K1 är 2 st kabelskåp där förmodligen bara det ena skåpet ligger bakom fastighetens mätare. Ena skåpet matar mätarblocken för lägenheterna. Det andra mater husen i övrigt. P-platserna är tänkta att gå via undermätare för intern debitering. Vid tidigare samtal till nätägaren gällande gemensamhetsel så nämnde dom att man "bara" behövde koppla om så att allt hamnade bakom samma mätare.nisse123 skrev:
S på bilden är elcentralen där inkommande servis landar i området.
Jag hade gjort kanalisationen, om man ändå ska gräva, samt kanske kablerat ett par av P-platserna. Inte mer.
Nedan förklarar jag varför.
Av elbilarna är det troligen Tesla som kommit längst vad gäller snabbladdning, idag laddar de enligt Tesla själva, javisst 270 km räckvidd på 30 minuter. Tesla säger också att de laddar ett 90 kW-batteri fullt på 75 minuter. Även om de kanske tar i lite så är det siffror som är helt fantastiska. Det är också siffror som är näst intill omöjliga att uppnå i en hemmaladdare eftersom tekniken bakom blir för dyr: Du kan helt enkelt inte räkna hem investeringen för en egen snabb-laddare till din egen P-ruta.
Ser man tillbaka några år, så var det knappt i förrgår (typ), som Tesla hävdade att ett "battery-swap-system" skulle sköta laddningen: Man skulle köra in i en tunnel, och hela batteripaketet skulle bytas ut mot ett fulladdat detta skulle bara ta 5 minuter. Idag har Tesla övergivit de idéerna, och satsar istället fullt ut på snabbladdning.
Sammantaget tänker jag så här:
Tekniken går så rasande fort, och ändrar dessutom (som i Tesla-fallet här) inriktning lika fort så du tjänar ingenting på att kablera i förväg, samt att försöka sia om hur det ser ut om några år.
Kanalisation lönar sig alltid! Där håller jag med tidigare förespråkare, men vad du ska kablera vet du inte nu.
Dessutom: Det är osäkert om du någonsin kan räkna hem snabbladdning till enskilda P-rutor, av skäl som ovan. I så fall laddar man över natten, och då är 10 ampere enfas gott nog. Med lite entusiasm kan man eventuellt motivera enfas 16 i CEE-don men här någonstans tar det slut, om inte annat så sätter nätägaren P för det genom den servisavgift du får betala med säkringar på 125 eller 160 ampere.
Tänker jag. Men är så klart öppen för vettiga motargument.
Nedan förklarar jag varför.
Av elbilarna är det troligen Tesla som kommit längst vad gäller snabbladdning, idag laddar de enligt Tesla själva, javisst 270 km räckvidd på 30 minuter. Tesla säger också att de laddar ett 90 kW-batteri fullt på 75 minuter. Även om de kanske tar i lite så är det siffror som är helt fantastiska. Det är också siffror som är näst intill omöjliga att uppnå i en hemmaladdare eftersom tekniken bakom blir för dyr: Du kan helt enkelt inte räkna hem investeringen för en egen snabb-laddare till din egen P-ruta.
Ser man tillbaka några år, så var det knappt i förrgår (typ), som Tesla hävdade att ett "battery-swap-system" skulle sköta laddningen: Man skulle köra in i en tunnel, och hela batteripaketet skulle bytas ut mot ett fulladdat detta skulle bara ta 5 minuter. Idag har Tesla övergivit de idéerna, och satsar istället fullt ut på snabbladdning.
Sammantaget tänker jag så här:
Tekniken går så rasande fort, och ändrar dessutom (som i Tesla-fallet här) inriktning lika fort så du tjänar ingenting på att kablera i förväg, samt att försöka sia om hur det ser ut om några år.
Kanalisation lönar sig alltid! Där håller jag med tidigare förespråkare, men vad du ska kablera vet du inte nu.
Dessutom: Det är osäkert om du någonsin kan räkna hem snabbladdning till enskilda P-rutor, av skäl som ovan. I så fall laddar man över natten, och då är 10 ampere enfas gott nog. Med lite entusiasm kan man eventuellt motivera enfas 16 i CEE-don men här någonstans tar det slut, om inte annat så sätter nätägaren P för det genom den servisavgift du får betala med säkringar på 125 eller 160 ampere.
Tänker jag. Men är så klart öppen för vettiga motargument.
I Norge er det forbudt å sikre schuko med mer enn 10A om den skal brukes til elbillading. Det er en grunn til det...
Man kan spare mye på strømkapasiteten ved å brukelastbalansering. F.eks norske Zaptec leverer en ladestasjon (Smart) som kan levere alt fra 1x6A til 3x32A til elbiler, avhengig av hvor mange som lader. De snakker sammen og
inner ut optimal fasefordeling osv. Kobles sammen med kun strømkabelen, i en buss-struktur. F.eks om du setter av 3x50A til lading strekkes det en PFXP 5G10 (eller lignende fra skap til første ladestasjon, deretter videre fra den til neste osv. (kobles via en koblingsboks under hver ladestasjon).
Fordelen er at med 3x50A kan du lade hele 24 elbiler (8 stk. på 6A per fase), mens med 16A schuko får du kun ladet 9 på samme kursen. I tillegg vil elbilene kunne lade langt raskere, førstemann som kobler seg til vil kunne trekke 3x32A (22kW) om bilen har lader til dette. Kommer nr. 2 og vil ha 16A 1-fase får han det uten at nr. 1 må gå ned på ladehastighet. Først når nr. 5 vil ha 16A 1-fase (eller nr. 2 vil ha 32A 1-fase) droppes nr. 1 ned til 3x18A. Slik holder systemet på og fordeler alt kontinuerlig så optimalt som mulig. Når noen avslutter lading kan andre få høyere hastighet osv.
Systemet er heller ikke dyrt å sette opp, ihvertfall ikke om det er lett å strekke kabel. I garasjeanlegg er det bare å legge opp PFXP-kabelen forbi hver plass, med en billig koblingsboks per plass. Selve ladestasjonene kan installeres etterhvert som behovet oppstår. Man trenger altså ikke å begynne med 25 stk. men kan starte med f.eks 2 eller 3.
http://www.zaptec.com/smart
Man kan spare mye på strømkapasiteten ved å brukelastbalansering. F.eks norske Zaptec leverer en ladestasjon (Smart) som kan levere alt fra 1x6A til 3x32A til elbiler, avhengig av hvor mange som lader. De snakker sammen og
inner ut optimal fasefordeling osv. Kobles sammen med kun strømkabelen, i en buss-struktur. F.eks om du setter av 3x50A til lading strekkes det en PFXP 5G10 (eller lignende fra skap til første ladestasjon, deretter videre fra den til neste osv. (kobles via en koblingsboks under hver ladestasjon).
Fordelen er at med 3x50A kan du lade hele 24 elbiler (8 stk. på 6A per fase), mens med 16A schuko får du kun ladet 9 på samme kursen. I tillegg vil elbilene kunne lade langt raskere, førstemann som kobler seg til vil kunne trekke 3x32A (22kW) om bilen har lader til dette. Kommer nr. 2 og vil ha 16A 1-fase får han det uten at nr. 1 må gå ned på ladehastighet. Først når nr. 5 vil ha 16A 1-fase (eller nr. 2 vil ha 32A 1-fase) droppes nr. 1 ned til 3x18A. Slik holder systemet på og fordeler alt kontinuerlig så optimalt som mulig. Når noen avslutter lading kan andre få høyere hastighet osv.
Systemet er heller ikke dyrt å sette opp, ihvertfall ikke om det er lett å strekke kabel. I garasjeanlegg er det bare å legge opp PFXP-kabelen forbi hver plass, med en billig koblingsboks per plass. Selve ladestasjonene kan installeres etterhvert som behovet oppstår. Man trenger altså ikke å begynne med 25 stk. men kan starte med f.eks 2 eller 3.
http://www.zaptec.com/smart
Jag drar mig lite för att anmäla ovanstående inlägg..... det känns som reklam men var samtidigt väldigt informativt...
Ok, skjønner at det kan oppfattes slik. For the record, jeg har firma på si som driver med salg av ladeutstyr til elbiler, men jeg selger ikke Zaptecs løsninger og har ikke noe med de å gjøre på noen som helst måte. Pga. det jeg driver med har jeg dog god innsikt i de forskjellige løsningene.tommib skrev:
Det finnes flere leverandører som støtter lastbalansering, men ingen av løsningene er så fleksible og elegante som Zaptec sin.
Det var inte särskilt riktat mot dig. Man är bara lite misstänksam när en ny medlem rekommenderar ett specifikt företag. Tror till och med att man inte får det egentligen förän man gjort ett antal inlägg.Jens Kristian Kirkebø skrev:
Dock var detta väldigt informativt som sagt. Det verkar vara en väldigt fiffig produkt, med inbyggd Typ B JFB. Undrar vad en sån kostar. Den har ju inbyggd debitering också, så den skulle passa väldigt bra för TS.
Pris til sluttbruker inkl. mva i NOK mener jeg er i underkant av 15.000,- men de selger etter hva jeg har hørt vesentlig rimeligere til installatører, spesielt i volum. Kan man trekke av momsen også tipper jeg de havner godt under 10.000,- pr. stk.tommib skrev:
Men som sagt, det finnes flere løsninger for lastbalansering. Poenget er at man ikke trenger å sette av mer enn 6A per parkeringsplass, rundet oppover. 150A (3x50A) for 24 plasser, 3x63A for 30 plasser osv. Fordelen er både mindre strømbehov og raskere lading. To sluer i en smekk (om det ordtaket finnes i Sverige
).
Redigerat:
Efter en titt i elcentralen ser jag att alla skåp där det går servis ledningar till har en markering som det står max 200A säkring på. Jag letade bland avtalen men hittade inget som beskrev servis kablars möjliga kapacitet. Jag får höra med nätbolaget imorgon.
Om man tittar på den utökade kartan som visar hela området så ser man S2. Till den går det 3 st servis ledningar, en ledning är streckad och av någon anledning så används den inte.
Från S2 går 2st kablar till K5, om man drar 2 kablar från K5 och 2 från K1 så kan man i K3 använda kapacitet som är över från 4 st olika serviskabel-källor.
Sen om man flyttar över last från en kabel till en annan i K5 så skulle man kunna återaktivera den tredje servisen i S2 och låta den mata en av kablarna och på så sätt få 150A+ i K3.
Slutsatsen blir att vill man så finns kapaciteten genom att lägga 4st kablar.
Om man tittar på den utökade kartan som visar hela området så ser man S2. Till den går det 3 st servis ledningar, en ledning är streckad och av någon anledning så används den inte.
Från S2 går 2st kablar till K5, om man drar 2 kablar från K5 och 2 från K1 så kan man i K3 använda kapacitet som är över från 4 st olika serviskabel-källor.
Sen om man flyttar över last från en kabel till en annan i K5 så skulle man kunna återaktivera den tredje servisen i S2 och låta den mata en av kablarna och på så sätt få 150A+ i K3.
Slutsatsen blir att vill man så finns kapaciteten genom att lägga 4st kablar.
I dagsläget är snabbladdare onödigt i hemmamiljö. 10A enfas kommer man en bra bit med, 16A trefas är jättebra för laddning över natten.
Jag hade rekommenderat kanalisation i dagsläget med ett löfte till elbilsägare om att man får laddplats om man efterfrågar det. Plus en laddstolpe vid gästparkeringarna kombinerat med en lång sladd som når alla platser.
Jag hade rekommenderat kanalisation i dagsläget med ett löfte till elbilsägare om att man får laddplats om man efterfrågar det. Plus en laddstolpe vid gästparkeringarna kombinerat med en lång sladd som når alla platser.
Jag kör elbil själv och klarar mig utmärkt med vanligt 10A hemma, varje morgon är bilen (Nissan Leaf) fulladdad och jag har flera snabbladdare inom en radie på 4mil att ta till om man skall spontanåka... Mao se parkeringen som en destinationsladdare = långsam laddning för laddning över natt och för att ta sig till närmsta snabbladdare (om ni inte har snabbladdare i området ännu så lovar jag att det lär komma om elbilen slår väl ut)pelpet skrev:
Självbyggare
· Stockholm
· 10 293 inlägg
https://www.ellevio.se/foretag/anslutningar/ny-anslutning-till-elnatet/
Nytt abb på 160A kostar 97k...
Nytt abb på 160A kostar 97k...
I detta fall visade det sig att en ledig servis-kabel finns till ett acceptabelt ställe, men den är inte inkopplad. Frågan är om det går att koppla in den i transformatorn och om tillräcklig effekt finns att tillgå.Robert-san01 skrev:
Att dra en ny kabel kommer nog kosta 97kkr + markarbeten eftersom det ligger en väg emellan.