Jo det gör man men normalt sitter de före i elnätägarens ände tex i ett kabelskåp och oåtkomligt för kunden sk servisledningssäkring. Så en lite udda uppställning i detta fallet men syftar till selektivitet vid tex fel i mätaren så inte båda drabbas eller att inkommande från linjen är så högt säkrad att det är fel att lägga dem utan föregående avsäkring. Hursomhelst en helt korrekt hantering, utförande av det här.W witten skrev:
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 26 134 inlägg
Menar du att säkringarna högst upp (bl.a) är edit: servisledningssäkringar? Vad gör de för nytta där? Mitt gamla skåp såg precis ut så där, fast bara högra halvan med dess gamla knivbrytare. Jag hade då luftledning och min "servisledning" (nedledningen) var bara avgrenad från luftledningen utan säkringar. Då blir det kanske en servisledningssäkring i skåpet för formens skull? Dessutom har de då rollen som servissäkring och mätarsäkring.
Det som inte finns idag är väl huvudsäkringarna i botten, dvs dessa får man lägga till själv vid behov? Men servissäkring och mätarsäkring före mätaren har vi kvar idag. Min servisledningssäkring sitter nu i kiosken 150 meter bort vad jag förstår (jag har en egen ledning)?
Det som inte finns idag är väl huvudsäkringarna i botten, dvs dessa får man lägga till själv vid behov? Men servissäkring och mätarsäkring före mätaren har vi kvar idag. Min servisledningssäkring sitter nu i kiosken 150 meter bort vad jag förstår (jag har en egen ledning)?
Redigerat:
De är som på bilden främst normala mätarsäkringar men samtidigt kan man tänka sig att det som i ditt fall även här är direkt avgrenat från linjen och då blir det ju en kombinerad funktion som servisledningssäkring. Man antog att felen kommer i utrustningen i och efter skåpet inte nedledningen som hade sina undantagsregler.
Och de nertill finns ju inte i mätarskåpen numera om man inte sätter dit dem själv. Svaret tidigare till witten var mest att det sitter säkringar även före mätarsäkringarna oåtkomligt för kunden sen blev det möjligtvis lite kryptiskt eller luddigt skrivet där som du märkt.
Väcker en gammal tråd.
Var på ett intressant studiebesök på ÖRESUNDSVERKET i Malmö kombikraftverk Naturgas/Diesel/HVO 448 MWe
Alltså lite mer krut än i SMR Kärnkraftverk!
Från Wikipedia
Verket byggdes 1953 och byggdes ut 1957 och 1964 med kol- och oljeeldade pannor. 1980 blev det ett kraftvärmeverk. Det lades i malpåse 1993 men moderniserades och återinvigdes 2009. Den nya gasturbinen drivs med naturgas. 2017 stängde verket igen men togs åter i drift 2025 efter att Svenska kraftnät beslutat att det ska ingå i den svenska elberedskapen. Förmågan att också leverera värme till fjärrvärmenätet är frånkopplad.[1]
Otroligt intressant då verket är renoverat för 2,2 miljarder 2022-2025 för att ingå i effektreserven för Skåne!
Det är även tänkt att verket skall kunna köra Ö-drift för delar av regionen.
Tyvärr var där fotoförbud men dom första turbinerna står kvar i gamla byggnaden som museum dom fick man fotografera och dom platsar i denna tråden.
Generator ASEA
36 MVA
11 kV lindad i Y 1890 A
Magnetiserings spänning 190 V, 680 A
Varje Jungströmsturbin på 65 MW drev 2 generatorer.
Och detta var byggt tidigt 1950-talet.
Var på ett intressant studiebesök på ÖRESUNDSVERKET i Malmö kombikraftverk Naturgas/Diesel/HVO 448 MWe
Alltså lite mer krut än i SMR Kärnkraftverk!
Från Wikipedia
Verket byggdes 1953 och byggdes ut 1957 och 1964 med kol- och oljeeldade pannor. 1980 blev det ett kraftvärmeverk. Det lades i malpåse 1993 men moderniserades och återinvigdes 2009. Den nya gasturbinen drivs med naturgas. 2017 stängde verket igen men togs åter i drift 2025 efter att Svenska kraftnät beslutat att det ska ingå i den svenska elberedskapen. Förmågan att också leverera värme till fjärrvärmenätet är frånkopplad.[1]
Otroligt intressant då verket är renoverat för 2,2 miljarder 2022-2025 för att ingå i effektreserven för Skåne!
Det är även tänkt att verket skall kunna köra Ö-drift för delar av regionen.
Tyvärr var där fotoförbud men dom första turbinerna står kvar i gamla byggnaden som museum dom fick man fotografera och dom platsar i denna tråden.
Generator ASEA
36 MVA
11 kV lindad i Y 1890 A
Magnetiserings spänning 190 V, 680 A
Varje Jungströmsturbin på 65 MW drev 2 generatorer.
Och detta var byggt tidigt 1950-talet.
Redigerat:
Det är radialturbiner med två rotorer som snurrar åt var sitt håll, därav att det är två generatorer per turbin. Allt byggt i Sverige.L Leif i Skåne skrev:
Ja det stämmer och den största som någonsin byggts av denna typ var i slutet av 1960-talet till O1 i Oskarshamn 400 MW men det var flera problem genom åren och den byttes senare ut.H HenrikHuslöse skrev:
Här är en bild på troligen 50 MW
Bra bild! Jag tycker det är ett coolt koncept. O1 hade radialturbin ända till slutet. Jag vill minnas att det var något special med den förutom att den var stor. Var det så att radialturbinen satt ihop med en axialturbin på vardera sida också?
Ja, termodynamikens lagar medför att det blir svårt att få ut maximal effekt ur ångan innan kondensering utan att för en radialturbin (eller snarare två, där båda är ledskovlar för sin 'pär') också koppla till en (eller två) axialturbin.H HenrikHuslöse skrev:
Kondenseringen gör att man kan ta ut nästan 1000 mBar effekt mer (dvs det normala lufttrycket.)
Radialturbiner är (ö)kända för att kunna fixa en mycket omfattande 'bladsallad'.
Ah, det förklarar det. Jag vet att O1ans turbin(er) inte var serviceteknikernas favorit.
Det där ser inte ut att vara en radialturbin.L Leif i Skåne skrev:
Vad anser du att det är då?
De delar som syns är en axialturbin, men det kanske bara är sista stegen som syns och att det finns en radialturbin i mitten.
Nej du har fel!D Daniel 109 skrev:
Det du ser på bilden i inlägg #244 är dom 2 ASEA Generatorerna på 36´000 KVA x 0.7 (Kilo Volt Ampere) se märk skylten!
Turbin delen i mitten är en Ljungström och den är på 65`000 KW se märk skylten. (den är märkt KW borde varit 65000 kW) alltså 1st. Turbin 2 st. Generatorer.
Tryck mätarna och centrum av axeln var i ögonhöjd, så ytter diametern på höljet på turbin var c:a 5 m, så delar av turbin och fundament finns i våningen under tillsammans med ångrör och kondens rör.
Redigerat:
Nu kommenterade jag bilden i i lägg 246. Vilket borde vara tydligt. Det kan nog stämma att det finns en radialturbin där någonstans, men de turbindelar som är synliga är axialturbiner. Sannolikt lågtrycksturbiner för att ta hand om den energi som finns kvar efter radialturbinen.
Du har rätt den bilden är från museet i Finspång och är en BRUSH / Ljungström turbin.D Daniel 109 skrev:
Om turbiner till Svenska kärnkraftverk finns att läsa här.
http://stalklubben.org/foswiki/bin/view/STALklubben/KraftverksTurbiner