Elprisrekordet slaget igen på kort tid

[Boilerplate4U]

För att investera typ 60 miljarder i ett kraftverk så vill man nog känna sig hyggligt säker på att den inte blir pengar i sjön. Därför kan det behövas spelregler som gör att vindkraften inte kan fortsätta plocka russinen ur kakan men försvinna när det verkligen gäller.
Ska 20 dyra dagar där kk mest bidrar med försörjningen, och dessa dagar ska generera vinsten för hela året till kk-verken, då måste priset bli kanske typ 100 kr/kWh, så verken har råd att stå avställda mer än halva året då de inte behövs.

Lite olika syn på kärnkraft och dess kostnader:

• energiforsk.se - Stora möjligheter att sänka kostnaden för ny kärnkraft (Juni 2018)
• analys.se - kostnaden-for-nya-reaktorer (juni 2016)
• klimatupplysningen.se - Peter Ruding: Kostnad för att bygga ny kärnkraft (April 2021)
• second-opinion.se - Björn Söder: så mycket kostar ny kärnkraft (februari 2021)
• energiforsk.se - Här hittar du artiklar om nybyggnation av kärnkraft.

Eventuellt framtida möjligheter med SMR:

• DN - Kärnkraftsaktör vill bygga reaktorfabrik i Oskarshamn (Januari 2022)
• NuScale Technical Publications (2003 - 2021)

 

[fribygg]

Men de använder vätgasen (och kanske också syrgasen) i sin process, eller så är åtminstone planen om jag förstår det rätt.
Lite skillnad på att göra så och att tillverka vätgas med syftet att konvertera tillbaka den till el.

Absolut, men då blir ju inte den nya vindkraften någon belastning på elnätet om man väljer att göra vätgas av den

 

[Boilerplate4U]

Nej, Hybrit är kopplad till nätet och kan nyttja den el som är lämpligast. Dvs en del i marknadsekonomin. Inte ett separat balansprojekt för ett specifikt kraftslag. Det blir effektivare om man balanserar hela nätet i stället för ett enskilt kraftslag.

Idag finns det ingen möjlighet att leverera 70 TWh med det befintliga stam- eller regionala nätet som behövs byggas ut kraftigt för att klara behoven och dessutom kan man inte förlita sig på icke reglerbar kraft

"Fossilfri järn- och stålproduktion med HYBRIT-teknik, motsvarande dagens produktionsnivå för SSAB, kommer att kräva cirka 15TWh per år. LKAB:s omställning av verksamheten kommer, när den är genomförd, att kräva totalt cirka 55 TWh el per år (medräknat majoriteten av SSAB:s behov). Det förutsätter snabbare och mer förutsägbara tillståndsprocesser för utbyggnad av Sveriges elnät och elproduktion."

• 21 juni 2021 – HYBRIT: SSAB, LKAB och Vattenfall först i världen med vätgasreducerad järnsvamp

 

[fribygg]

Nej, Hybrit är kopplad till nätet och kan nyttja den el som är lämpligast. Dvs en del i marknadsekonomin. Inte ett separat balansprojekt för ett specifikt kraftslag. Det blir effektivare om man balanserar hela nätet i stället för ett enskilt kraftslag.

Läs inlägg #7008, det verkar väl ändå vara så att man avser tillverka vätgas med den nya vindkraften?

 

[Daniel 109]

Jag begriper inte hur du kan läsa in det. De kommer att använda den kraft som finns i nätet. Främst vind och vatten har de skrivit någonstans.

Det är inte en balanstjänst knuten till vindkraften som det föreslog att man skulle kräva.

 

[Boilerplate4U]

Jag rekommenderar alla som debatterar frågor runt Sveriges energiförsörjningen lägger 49 kr på att läsa Jan Blomgrens e-bok "Allt du behöver veta om Sveriges elförsörjning". Boken ger en bra historisk inblick i utbyggnaden av Sveriges elproduktionen fram till idag med koppling till de politiska besluten.

Synopsis - allt du behöver veta om Sveriges elförsörjning är en pedagogisk introduktion till svensk energipolitik. Boken beskriver:

• Utbyggnaden av den svenska energiförsörjningen under
• 1900-talet.
• Hur kärnkraften blev en så känslig politisk fråga.
• Avregleringen av elmarknaden och dess konsekvenser.
• Varför Sverige trots goda förutsättningar återkommande
• har riskerat elbrist.
• Vindkraftens och solenergins styrkor och svagheter.
• Vad som behöver göras för att säkra framtidens energiförsörjning.

 

[cpalm]

Absolut, men då blir ju inte den nya vindkraften någon belastning på elnätet om man väljer att göra vätgas av den

Du har en poäng om de bara kör vätgasproduktionen när det finns ett (stort) elöverskott på marknaden.
Då slipper ju också vi "vanliga" kunder att elen blir alltför billig ibland.

 

[Daniel 109]

Problemet är bara att utrustning och lagring kostar väl mycket för att köra så.

 

[BSOD]

Absolut, men då blir ju inte den nya vindkraften någon belastning på elnätet om man väljer att göra vätgas av den

De kommer ju göra vätgas när efterfrågan på vätgas finns. Priset på grönt stål påverkar väl det. Men det kommer ju aldrig vara 100% koppling mellan hur mycket vätgas som görs och hur mycket ny vindkraft de trycker in, timme för timme balans.

Sjunker efterfrågan på stål mycket, kommer ju vindkraften ge ett betydande tillskott till landet. Och är efterfrågan hög lär väl inte den nya vindkraften räcka till.

De kommer säkert landa i en smärtgräns när elen blir för dyr, innan man stänger av elektrolysörens produktion av vätgas.

Men det kommer få en påverkan på elpriset helt klart.

 

[fribygg]

Problemet är bara att utrustning och lagring kostar väl mycket för att köra så.

Javisst är det ett problem att tänka sig ny kraft om den måste bära sina kostnader

 

[fribygg]

Du har en poäng om de bara kör vätgasproduktionen när det finns ett (stort) elöverskott på marknaden.
Då slipper ju också vi "vanliga" kunder att elen blir alltför billig ibland.

Har det inte de senaste 10 eller 50 åren varit ett stort överskott på elproduktion i SE1 och 2?
Är inte förutsättningen för den nya stålproduktionen ny vindproduktion och vätgas lagring, eller planerar man att bygga ut även national älvarna i det gröna stålet och arbetstillfällenas namn?

Jag tror att det är den höga rörligheten i elpriset och den ojämna tillgången som är det stora problemet åtminstånde för oss konsumenter, att vindkraften har ett negativt elpris vid enstaka tillfällen, är tillgänglig och rätt billig när det blåser tillräckligt och är helt kass när det är stiltje.

 

[Boilerplate4U]

Angående samarbetet SSAB, LKAB och Vattenfall och offentliga resurser, påverkan av utsläppsrätter och eventuell elbrist.

• DI Debatt - Är det gröna stålet verkligen grönt? (april 2021)

Mer om samarbetet SSAB, LKAB och Vattenfall:

• SSAB - SSAB, LKAB och Vattenfall bygger unik pilot för storskalig vätgaslagring för en kvarts miljard i Luleå (april 2021)
• LKAB - Vätgaslager väcker stort intresse (december 2021)

 

[cpalm]

Har det inte de senaste 10 eller 50 åren varit ett stort överskott på elproduktion i SE1 och 2?

Jovisst, stort är relativt. Nu tänkte jag typ "under-20-öre-per-kWh-stort".

 

[Nötegårdsgubben]

Är det ett problem om priset toppar på 100kr/kWh om snittpriset blir lägre?

Ja, det kan det vara. Det beror ju på vad det är som gör att priset till slut peakar, och vad det sänder för marginaler till marknaden.

Om effekten av volatila priser blir uteblivna industrisatsningar tycker jag att det är ett problem. Om det beror på en elasticitet i efterfrågan där vissa storkonsumenter drar ner sin efterfrågan när priset går upp och aktivt riggat sin verksamhet så att de klarar sig på att konsumera 300 av årets dagar så är det ett ickeproblem.

I dagsläget upplever jag att vi är mer i den första positionen än den andra, men fenomenet är ju nytt, så kanske anpassar sig marknaden.

Vi ska heller inte underskatta psykologin. Om volatiliteten gör att man inte litar på att man i Sverige kan köpa drägligt billig el över tid så räcker det inte nödvändigtvis med att det efteråt går att visa på att snittpriserna var bra. Det måste också finnas ett förtroende för att framtida priser kommer vara rimliga.

 

[Nötegårdsgubben]

vindkraften bör åläggas någon kostnad eller besvär som ersättning för den ostabilitet i systemet den bidrar med.

Egentligen är det väl inte den intermittenta kraften som borde åka på en straffavgift, utan leverantörerna av svängmassa som borde få betalt för denna.

Jag vet inte vad vi har för utväxling på svängmassa, eller om det alls går att se på den på det viset, men om svängmassan från 1 kW baskraft kan ”tugga i sig” 2–4 kW intermittent kraft så kan ju en relativt liten mängd baskraft räcka, så länge som konsumtionen är elastisk nog att hantera den volatila produktionen.

Men då gäller det ju att svängmassan ersätts, och redan nu med nattpriser på något dussin ören per kWh kanske vi egentligen borde ha ett negativt elpris, medan svängmassepriset kanske måste upp för att säkra stabiliteten.

Jag känner att den här typen av tankar är relativt nya för oss i lekmannakretsar. Så nya att de inte alls kommer med i exempelvis allmänmedia. Men det kan inte gärna vara okända koncept för branschen eller forskningen, så vi får väl hoppas att det även kan få politiskt/regelmässigt genomslag med tiden – om det behövs.