det är rätt så långt att du antagit att med en amortering på 1 miljard under sextio så blir det 21 öre/kWhträhandtag skrev:
men förutom att du inte tog med drift och underhåll, så tog du heller inte med finansieringskostnaden – så utöver att betala tillbaka 1 miljard så måste du också betala ränta på de återstående 59 miljarderna... och det är den tyngsta biten
med 4% kalkylränta tillkommer räntekostnader på 2.4 miljarder per år, med 6% ränta 3.6 miljarder per år – eller översatt till elpriset: ytterligare 51 eller 76 öre, plus drift och underhållskostnader (och skatteffekter som jag inte har överblick över)
Jo jag vet att det fanns fler saker de som ev bygger måste ta hänsyn till, där av massa …….harka skrev:
...den av er som är fri från synd skall kasta första stenen...Boilerplate4U skrev:
så du tycker jag ska hålla mig till att fokusera på elproduktion i mina inlägg? bara 46 minuter senare postade du ett inlägg som praktiskt taget bara innehöll tre länkar om den tyska frysningen av gasledningen Nordstream 2
men jag kan leva med det utan att ta upp det i ett eget inlägg!
och att jag pratade om järnsvamp var för att – återigen – förklara vad det ökade elbehovet från elektrifieringen kommer sig av...
...dels hade du postat ett inlägg där du ville att jag skulle förklara hur vi ska kunna balansera framtida behov på 1 TWh per dygn (du är mig fortfarande svaret skyldig om var siffran kommer ifrån och vid vilken tidpunkt det skulle krävas); därefter kom ett annat inlägg (som du gillade) som trodde att Hybrit skulle jobba med hela cykeln el-vätgas-el
jag gjorde därför ett inlägg som förklarade hur det hänger ihop – och där tycker jag att produktion av järnsvamp behövs i förståelsen utav sambandet mellan el och vätgas
och om jag hinner kommer jag inom kort posta ytterligare ett inlägg om järnsvamp
G
gone_fishing
Husägare
· Stockholm
· 2 913 inlägg
gone_fishing
Husägare
- Stockholm
- 2 913 inlägg
Visst är du bra på att räkna men hur va det med kostnaden för el från vk när det inte blåser om energin måste lagras på något sätt vi inte har byggt idag?
G
gone_fishing
Husägare
· Stockholm
· 2 913 inlägg
gone_fishing
Husägare
- Stockholm
- 2 913 inlägg
Näråtack!
jag tolkar det som att det blir en röst till för att jag skriva mitt kommande inlägg om järnsvamp
. Du tror kanske jag är en kk "kramare" men inte, men är inte alls nöjd med hur det har blivit. Vi kunde säkert åtminstone haft kvar några fler reaktorer om de fått bättre regler. Förstår inte hur det ska bli bättre. Till och med SBAB säger ju att det är en myt att svenska befolkningen haft ett lågt elpris om man jämför hela kostnaden med andra EU länder.jag har inte sett några specifika rapporter om hur det fungerar i Östersjön, däremot har jag sett att kanadensarna jobbar med att säkra produktionen vid sträng kyla och Skellefteå Kraft gjorde ett försök med eluppvärmda vingar i en av sina vindkraftparker, redan för mer än 10 år sedan:P Pallewea skrev:
https://www.energimyndigheten.se/gl...vindpilotprojekt/slutrapport---uljabuouda.pdf
i samma vindkraftpark godkändes för några år sedan en etablering av ett testcenter tillsammans med RISE forskningsinstitut – hur mycket som har forskats därefter vet jag inte
https://www.ri.se/sv/test-demo/testcenter-for-vindkraft-i-kallt-klimat
nja, inte så säker på att det är ett bra pris att binda vid...A ajn82 skrev:
som underlag för att komma fram till 56 öre/kWh för kärnkraft har man bland annat antagit att anläggningskostnaden för nybyggd kärnkraft skulle vara 47500 kr/kW
– den finska Olkiluoto 3 som planeras bli full driftsatt i sommar kostade 63800 kr/kW för några år sedan, "otroligt dyrt bygge"
– nästa finska reaktor – den ryskbyggda Hanhikivi 1 – som kanske börjar byggas nästa år, med planerad driftstart 2029, kostar enligt senast estimatet 64200 kr/kW
vafalls? ännu dyrare än Olkiluoto 3??? (fast slutnotan blir nog ändå högre för OL3 då byggtiden – utan några intäkter – varit så lång)
– brittiska Rolls-Royce säger att målet för deras SMR ligger på 47200 kr/kW, någonstans mitten 30-talet
– amerikanska NuSale säger fortfarande 33300 kr/kW, deras första SMR ligger sju--åtta år bort
för den havsbaserade vindkraften har man räknat med vindsnurror på 9.5 MW – den tillståndsansökan man lämnades in igår för vindkraftparken Triton, 3 mil syd Ystad, granne med Kriegers flak kommer utrustas med vindkraftverk någonstans mellan 15 och 25 MW; det skulle alltså räcka med ungefär halva antalet verk för att åstadkomma samma energiproduktion
Ang energilagring så råkade jag ramla över denna sida.
Jag har verkligen inte läst speciellt många artiklar än, men jag kan försöka plöja någon lit edå och då, det är 42 artiklar.
https://www.nyteknik.se/artiklar-om/Energilagring
Jag har verkligen inte läst speciellt många artiklar än, men jag kan försöka plöja någon lit edå och då, det är 42 artiklar.
https://www.nyteknik.se/artiklar-om/Energilagring
För dem som inte tror att nya elkablar från Sydnorge haft någon betydelse för elpriserna i Sverige.
Bortsett från det i övrigt mkt pinsamma "informationsmöte" som vi i vindkraftföreningen Solivind (se fö mer här: https://www.facebook.com/groups/247219537542242/?ref=share )
fick bevittna nyligen, gavs en del info från en elhandlare på vad det var som hände.
15:20 in finns egentligen hela svaret på varför vi fick kontinentala priser i Q3-Q4 2021:
Så kom inte och säg att att det skulle blivit likadant om de 2 nya kablarna inte hade funnits.
Bortsett från det i övrigt mkt pinsamma "informationsmöte" som vi i vindkraftföreningen Solivind (se fö mer här: https://www.facebook.com/groups/247219537542242/?ref=share )
fick bevittna nyligen, gavs en del info från en elhandlare på vad det var som hände.
15:20 in finns egentligen hela svaret på varför vi fick kontinentala priser i Q3-Q4 2021:
Så kom inte och säg att att det skulle blivit likadant om de 2 nya kablarna inte hade funnits.
några tankar om järnsvampen, nej, elproduktionen, balanskraven på elutbudsidan, samt en liten nosning på kostnaderna, eller behovet, därför
det finns givetvis ingen som sitter inne med svaret på hur elsystemet ska se ut om tio, tjugo eller trettio år – speciellt som järn- och stålindustrin för några år sedan kom och sa att ...om 10-20 år skulle vi vilja ha bortåt halva Sveriges elproduktion till våra nya fabriker...
men några som försöker se till att stamnätet håller relevant standard är Svenska kraftnät som regelbundet gör både kortsiktiga och långsiktiga marknadsanalyser – i somras kom deras senaste rapport: Långsiktig marknadsanalys 2021 – scenarier för elsystemets utveckling fram till 2050
tittar vi först lite på var vi står så har vi idag på det hela taget ett väl fungerande elsystem – vi behöver sällan importera el från utlandet eller starta reservkraftverk, och vi har väl aldrig behövt släcka ner förbrukare eller "hela områden" för att upprätthålla ständig tillgång till el eller nätets stabilitet
och priset är attraktivt jämfört med de flesta andra i norra Europa – sen är det jobbigt att även våra priser följer med när resten av Europas priser skenar
så om vi inte ska göra någon elektrifiering eller lägga ner kärnkraft i närtid så finns det väl ingen anledning att göra något alls åt elproduktionen eller elnätet – utan bara låta allt tuffa på som det är?
nej, staus quo är inte någon framkomlig väg då behöver mer el för att kunna ställa om från ett fossilt till fossilfritt samhälle
SvK har i sin rapport räknat på fyra olika scenarier, med lite olika varianter på hur framtiden utvecklar sig – jag har i detta inlägg valt att fokusera på scenario nummer tre av de fyra, som de kallar "elektrifierat planerbart", det är förhållandevis aggressivt vad gäller behovet utav mer el
deras antaganden kan stöpas om till denna graf:
elbehovet är uppdelat på olika kategorier av brukare och syns i den vänstra halvan, där varje stapel avser förbrukningen i fjol samt en stapel för vart femte år med början år 2030, fram till 2050
den sista stapelgruppen i den vänstra grafen visar det ökade elbehovet jämfört med idag – det antas öka med ungefär 20-35 TWh/år vart femte år
– allra mest ökar elbehovet inom industrin, följt av elfordon
i grafen till höger återfinns Svenska kraftnäts antaganden om vilken elproduktion som finns vid samma årtal
– som synes visar denna graf produktionsanläggningarnas effekt, inte producerad energi, varför framför allt sol&vind bör tänkas vara kanske en tredjedel så höga för att få rätt känsla för proportionerna av bidragen till de eltörstande brukarna
– i detta scenario finns inte bara kärnkraften kvar, den har dessutom ökat med 1.5 GW under perioden (ungefär en ny reaktor, eller kanske snarare utbyte av befintliga till nya, snäppet större, reaktorer)
så över till något roligare och lite mer konkret – en djupdykningen i år 2040 – lagom långt bort, och i alla fall med lite indata från industrin
allra överst har vi då den faktiska elproduktionen som vi hade i Sverige i fjol, följt av elkonsumtionen (lite justerad från SvKs scenarioarbete för att passa till verklig förbrukning); den stora mellanskillnaden mellan produktion och konsumtion ("nettoexport") sålde vi till utlandet
därefter följer elbehovet år 2040 för scenario #3 i SvKs marknadsanalys – där finns en ökning med 80 nya TWh, upp från de 140 vi sätter i oss idag:
– som redan noterat så är det framför allt en ökning inom industrin och elfordon
– här har jag också lagt in vad Hybrit anger som elbehov år 2040: 52 TWh, samt det elbehov som nämnts för H2 Green Steel (dock oklart för mig vid vilken tidpunkt): 12 TWh
enbart dessa två järn- och stålproducenter säger sig alltså ha ett behov på 64 TWh, som vida överstiger scenariot – vilket illustrativt visar att ett scenario inte gör anspråk på att vara någon exakt förutsägelse, utan visar en tänkbar utveckling
från tidigare diskussioner så vet vi att elbehovet finns i järn- och stålindustrin för att producera vätgas som i sin tur behövs i processen för att framställa järnsvamp eller smälta stål, och vi har också hört att Hybrit planerar bygga vätgaslager för 14 dagars produktion och inte behöver vara storkonsument under de perioder det kan vara ont om el eller när priset är högt – vindkraft passar utmärkt för ändamålet och levererar till lägst kostnad, variationerna i tillgång av billig el hanteras med ett eget, hopsnickrat vätgaslager
jag har inte sett samma detaljrikedom från H2GS – men det är en rimlig gissning att dom gör något liknande
– vad det gäller el för fordon, så finns även där ett stort mått av elasticitet kring laddningstillfället då genomsnittet av fordonsflottan kanske behöver laddas var sjunde till tionde dag
så det pekar åt en mycket stor flexibilitet bland de största nytillskotten utav elbehov fram till 2040, kvar finns serverhallar och nätförluster där den sistnämnda är proportionell mot elöverföringen, det vill säga den är som störst när elproduktionen är som störst och mest ymnigt förekommande
så då blev det bara serverhallarna kvar att ta hand om? som antas behöva 8 TWh – medan vi har ett överskott på 25 TWh, så då räcker det väl med råge?
det blev bara en tummetott kvar av "den stora elbristen när det inte blåser"...
självfallet finns det falluckor i resonemanget och tillfällen när den inhemska produktionen inte räcker till, och elektrifieringen av industrin handlar inte bara om två järn- och ståltillverkare i Norrbotten – men ändå, jag har svårt att framkalla någon undergångsstämning hos mig själv i alla fall
vi har förhoppningsvis [fortfarande] goda förbindelser med våra grannar så att vi kan importera el – antingen för att vi måste, eller för att det är ett billigare alternativ
och man kan väl blåsa liv i effektreserven – vi har ju gudbevars en av riksdagen instiftad lag från 2003 där Svenska kraftnät åläggs att handla upp en reservkraft på 2GW som ska täcka upp när den normala kraftproduktionen fallerar (implementerad genom avtal med Karlshamnsverket, Stenungsund, Marviken med mera) – lagen var tillfällig men har förlängts flera gånger; i sitt nuvarande skick varar den till 2024 och den enda reservkraften som numera är upphandlad är 0.56 GW i Karlshamnsverket
skulle sådana reservkraftverk behövas ska de givetvis inte eldas med olja i dom – biogas eller vätgas vore aptitligare; att använda kärnkraft som reservkraft skulle vara möjligt men komma med en fruktansvärt dyr grundplåt
hur ofta behöver man köra reservkraftverk därför att vinden inte är på humör? slår vi ihop Sveriges och Danmarks vindkraftproduktion (nej inte för att leka Putin, utan för att simulera att Sverige i en framtid kan vara begåvat med havsbaserad vindkraft i södra Sverige) och tittar på produktionen från förra året – då finner man att antalet dygn när vindkraften levererade mindre än 25% av genomsnittsproduktionen uppgick till 13 dygn (varav fyra dygn inföll i januari och ett dygn inföll i december, övriga åtta under maj-september)
det finns givetvis ingen som sitter inne med svaret på hur elsystemet ska se ut om tio, tjugo eller trettio år – speciellt som järn- och stålindustrin för några år sedan kom och sa att ...om 10-20 år skulle vi vilja ha bortåt halva Sveriges elproduktion till våra nya fabriker...
men några som försöker se till att stamnätet håller relevant standard är Svenska kraftnät som regelbundet gör både kortsiktiga och långsiktiga marknadsanalyser – i somras kom deras senaste rapport: Långsiktig marknadsanalys 2021 – scenarier för elsystemets utveckling fram till 2050
tittar vi först lite på var vi står så har vi idag på det hela taget ett väl fungerande elsystem – vi behöver sällan importera el från utlandet eller starta reservkraftverk, och vi har väl aldrig behövt släcka ner förbrukare eller "hela områden" för att upprätthålla ständig tillgång till el eller nätets stabilitet
och priset är attraktivt jämfört med de flesta andra i norra Europa – sen är det jobbigt att även våra priser följer med när resten av Europas priser skenar
så om vi inte ska göra någon elektrifiering eller lägga ner kärnkraft i närtid så finns det väl ingen anledning att göra något alls åt elproduktionen eller elnätet – utan bara låta allt tuffa på som det är?
nej, staus quo är inte någon framkomlig väg då behöver mer el för att kunna ställa om från ett fossilt till fossilfritt samhälle
SvK har i sin rapport räknat på fyra olika scenarier, med lite olika varianter på hur framtiden utvecklar sig – jag har i detta inlägg valt att fokusera på scenario nummer tre av de fyra, som de kallar "elektrifierat planerbart", det är förhållandevis aggressivt vad gäller behovet utav mer el
deras antaganden kan stöpas om till denna graf:
elbehovet är uppdelat på olika kategorier av brukare och syns i den vänstra halvan, där varje stapel avser förbrukningen i fjol samt en stapel för vart femte år med början år 2030, fram till 2050
den sista stapelgruppen i den vänstra grafen visar det ökade elbehovet jämfört med idag – det antas öka med ungefär 20-35 TWh/år vart femte år
– allra mest ökar elbehovet inom industrin, följt av elfordon
i grafen till höger återfinns Svenska kraftnäts antaganden om vilken elproduktion som finns vid samma årtal
– som synes visar denna graf produktionsanläggningarnas effekt, inte producerad energi, varför framför allt sol&vind bör tänkas vara kanske en tredjedel så höga för att få rätt känsla för proportionerna av bidragen till de eltörstande brukarna
– i detta scenario finns inte bara kärnkraften kvar, den har dessutom ökat med 1.5 GW under perioden (ungefär en ny reaktor, eller kanske snarare utbyte av befintliga till nya, snäppet större, reaktorer)
så över till något roligare och lite mer konkret – en djupdykningen i år 2040 – lagom långt bort, och i alla fall med lite indata från industrin
allra överst har vi då den faktiska elproduktionen som vi hade i Sverige i fjol, följt av elkonsumtionen (lite justerad från SvKs scenarioarbete för att passa till verklig förbrukning); den stora mellanskillnaden mellan produktion och konsumtion ("nettoexport") sålde vi till utlandet
därefter följer elbehovet år 2040 för scenario #3 i SvKs marknadsanalys – där finns en ökning med 80 nya TWh, upp från de 140 vi sätter i oss idag:
– som redan noterat så är det framför allt en ökning inom industrin och elfordon
– här har jag också lagt in vad Hybrit anger som elbehov år 2040: 52 TWh, samt det elbehov som nämnts för H2 Green Steel (dock oklart för mig vid vilken tidpunkt): 12 TWh
enbart dessa två järn- och stålproducenter säger sig alltså ha ett behov på 64 TWh, som vida överstiger scenariot – vilket illustrativt visar att ett scenario inte gör anspråk på att vara någon exakt förutsägelse, utan visar en tänkbar utveckling
från tidigare diskussioner så vet vi att elbehovet finns i järn- och stålindustrin för att producera vätgas som i sin tur behövs i processen för att framställa järnsvamp eller smälta stål, och vi har också hört att Hybrit planerar bygga vätgaslager för 14 dagars produktion och inte behöver vara storkonsument under de perioder det kan vara ont om el eller när priset är högt – vindkraft passar utmärkt för ändamålet och levererar till lägst kostnad, variationerna i tillgång av billig el hanteras med ett eget, hopsnickrat vätgaslager
jag har inte sett samma detaljrikedom från H2GS – men det är en rimlig gissning att dom gör något liknande
– vad det gäller el för fordon, så finns även där ett stort mått av elasticitet kring laddningstillfället då genomsnittet av fordonsflottan kanske behöver laddas var sjunde till tionde dag
så det pekar åt en mycket stor flexibilitet bland de största nytillskotten utav elbehov fram till 2040, kvar finns serverhallar och nätförluster där den sistnämnda är proportionell mot elöverföringen, det vill säga den är som störst när elproduktionen är som störst och mest ymnigt förekommande
så då blev det bara serverhallarna kvar att ta hand om? som antas behöva 8 TWh – medan vi har ett överskott på 25 TWh, så då räcker det väl med råge?
det blev bara en tummetott kvar av "den stora elbristen när det inte blåser"...
självfallet finns det falluckor i resonemanget och tillfällen när den inhemska produktionen inte räcker till, och elektrifieringen av industrin handlar inte bara om två järn- och ståltillverkare i Norrbotten – men ändå, jag har svårt att framkalla någon undergångsstämning hos mig själv i alla fall
vi har förhoppningsvis [fortfarande] goda förbindelser med våra grannar så att vi kan importera el – antingen för att vi måste, eller för att det är ett billigare alternativ
och man kan väl blåsa liv i effektreserven – vi har ju gudbevars en av riksdagen instiftad lag från 2003 där Svenska kraftnät åläggs att handla upp en reservkraft på 2GW som ska täcka upp när den normala kraftproduktionen fallerar (implementerad genom avtal med Karlshamnsverket, Stenungsund, Marviken med mera) – lagen var tillfällig men har förlängts flera gånger; i sitt nuvarande skick varar den till 2024 och den enda reservkraften som numera är upphandlad är 0.56 GW i Karlshamnsverket
skulle sådana reservkraftverk behövas ska de givetvis inte eldas med olja i dom – biogas eller vätgas vore aptitligare; att använda kärnkraft som reservkraft skulle vara möjligt men komma med en fruktansvärt dyr grundplåt
hur ofta behöver man köra reservkraftverk därför att vinden inte är på humör? slår vi ihop Sveriges och Danmarks vindkraftproduktion (nej inte för att leka Putin, utan för att simulera att Sverige i en framtid kan vara begåvat med havsbaserad vindkraft i södra Sverige) och tittar på produktionen från förra året – då finner man att antalet dygn när vindkraften levererade mindre än 25% av genomsnittsproduktionen uppgick till 13 dygn (varav fyra dygn inföll i januari och ett dygn inföll i december, övriga åtta under maj-september)
I går meddelade Finlands statsminister att Finland efter händelserna i Ukraina omvärderar särkerhetsriskerna med att låta Rosatom bygga en kärnreaktor i landet (Hanhikivi 1)
Efter nattens händelser där det enligt de första nyheterna ser ut som om Ryssland invaderat delar av Ukraina och en hotfull Putin varnar västländer och Nato för att blanda sig i lär vi få mycket mer att fundera över än energipriserna.
energi priserna kommer öka pga detta...A Abies koreana skrev:
Så där ligger mer min fundering än en uppblåst konflikt i öst.