Renoverare
· Stockholm
· 19 578 inlägg
Körde iof en liten simulering i dec som tog 7 dagar. Men hade fler kwh i dec 2020. Tvättmaskin drar ju en del. Sedan har vi mest halogen inte LED då jag hatar ljuset från LEDBoilerplate4U skrev:
Det är ju runt 0.7kW i timmen. Har du en serverhall hemma!?
Ska vi ta den där lektionen om enheter en gång till?Det är ju runt 0.7kW i timmen. Har du en serverhall hemma!?
Renoverare
· Stockholm
· 19 578 inlägg
Allså Maggan är fan inte riktigt klok.
Jag hoppas ni alla tänker noga när ni röstar i år
Vilket parti har de senaste 50 åren sett till att det inte är ekonomiskt försbart att satsa på kärnkraft? Inge riskkapitalist skulle våga satsa på kärnkraft med det politiska klimat som råder kring denna fråga.
Jag hoppas ni alla tänker noga när ni röstar i år
Inget parti har hittills sagt någonting som skulle göra att det byggs kärnkraft, vare sig i Sverige eller i andra länder.
Renoverare
· Stockholm
· 19 578 inlägg
Kärnkraft är ett långsiktigt satsning,. det är inget man gör så länge politken ser ut som den gör. Senaste 50 åren har styrts nästan enbart av socialdemokratin.D djac skrev:
Ser ingen annan visa ambitionen att se till att det byggs, några slänger sig med fraser som antyder att de är positiva till det men det ändrar inget, ett ben till svansen bara, det tror jag iofs att sossarna om några är men det ändrar heller inget.
Boilerplate4U
Medlem
· CEO Tomteverkstan Nordpolen
· 2 363 inlägg
Boilerplate4U
Medlem
- CEO Tomteverkstan Nordpolen
- 2 363 inlägg
Och du min vän verkar forfarande inte lärt dig skillnaden mellan last och debiteringsenhet.D Daniel 109 skrev:
Här har du i alla fall några länkar du kan läsa på om du orkar:
jag tänkte bjuda på en liten karamell till alla kärnkraftsvänner och -skeptiker
[sa han lite ödmjukt...]
i debatten förespråkas titt som tätt att vi ska satsa på mer kärnkraft – ritningarna på de gamla finns ju kvar så det är bara att bygga en kopia, eller så kommer det snart nya små kärnkraftverk som kan ställas upp lite varstans, och kanske med ny bygg- och reaktorteknik också
för mig är det lite oklart om förespråkarna argumenterar för kärnkraft som en lösning på dagens elpris, eller om det är framtida generationer man har i åtanke och vurmar för
i detta inlägg gör jag en sammanställning utav den kärnkraftsutbyggnad som sker i vår västra hemisfär
grafiken nedan tar upp samtliga kärnreaktorer – varken mer eller mindre (nåja, nästan i alla fall) – som är under byggnation på de europeiska och amerikanska kontinenterna
för varje reaktor anger jag tre projektfaser:
– lila färg för tiden från kontrakt mellan beställare och utförande leverantör till byggstart
– det ljusgröna fältets högerkant för det startdatum för kommersiell drift / elleverans som först förutsågs
– det mörkgröna fältets högerkant för senast uppgivet startdatum för kommersiell drift
– det som saknas i grafiken är tiden innan kontrakt, alltså perioden med förstudier, tillståndsprövning, finansiering, anbudsförfarande med mera
– tjockleken/höjden på fälten anger den kostnad projekten ursprungligen kalkylerade med, därefter med de kostnadsuppräkningar som tillkommit över tid; eftersom tre olika valutor har använts i rapporteringen (€, $, £) har jag konverterat dessa till svenska kronor med den växelkurs som gällde vid aktuella tidpunkter
några snabba kommentarer om projekten:
– bygget av de slovenska reaktorerna Mochovce 3 & 4 påbörjades redan på 80-talet och pågick några år, men sen tog man en 16 år lång fikapaus och projektet omstartades 2009; reaktorerna är tämligen små, reaktoreffekten är ungefär en tredjedel av de övriga reaktorernas
– kärnreaktorerna i Frankrike, England och Olkiluoto3 i Finland byggs alla av samma franska företag, Areva
– det är klent med information kring de tre reaktorer som byggs i Ryssland och Belarus, inte minst vad gäller planeringstid, projektkostnader och -förseningar
– jag kan ha missat något kring något årtal eller någon kostnad, men även om något sådant fel har insmugit sig, tycker jag bilden ändå är blir rätt klar
grafiken omfattar alla kärnreaktorer i byggfas med följande undantag:
– jag har inte tagit med en prototyp-/experimentreaktor i Argentina (CAREM25), en liten reaktor på 25 MW som "snart är färdig", men ligger fyra år efter tidtabell
– jag har inte tagit med två reaktorer i Ukraina (Khmelnytskyi 3 & 4) där bygget påbörjades 1986 respektive 1987 men stått stilla sedan 1990, men kanske är på väg att komma igång igen
– jag har tagit med den finska reaktorn Hanhikivi som formellt inte befinner sig i byggskede (men snart) som är intressant av andra skäl då den byggs nära oss, byggs av ett erfaret kärnkraftsföretag – ryska Rosatom – som också är delägare i verket (34%) och står för bränsleleveranserna
några tankar:
– bortsett från de lite icke-transparenta rysk/belaruskiska reaktorerna så har kostnaden för reaktorerna under projekttiden ökat med mellan 30 och 550 procent – minsta ökningarna för de som har datumet för driftstart långt bort i tiden (the worst is yet to come?)
– det är svårt att tro att något svenskt kärnkraftsbygge skulle gå fortare än de ungefär 15 år som alla pågående projekt tenderat att ta – finns det något skäl att tro att Sverige hade varit snabbare och effektivare med att bygga nya reaktorer? – och då är ändå den första inledande fasen helt utelämnad (förundersökningar, tillståndsprövning, finansiering, anbudsförande och leverantörsval)
– och det gäller nog alldeles oavsett vilka som sitter i riksdagen och vilka som styr – även med en total politisk uppslutning lär vi inte se något som liknar ett "normalt" nytt svenskt kärnkraftverk ens under 30-talet (men någon liten prototypreaktor borde kunna ordnas snabbare än så), och ny kärnkraft kan säkert vara en komponent i elsystemet efter 2040 om det finns tekniska och ekonomiska skäl för det
– men nu är vi där vi är, 2022, och man kan ägna sig åt att bråka om varför det ser ut så här och om det finns några politiker som borde ställas inför riksrätt för svek mot fosterlandet, men det är en debatt som jag önskar slippa då den är trist (diskussionen kan kanske föras i tråden för statsvetenskap i byggahus?), den leder ingenstans (det går liksom inte att backa bandet) och är inte konstruktiv med några lösningar för hur vi ska hantera det läge vi befinner oss i och blicka framåt hur vi ska hantera den ökande efterfrågan på el som vi har framför oss under de närmaste två decennierna till dess att det kan finnas ny kärnkraft att tillgå
– att ropa på "ny kärnkraft nu!" verkar löna sig föga på kort sikt och framstår dessutom som mycket dyr; jag ser inga realistiska alternativ utöver [havsbaserad] vindkraft kompletterad med solceller kanske i första hand på kommersiella lokaler (fabriker, lager, kontor, köpcentra...), gärna kompletterad med mikroproduktion/-lagring med mer tveksam lönsamhet men ändå intressant med dragning åt hobbyverksamhet
[sa han lite ödmjukt...]
i debatten förespråkas titt som tätt att vi ska satsa på mer kärnkraft – ritningarna på de gamla finns ju kvar så det är bara att bygga en kopia, eller så kommer det snart nya små kärnkraftverk som kan ställas upp lite varstans, och kanske med ny bygg- och reaktorteknik också
för mig är det lite oklart om förespråkarna argumenterar för kärnkraft som en lösning på dagens elpris, eller om det är framtida generationer man har i åtanke och vurmar för
i detta inlägg gör jag en sammanställning utav den kärnkraftsutbyggnad som sker i vår västra hemisfär
grafiken nedan tar upp samtliga kärnreaktorer – varken mer eller mindre (nåja, nästan i alla fall) – som är under byggnation på de europeiska och amerikanska kontinenterna
för varje reaktor anger jag tre projektfaser:
– lila färg för tiden från kontrakt mellan beställare och utförande leverantör till byggstart
– det ljusgröna fältets högerkant för det startdatum för kommersiell drift / elleverans som först förutsågs
– det mörkgröna fältets högerkant för senast uppgivet startdatum för kommersiell drift
– det som saknas i grafiken är tiden innan kontrakt, alltså perioden med förstudier, tillståndsprövning, finansiering, anbudsförfarande med mera
– tjockleken/höjden på fälten anger den kostnad projekten ursprungligen kalkylerade med, därefter med de kostnadsuppräkningar som tillkommit över tid; eftersom tre olika valutor har använts i rapporteringen (€, $, £) har jag konverterat dessa till svenska kronor med den växelkurs som gällde vid aktuella tidpunkter
några snabba kommentarer om projekten:
– bygget av de slovenska reaktorerna Mochovce 3 & 4 påbörjades redan på 80-talet och pågick några år, men sen tog man en 16 år lång fikapaus och projektet omstartades 2009; reaktorerna är tämligen små, reaktoreffekten är ungefär en tredjedel av de övriga reaktorernas
– kärnreaktorerna i Frankrike, England och Olkiluoto3 i Finland byggs alla av samma franska företag, Areva
– det är klent med information kring de tre reaktorer som byggs i Ryssland och Belarus, inte minst vad gäller planeringstid, projektkostnader och -förseningar
– jag kan ha missat något kring något årtal eller någon kostnad, men även om något sådant fel har insmugit sig, tycker jag bilden ändå är blir rätt klar
grafiken omfattar alla kärnreaktorer i byggfas med följande undantag:
– jag har inte tagit med en prototyp-/experimentreaktor i Argentina (CAREM25), en liten reaktor på 25 MW som "snart är färdig", men ligger fyra år efter tidtabell
– jag har inte tagit med två reaktorer i Ukraina (Khmelnytskyi 3 & 4) där bygget påbörjades 1986 respektive 1987 men stått stilla sedan 1990, men kanske är på väg att komma igång igen
– jag har tagit med den finska reaktorn Hanhikivi som formellt inte befinner sig i byggskede (men snart) som är intressant av andra skäl då den byggs nära oss, byggs av ett erfaret kärnkraftsföretag – ryska Rosatom – som också är delägare i verket (34%) och står för bränsleleveranserna
några tankar:
– bortsett från de lite icke-transparenta rysk/belaruskiska reaktorerna så har kostnaden för reaktorerna under projekttiden ökat med mellan 30 och 550 procent – minsta ökningarna för de som har datumet för driftstart långt bort i tiden (the worst is yet to come?)
– det är svårt att tro att något svenskt kärnkraftsbygge skulle gå fortare än de ungefär 15 år som alla pågående projekt tenderat att ta – finns det något skäl att tro att Sverige hade varit snabbare och effektivare med att bygga nya reaktorer? – och då är ändå den första inledande fasen helt utelämnad (förundersökningar, tillståndsprövning, finansiering, anbudsförande och leverantörsval)
– och det gäller nog alldeles oavsett vilka som sitter i riksdagen och vilka som styr – även med en total politisk uppslutning lär vi inte se något som liknar ett "normalt" nytt svenskt kärnkraftverk ens under 30-talet (men någon liten prototypreaktor borde kunna ordnas snabbare än så), och ny kärnkraft kan säkert vara en komponent i elsystemet efter 2040 om det finns tekniska och ekonomiska skäl för det
– men nu är vi där vi är, 2022, och man kan ägna sig åt att bråka om varför det ser ut så här och om det finns några politiker som borde ställas inför riksrätt för svek mot fosterlandet, men det är en debatt som jag önskar slippa då den är trist (diskussionen kan kanske föras i tråden för statsvetenskap i byggahus?), den leder ingenstans (det går liksom inte att backa bandet) och är inte konstruktiv med några lösningar för hur vi ska hantera det läge vi befinner oss i och blicka framåt hur vi ska hantera den ökande efterfrågan på el som vi har framför oss under de närmaste två decennierna till dess att det kan finnas ny kärnkraft att tillgå
– att ropa på "ny kärnkraft nu!" verkar löna sig föga på kort sikt och framstår dessutom som mycket dyr; jag ser inga realistiska alternativ utöver [havsbaserad] vindkraft kompletterad med solceller kanske i första hand på kommersiella lokaler (fabriker, lager, kontor, köpcentra...), gärna kompletterad med mikroproduktion/-lagring med mer tveksam lönsamhet men ändå intressant med dragning åt hobbyverksamhet
Jag tror de flesta är medvetna att det tar lång tid att bygga ny kärnkraft.harka skrev:
Och kritikerna till kärnkraft är ofta av impulsiv karaktär som ej kan eller vill planera för framtiden.
Jag har renoverat mitt hus i 9 år. Enligt ditt tankesätt så borde jag aldrig ha startat renoveringen.
Boilerplate4U
Medlem
· CEO Tomteverkstan Nordpolen
· 2 363 inlägg
Boilerplate4U
Medlem
- CEO Tomteverkstan Nordpolen
- 2 363 inlägg
Om jag tolkar det hela rätt gäller detta endast traditionella (urandrivna) och unikt designade platsbyggda kärnkraftverk. Det jag tror och hoppas kommer ha större påverkan framöver är hur väl man lyckas implementera SMR och Bridreaktorer.
Jodå, jag har bättre koll på enheter än de flesta. Definitivt bättre än dig. Men du tycks ha hittar källor, så läs dem.Och du min vän verkar forfarande inte lärt dig skillnaden mellan last och debiteringsenhet.
Här har du i alla fall några länkar du kan läsa på om du orkar:
- [länk]
- [länk]
- [länk]
när jag ser kommentarerna – bland annat på byggahus – så får jag inte intryck av att flertalet inte förstår hur lång tid det tarV vik_tor skrev:
jag förstår inte kopplingen till din husrenoveringen – att underhålla anläggningar är givetvis viktigt och bra på alla sätt och vis; att bygga en extra villa på tomten bara för att ha den när man får oväntat besök eller om den gamla brinner ner känns inte rationellt
Redigerat:
Boilerplate4U
Medlem
· CEO Tomteverkstan Nordpolen
· 2 363 inlägg
Boilerplate4U
Medlem
- CEO Tomteverkstan Nordpolen
- 2 363 inlägg
Daniel San (さん), jag vet att det kan vara svårt att erkänna när man har fel men det är helt ok. Hälsningar från killowattkillen!D Daniel 109 skrev:
Men för h-e, börja inte nu igen! Läs dina länkar och kom till insikt...Och du min vän verkar forfarande inte lärt dig skillnaden mellan last och debiteringsenhet.
Här har du i alla fall några länkar du kan läsa på om du orkar:
- [länk]
- [länk]
- [länk]