veta vad du pratar om.

Lycka till
 
Deven skrev:
Jag hävdar att huspriserna på början av 1970-talet i relation till medelinkomst var betydligt lägre än idag. Då menar jag självklart köpeskillingen och inte lånekostnaden. Att låna av banken innebär bara att du hyr ditt boende av banken. Det är inte förrän du har betalt ditt lån som du kan anses äga ditt hus. Känns som många i dagens samhälle tror att pengarna som man lånar är gratis.

Det handlade inte om ditt sätt att se på hög levnadsstandard dvs köpa en massa meningslösa statusprylar..
Huruvida husägandet består av lån eller inte har vi öht inte diskuterat i den här tråden. Din filosofiska uppfattning om att äga sitt hus till 100% är det enda rätta får du ta i en egen tråd. Den här tråden handlade om när man kunde köpa sitt hus, inte vid vilken ålder man hade betalt av det.

Att mina barn kan hålla på med vad dom vill, att vi kan resa runt i världen vart vi vill och att vi har dyra hobbys och intressen som vi finner nöje med har inget med meningslösa statusprylar att göra, kanske för dig men inte för mig.
 
Redigerat:
När mina föräldrar byggde sitt hus på 70-talet så var det ganska tufft. Det var semester hemma, gamla bilar, billig mat osv.

Vi har, enligt mig, generellt sätt bättre idag. Alla har mobiler, datorer, många åker utomlands på semester, har nya bilar osv.

Oftast handlar det om prioritering. Vi köpte en rivningskåk och renoverade upp den och nu har vi lägre månadskostnad än när vi hyrde. Men vi bor på landet...
 
JBa skrev:
Jag upplever att du fått många bra svar på dina frågor i tråden men du har med få undantag bemött dem, istället fokuserar du på nonsensinläggen.

En snabb sammanfattning.

Ditt fokus borde ligga på kreditivet och för det finns det färre aktörer och de har har andra "regler" än kring bolån. Oavsett bank handlar det sedan att presentera en affär för dem som innebär så liten risk som möjligt, därav frågorna om ni har möjlighet att låna upp pengar utanför den finansiella marknaden, tex av föräldrar eller mor/farföräldrar.

Problemet som jag ser utifrån det du skrivit hittills kring det här att visa för banken att det är en bra investering är just ditt förflutna. Du har inte presenterat något som banken känns förtroendeingivande. Ta det här med sparande och spenderande. Om du/ni har haft en historia med mycket spenderande på lånade pengar skickar kanske en signal till banken att ni inte är riktigt mogna att gå in i en byggprocess där det handlar om stora pengar och man lätt blir fartblind. Vad kan du/ni göra där för att visa (eller dölja) att ert förflutna är ett förflutet och att ni lärt läxan?

Vidare har du fått många bra tips på hur ni kan gå vidare i processen, tex bara köpa tomten, köpa tomten och ställa dit en barack att bo i, köpa "färdigt" hus som första insteg på bostadsmarknaden mm, men du verkar ha fastnat i ett hjulspår och kan inte se utanför dessa. Men likväl är förslagen bra förslag så som du lagt fram ditt problem här. Ni måste tänka utanför den där fyrkanten.

Det jag kan sakna här är en riktigt genomarbetad produktionskostnadskalkyl som visar på alla poster och med realistiska belopp. Använd forumet till att få en hint om ni ligger rätt. Min erfarenhet (bara ett husbygge) är att det främst är pkkn som bankerna tittar på för framtida värdering och om det blir en bra och säker affär för dem. Mao om du då får in luft i pkkn för att ni gör mycket jobb själva eller anskaffar material eller arbetskraft på annat sätt innebär det ju att kreditivet blir lägre och att det slutgiltiga bolånet blir procentuellt lägre tackvare den högre värderingen. Men om du ska "luras" med banken och vara på deras nivå gäller det att förbereda sig och veta vad du pratar om.

Lycka till
Många kloka ord...men trots det måste jag invända lite. Jag har en produktionskalkyl där förutom tomt och huskostnad är med ca 20 olika punkter där jag har hämtat in så exakta belopp som det är möjligt från respektive berörda myndigheter/företag. Den enda osäkerhetsfaktorn i den är markarbeteskostnaden. Jag vet att det inte behövs någon pålning eller sprängning, vad som behövs är fyllnadsmassor, ca 200 kubikmeter, jag har räknat 65 000 för dessa vilket är ett oerhört överpris, jag gillar inte obehagliga överraskningar. Många här på forumet räknar med "byggherrekostnader" på nånstans mellan 100 och 200 000, jag räknar med dryga 400 000, så jag tror absolut inte att jag ligger för lågt.

Köpa färdigt hus jag jag berört innan, det är i stort sätt omöjligt att hitta jämförbart boende under 2 miljoner, och enligt banken så är det ju inte storleken på lånet som är intressant egentligen, 2 miljoner eller 3 miljoner spelar ingen roll, får jag det ena så får jag det andra och tvärt om.

Hade det varit möjligt att få ett kreditiv, köpa tomten, låta kreditivet vila ett tag och bara kosta ränta medans man fortsätter spara så hade det inte varit nåt att diskutera om, då hade vi redan varit igång Men eftersom enda sättet att få köpa tomten är att ta ett blancolån för tomten så är det kört eftersom största summan banken lånar ut utan säkerhet är 350 000: Dessutom får man då en lånekostnad på ca 5000 i månaden som ju drastiskt försämrar sparförmågan. Så även om det skulle kunna funka (vi har faktiskt till tomten nu med sparpengar + lån) så måste vi börja om från noll igen för att spara ihop 210 000 till, vilket skulle ta ca 5 år till. Dessutom gör blancolånet att vi ligger ännu sämre till i trovärdighet.

Det mest konstruktiva förslaget var nog faktiskt ett av de som gavs med lite ironi, att man får någon annan att låna de sista 10% åt en, varifrån jag får min kontantinsats är jag ytterst tveksam till om banken har rätt/möjlighet att kolla upp. Jag skulle ju precis lika gärna kunna ha vunnit på travet. Den extra kostnaden man får av att ta det lånet som ett blancolån är ju mer eller minde försumbar i sammanhanget.

Frågan som osökt kommer in, måste man bevisa att man har till kontantinsatsen? Om t.ex. min mamma garanterar att jag kommer att få pengar av henne för att täcka det som saknas, räcker det, eller måste hon svart på vitt visa att pengarna finns?
 
Jag tror inte banken bryr sig om att kolla om du har fått/lånat 200ksek av mor din, så länge det inte rör sig om något uppenbart fusk. Jag känner flera som har hanterat stora kontanta summor i husaffärer och ingen har haft problem med det.
Det är klart, kommer du med klubbväst för ett MC gäng och har med dig 500ksek i cash, så ställs det frågor, men kommer du som Svensson med jobb o säger att det är ett förskott på arvet insatt på ditt konto ifrån din mamma som oxo har konto i samma bank, så är det förmodligen grönt.
 
Självklart struntar banken i vem som betalar din kontantinsats, om du vunnit på lotto eller om du sparat dom. Som sagt... Banken är bara inte intresserad av ta i princip hela risktagandet i ditt projekt.
 
Den sista frågan, måste man bevisa att pengarna finns i nuläget...det är ju inte nu utan om 1-1,5 år som jag ska betala kontantinsatsen...
 
Nu är jag inte riktigt med. Du menar om du ska köpa tomten nu, och ska bygga om 1 år?

I nuläget vill jag påstå att banken är intresserad av en kontantinsats på tomten isf, precis som om du skulle köpa ett hus. När du vill ha ett byggkreditiv är det en senare fråga.
 
Redigerat:
HusByggarTomten skrev:
Nu är jag inte riktigt med. Du menar om du ska köpa tomten nu och ska bygga om 1 år?

I nuläget vill jag påstå att banken är intresserad av en kontantinsats nu, precis som om du skulle köpa ett hus. När du vill ha ett byggkreditiv är det en senare fråga.
Jag menar, för att få kreditivet, alltså köpa tomt och börja bygga direkt (tompriset betalas av kreditivet). Jag kan förstå om jag måste lägga handpenning på tomten, och det är ju inga problem, men handpenningen för det totala bolånet kan jag väl inte lägga innan kreditivet omvandlas till bolån? Och det tar ju ett tag, så måste jag bevisa att jag redan nu har de pengarna som ska vara kontantinsats?
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.