Fast stora kostnaden för kärnkraft är väl dock byggkostnaden, så i praktiken så gör vindkraft och solkraft kärnkraften dyrare eftersom den måste tjäna in investeringen på färre dagar per år år (eller med lägre snittpris åtminstone)
Verkningsgraden i sig behöver inte spela någon större roll. Om råvaran inte kostar något så spelar det mindre roll att det förbrukas mycket av det i processen. Den intressanta faktorn är vad en kWh el kommer kosta när den passerat systemet ifall kostnaden för el in är noll och mängden in är ointressant.H Harald Blåtumme skrev:
Det är i alla fall den första saken man bör ta reda på, dvs om kostanden för en producerad kWh el blir för högt även med gratis el in, så faller hela idén redan där.
Denna kostnad beror på krav på ROI på kostnader för service och uppgraderingar och utbyte av komponenter, och andra rena anläggningskostnader.
Men om man kan visa att denna kostnad blir t.ex. 10 öre per kWh, så lönar sig anläggningen vid en viss nivå på elpris in, resp elpris ut.
Säg att verkningsgraden är 10%, då kommer det gå åt 10kWh in för att producera 1kWh ut.
Och med ett elpris på 5öre/kWh när det blåser ordentligt (glöm inte att ett par tre gånger har vi t.o.m haft negativt elpris) så kommer det gå åt energi för 50 öre, samt anläggningens egen kostnad på 10 öre, vilket ger att elen kan säljas för 60öre/kWh vid breakeven.
Och byggs det mer vindkraft så kommer tillfällena med negativt elpris öka, dvs tillfällen då dessa anläggningar t.o.m får betalt för att köra, då blir en sämre verkningsgrad en lönsamhetsökning - faktiskt.
Osentimentalt räcker kärnkraftens nuvarande prisbild mer än nog för att övertyga mig om att framriden kommer vara något annat, skulle man investera i så dyr teknik nu, som man kommer vara fast med över så lång tid, så krävs det förmodligen ett par konkurser på vägen för att komma tillrätta med ekonomin.Mikael_L skrev:
Med förebyggande lagstiftning för att snabba upp byggprocessen och asiatiska gästarbetare borde vi komma ner till iaf 50 öre/kWh
https://energiforsk.se/program/karn...adsutveckling/hur-mycket-kostar-ny-karnkraft/
/Höghus
50 öre/kWh är förmodligen högt räknat. Läs mer om det här:
https://blogg.elinor.se/2022/02/15/kampen-om-karnkraften-ar-igang-pa-allvar/
https://blogg.elinor.se/2022/02/15/kampen-om-karnkraften-ar-igang-pa-allvar/
Spotpriset på 1,5SEK/kWh är en hypotetisk summa om man bygger reaktorn med högavlönad arbetskraft som arbetar ineffektivt, där man räknar med en hög ränta, kort livslängd på reaktorn, dyrt bränsle och att en massa fel kommer uppstå under byggnationen.
Ringhals 3 & 4 är ombyggd till toppmodern säkerhetsstandard och elen kostar 37-40öre/kWh att producera. Här räknas inte bara bränsle in utan _allt_.
Vindkraftsförespråkare stoltserar med att större vindkraftverk kan producera för 33öre/kWh men detta är priset för intermittent leverans. Med energilagring så att elen från vindkraftverket levereras konstant istället för intermittent så hamnar kostnaden över 150öre/kWh.
Finns många fördelar att bygga ny kärnkraft i Sverige, framför länder där varken kunskap, regelverk eller infrastruktur finns färdigt, där det är som gjort för att det skall bli fördyrande problem vid investering i kärnkraft.
Redigerat:
Intressant att läsa hur priserna har blåsts upp med vissa antaganden i vissa kalkyler. Men jag är inte förvånad, jag undrar om det är mer än hälften ett försök att övertyga sig själv att marknadskrafterna och vinstintresset kan fixa åt åt världen en stabill och billig energiförsörjning istället för långsiktig nationell planering.T TommyC skrev:
Ja, det är inte lätt att veta. Dock hade staten kanske inte behövt subventionera vindkraft så värst mycket.harka skrev:
Elcertifikaten borde dessutom ha gjorts annorlunda och gällt alla elproduktionsformer som inte släpper ut växthusgaser.
Jag driver inte något kärnkraftverk, så jag är inte bekant med några detaljer i planeringsprocessen, men jag tvivlar på att man bestämmer sig för att planera in ett driftstopp i ett kärnkraftverk med några dagars varsel.
det varierar nog hur många dagar man har på sig att åtgärda felen beroende på det konstaterade felet, det kan nog röra sig om dagar till månader – därtill kommer snabbstopp där man har ett par sekunder på sig att planera framtiden 
som exempel på snabbstopp kan man kika på Ringhals under senare år:
en del av dessa snabbstopp har uppträtt vid uppstart efter revisionsavstängningen, de har alltså inte varit avbrott som kommit som "en blixt från klar himmel"
men förutom totala nedstängningar vid snabbstopp kan det också förekomma delsnabbstopp osv där man snabbt minskar delar av produktionen
(motsvarigheten till snabbstopp – oväntad, omedelbar frånkoppling av produktion – finns inte inom vindkraften)
men min fråga handlade inte produktionstillförlitligheten i kärnkraftverken, utan "om planeringen i kraftsystemet skiljer sig åt" om det gäller ett kommande, planerat driftstopp i ett större kraftverk, eller när man tycker att "vind-/produktionsprognosen för fredag ser ut att ligga lågt"? vilka åtgärder vidtar man och skulle de vara olika om produktionsbortfallet sker i "den planerbara kraften" eller i "den väderberoende kraften"?
som exempel på snabbstopp kan man kika på Ringhals under senare år:
en del av dessa snabbstopp har uppträtt vid uppstart efter revisionsavstängningen, de har alltså inte varit avbrott som kommit som "en blixt från klar himmel"
men förutom totala nedstängningar vid snabbstopp kan det också förekomma delsnabbstopp osv där man snabbt minskar delar av produktionen
(motsvarigheten till snabbstopp – oväntad, omedelbar frånkoppling av produktion – finns inte inom vindkraften)
men min fråga handlade inte produktionstillförlitligheten i kärnkraftverken, utan "om planeringen i kraftsystemet skiljer sig åt" om det gäller ett kommande, planerat driftstopp i ett större kraftverk, eller när man tycker att "vind-/produktionsprognosen för fredag ser ut att ligga lågt"? vilka åtgärder vidtar man och skulle de vara olika om produktionsbortfallet sker i "den planerbara kraften" eller i "den väderberoende kraften"?