Ok, det var skogs- och lantbruket jag avsåg, så om det inte räknas är det inte längre ett bruk - Någon järn/stålförädlig sker inte längre (tja klensmedjan verkade aktiv men det räknar jag inte med)C cpalm skrev:
Dom själva antyder bara lite försiktigt att de som företag varit i drift i 350 år.
Fast de skriver såhär, så man kan ju få för sig att de menar att järnbruksverksamheten fortfarande bedrivs, men så är det ju inte.
"Som ett av få vallonbruk har Hargs Bruk varit i kontinuerlig drift i 350 år. Vår uppgift är att förvalta, bevara och utveckla Hargs Bruk så att det fortsatt är ett av landets bäst bevarade bruksegendomar i åtminstone 350 år till."
https://www.hargsbruk.se/
Fast de skriver såhär, så man kan ju få för sig att de menar att järnbruksverksamheten fortfarande bedrivs, men så är det ju inte.
"Som ett av få vallonbruk har Hargs Bruk varit i kontinuerlig drift i 350 år. Vår uppgift är att förvalta, bevara och utveckla Hargs Bruk så att det fortsatt är ett av landets bäst bevarade bruksegendomar i åtminstone 350 år till."
https://www.hargsbruk.se/
jag uppfattade det som att det inte varit större. Bilderna visar dock två kraftproducerande enheter, generatorn till ångmaskinen borta, den generator som syns på andra bilden hänger ihop med en ångturbin som syns i bakkant av bilden. Dessa två gemensamt var det jag tolkade fanns på Hargs sida. Hur stor anläggningen i andra änden (älvkarleby) var vid den tiden vet jag inte, lär ju inte vara lika stort som idag men kanske var det en större anläggning än Hargs…
Transformatorn kan mycket väl i första hand ha använts för att ta emot ström. Harg fick el tidigt. När sammanbindningslinjen Älvkarleby - Västerås - Trollhättan byggdes 1915 så byggde man även en gren från Dannemora via bruken i Österby, Gimo och Harg till Hallstavik.
Det var kanske inte Vattenfalls bästa investering just då med tanke på att bruken gick i kull på 1920-talet. Men lokalt så blev det betydelsefullt då både Hallstavik och Gimo har stora industrier än idag.
Idag är sammanbindningsledningen sedan länge moderniserad, men biten mellan Dannemora och Gimo finns kvar och är bland Sveriges äldsta kraftledningar som ännu är i bruk. Den ska rivas i år, så jag får väl ut och dokumentera den som elkultur innan den är borta.
Det var kanske inte Vattenfalls bästa investering just då med tanke på att bruken gick i kull på 1920-talet. Men lokalt så blev det betydelsefullt då både Hallstavik och Gimo har stora industrier än idag.
Idag är sammanbindningsledningen sedan länge moderniserad, men biten mellan Dannemora och Gimo finns kvar och är bland Sveriges äldsta kraftledningar som ännu är i bruk. Den ska rivas i år, så jag får väl ut och dokumentera den som elkultur innan den är borta.
Ok. Drevs turbinen med avloppsånga från kolvångmaskinen då? Det kan ju ha varit att transformatorn byggdes med tanke på fler konsumenter och framtida expansion, men man fortfarande ville utnyttja det lokala kraftverket även om det kunnat ersättas helt.ullberg skrev:
Det var nog den jag såg i förrgår, och då tänkte jag på dig.PNO skrev:
Väldigt gamla fackverksstolpar i stål, av typ jag nog aldrig annars sett, och väldigt smäckra vad gäller ståldimensionerna.
Ledningen passerar över väg 292 någonstans i närheten av Österby, och stolparna närmast vägen är bytta mot någon mer modern variant av tryckt rund trästolpe med T-överliggare av stål.
Medlem
· Blekinge
· 12 220 inlägg
Kan rekommendera boken "Linjesjuka" av Anneli Tofte, se även linjesjuka.se. En illustrerad hommage åt kraftledningsstolpar och luftledningar. Svenska kraftnät hade så mycket god smak att skänka mig ett exemplar.
Redigerat:
Egentligen inget märkvärdigt alls, utan stolpmätarskåp liknande detta stöter man ju på hela tiden.
Med väldigt gamla säkringshållare och gamla huvudbrytare osv.
Och någon gång ibland är det lite snyggare skött, städat och installerat än detta, men för det mesta är det 10 resor värre. 😮
Men skåpet måste vara bytt och de gamla grejerna flyttades över då. Åtminstone är den svarta brytaren ingen modell som fanns när den typen av stolpmätarskåp sattes upp.
Med väldigt gamla säkringshållare och gamla huvudbrytare osv.
Och någon gång ibland är det lite snyggare skött, städat och installerat än detta, men för det mesta är det 10 resor värre. 😮
Men skåpet måste vara bytt och de gamla grejerna flyttades över då. Åtminstone är den svarta brytaren ingen modell som fanns när den typen av stolpmätarskåp sattes upp.
Känns som den är 30-tal. Flyttad när skåpet åkte upp 1966 eller så.
Eller så har 60-talsbrytaren havererat någon gång genom åren och blivit ersatt av en gammal sparad kämpe...?
Far & mor har fö ett likadant skåp, med en snäppet modernare men fortfarande svart brytare.
(Byt nollplinten till en ej delbar, jag blir lite svettig av dom där...😉 )
Eller så har 60-talsbrytaren havererat någon gång genom åren och blivit ersatt av en gammal sparad kämpe...?
Far & mor har fö ett likadant skåp, med en snäppet modernare men fortfarande svart brytare.
(Byt nollplinten till en ej delbar, jag blir lite svettig av dom där...😉 )
Ett mycket välskött skåp. Men du får nog rätta dig lite kring brytaren den sorten var mycket vanlig för den typen skåp helt i original. Dessutom en bra enkel konstruktion som det ska mycket till om den ska fallera. Och som sagt är Fotografen rätt på det med delbara plinten enda bristen där i stort sett.Mikael_L skrev:
Intressant, jag har sett dem i skåp från 30-talet.GK100 skrev:
Ja knivbrytarna är ju med från allra första början i olika former inom eltekniken. I ditt fall kan det även vara utbytt till denna typen senare i skåpet från 30-talet. Den på bilden skulle jag tänka hör hemma i 50-60 talet dvs då dessa skåp hade sin peak. Inte omöjligt att den är av fabrikat ELO Duvnäs.Fotografen skrev: