Effekttariffer solceller - olönsamt

[Kvackatore]

Hela idén bakom effekavgifter på 3 random toppar per månad är ett meningslöst bottensvep ägnat att generera ökade intäkter helt enkelt.
Beken sågar det fullständigt:
[länk]

Fast det där med 3 toppar är ingen generell regel. Finns nätbolag som bara mäter en topp likväl som det finns nätbolag som mäter max topp varje dag över hela månaden och tar medelvärdet.

 

[BSOD]

Det är hål i huvudet om man dimensionerar upp nätet för att klara ännu mer solpaneler.

Det där få timmarna som produktionen maxar ur är elpriset i alla fall nära 0 eller negativt, så det man istället borde göra är ju att klippa lite produktion.

Fär hoppas de besinnar sig med nätutbyggnad.

 

[lilytwig]

Hela idén bakom effekavgifter på 3 random toppar per månad är ett meningslöst bottensvep ägnat att generera ökade intäkter helt enkelt.
Beken sågar det fullständigt:
[länk]

Man mäter inte random toppar, utan snittet av de 3 tim med högst medeltimeffekt. Tre toppar kan möjligen vara relevant, men jag tror att det borde vara fler, typ fem, så att ett enstaka "misstag" inte slår igenom

 

[lilytwig]

Det är hål i huvudet om man dimensionerar upp nätet för att klara ännu mer solpaneler.

Det där få timmarna som produktionen maxar ur är elpriset i alla fall nära 0 eller negativt, så det man istället borde göra är ju att klippa lite produktion.

Fär hoppas de besinnar sig med nätutbyggnad.

Tanken med effekttaxa är ju just detta. Dra ner på din produktion, eller betala för att mata in. Effekttaxan får inte vara en ytterligare intäkt enligt direktivet.

 

[Lundabon]

Tanken med effekttaxa är ju just detta. Dra ner på din produktion, eller betala för att mata in. Effekttaxan får inte vara en ytterligare intäkt enligt direktivet.

Jag letar exempel på offerter från elbolag (elhandels och elnätsbolag) på primärt solceller från åren 2022-2025. Även i kombination av batterilagring kan vara intressant. DM mig så stämmer vi av möjligheten att ta del av.

 

[Hocke68]

ENERGIMARKNADSINSPEKTIONEN CENCURERADE FRÅGA OCH SVAR
Fråga:
Då har vi nu fått konstaterat att det som elnätsföretagen upprepade gånger har lovat inte skulle ske, men som EIs regelverk faktiskt tillåter, nu har blivit verklighet. Även mikroproducenter åläggs effekttariff för inmatning till nätet. C4 Energi har satt praxis, och mycket talar för att fler elnätsbolag kommer att följa efter.

Mot den bakgrunden vill jag ställa följande fråga till EI:
Hur menar EI att denna tariffmodell inte öppnar för att en och samma kund i praktiken betalar nätavgift två gånger, både som förbrukare och som producent?
Om effekttariff tas ut i båda riktningarna, det vill säga både för uttag och för inmatning, blir den rimliga konsekvensen att man betalar för nyttjandet av samma ledning två gånger. En gång för effekttoppen vintertid eller nattetid vid förbrukning (exempelvis elbilsladdning), och en gång för effekttoppen sommartid eller dagtid vid produktion från solceller.
En renodlad producent, till exempel ett vindkraftverk, nyttjar nätet i en riktning och betalar för sitt bidrag till nätets dimensionering. En villaägare betalar redan för nätet när el förbrukas. Om samma abonnemang därutöver ska betala effekttariff även för överskottsproduktion som matas ut på nätet, innebär det att samma ledning avgiftsbeläggs två gånger: en effekttariff för förbrukning och en effekttariff för produktion.

Detta är i grunden samma fysiska infrastruktur. Det är inte två separata ledningar. Hur menar EI att detta inte utgör en dubbelbetalning för samma nät, endast baserat på flödesriktning?

Svar:
Jag har nu fått svar från mina kollegor på tariffteamet.

Ei:s föreskrift om tariffutformning (EIFS 2022:1) trädde i kraft 2022 men ska tillämpas senast 1 januari 2027. Det innebär att från och med 1 januari 2027 ska det finnas en effektavgift i nätavgiften för alla elkunder, både inmatnings- och uttagskunder. Utöver att det ska finnas en effektavgift framgår det även i föreskriften att kortsiktiga rörliga kostnader, kundspecifika kostnader, framåtblickande kostnader och residualkostnader ska fördelas mellan inmatnings- och uttagsabonnemang på ett sätt som reflekterar de kostnader nätföretaget har för inmatnings- och uttagsabonnemang.

Effektavgiften är avsedd att ta betalt för de framåtblickande kostnaderna, det vill säga de kostnader som en kunds användning av nätet idag förväntas generera i framtiden. Dessa kostnader påverkas av såväl inmatning som uttag samt den sammanlagda belastningen i elnätet. Avgiften är kostnadsreflektiv, och ska därmed reflektera de kostnader som kundens beteende idag orsakar elnätet. När det gäller vilka kostnader som kundens beteende driver så är det väldigt olika mellan olika elnät/nätföretag.

Nätet behöver dimensioneras för att klara av både kundernas samtida uttag såväl som inmatning, och beroende på hur och när flödena uppstår så kan olika behov (kostnader) i nätet uppstå. I en del nät kan inmatningen vara ett större problem än uttaget, och det bör då speglas i storleken på effektavgifterna, och i en del nät genererar uttaget mer kostnader än inmatningen. Om exempelvis solel som produceras förbrukas i närområdet samt att den samtida inmatningen en solig dag inte överstiger uttaget en kall vinterdag kan man anta att inte alltför mycket investeringar krävs för att omhänderta den inmatning som sker. Om det däremot sker mycket solelsproduktion i ett område där det inte används så mycket el så kan det snarare vara inmatningen som driver kostnader (investeringar) framåt i tiden än uttaget, vilket bör speglas i nätavgifterna. Om inte dessa kostnader allokeras till den kund som orsakar kostnaden, så innebär det att någon annan kund istället får betala för det. Ett grundläggande krav i regelverket är att kostnader för ett kundkollektiv inte får skjutas över på ett annat, vilket innebär att de kostnader som inmatningen ger upphov till inte får skjutas över på andra kunder.

Den nytta som inmatningen medför för elnätet har inmatningskunder rätt till en ersättning från sitt elnätsföretag, den så kallade nätnyttoersättningen. Rätten till nätnyttoersättning regleras i ellagen och det finns mer information om detta på vår hemsida.

Under förra året inledde Ei ett arbete med att revidera föreskriften (EIFS 2022:1). Inom ramen för detta arbete har Ei bland annat analyserat hur nätföretagens residuala kostnader ska fördelas mellan inmatnings- och uttagskunder samt utrett sambandet mellan kostnadsreflektiva elnätsavgifter för inmatningskunder och andra verktyg såsom exempelvis nätnyttoersättning. Föreskrifterna väntas komma ut på remiss någon gång under våren/sommaren 2026.

Under året kommer Ei även att följa upp resultatet av effektavgifterna och undersöka vilka analyser och resonemang från elnätsföretagen som ligger till grund för utformningen av nätavgifterna.

Förtydligande fråga:
Jag vill förtydliga att min fråga inte handlar om principen om kostnadsreflektion, utan om hur nätet faktiskt dimensioneras i praktiken, vilket ert svar inte berör. I stället för att besvara den konkreta frågan hänvisar ni till regelverk och allmänna formuleringar. Därför förtydligar jag frågan nedan.

Min förtydligade fråga:
När ett lågspänningsnät dimensioneras för en villaanslutning, dimensioneras det då för den högsta samtidiga belastningen i en riktning (oavsett om den består av uttag eller inmatning), eller dimensioneras det separat för en uttagstopp och en inmatningstopp som uppstår vid olika tidpunkter?

Om nätet i praktiken dimensioneras utifrån den högsta samtidiga belastningen i en riktning, hur motiveras då att ett och samma abonnemang kan påföras effekttariff både för uttag och för inmatning, när dessa toppar inte uppstår samtidigt och avser samma fysiska ledning och anslutningspunkt?

Med andra ord:
Hur säkerställer EI att tariffmodellen inte leder till att samma kapacitet i nätet finansieras två gånger av samma kund, en gång via uttagstariffen och en gång via inmatningstariffen?

Jag vore tacksam för ett konkret svar kopplat till faktisk nätdimensionering snarare än den principiella kostnadsfördelningsmodellen.

[länk]

Det lustiga är att vi har en Energimarknadsinspektion som skall vaka över elmarknaden med ger ett monopolförtag fritt spelrum att hindra kunder att komma åt den fria elmarknaden.

 

[Hocke68]

ENERGIMARKNADSINSPEKTIONEN CENCURERADE FRÅGA OCH SVAR
Fråga:
Då har vi nu fått konstaterat att det som elnätsföretagen upprepade gånger har lovat inte skulle ske, men som EIs regelverk faktiskt tillåter, nu har blivit verklighet. Även mikroproducenter åläggs effekttariff för inmatning till nätet. C4 Energi har satt praxis, och mycket talar för att fler elnätsbolag kommer att följa efter.

Mot den bakgrunden vill jag ställa följande fråga till EI:
Hur menar EI att denna tariffmodell inte öppnar för att en och samma kund i praktiken betalar nätavgift två gånger, både som förbrukare och som producent?
Om effekttariff tas ut i båda riktningarna, det vill säga både för uttag och för inmatning, blir den rimliga konsekvensen att man betalar för nyttjandet av samma ledning två gånger. En gång för effekttoppen vintertid eller nattetid vid förbrukning (exempelvis elbilsladdning), och en gång för effekttoppen sommartid eller dagtid vid produktion från solceller.
En renodlad producent, till exempel ett vindkraftverk, nyttjar nätet i en riktning och betalar för sitt bidrag till nätets dimensionering. En villaägare betalar redan för nätet när el förbrukas. Om samma abonnemang därutöver ska betala effekttariff även för överskottsproduktion som matas ut på nätet, innebär det att samma ledning avgiftsbeläggs två gånger: en effekttariff för förbrukning och en effekttariff för produktion.

Detta är i grunden samma fysiska infrastruktur. Det är inte två separata ledningar. Hur menar EI att detta inte utgör en dubbelbetalning för samma nät, endast baserat på flödesriktning?

Svar:
Jag har nu fått svar från mina kollegor på tariffteamet.

Ei:s föreskrift om tariffutformning (EIFS 2022:1) trädde i kraft 2022 men ska tillämpas senast 1 januari 2027. Det innebär att från och med 1 januari 2027 ska det finnas en effektavgift i nätavgiften för alla elkunder, både inmatnings- och uttagskunder. Utöver att det ska finnas en effektavgift framgår det även i föreskriften att kortsiktiga rörliga kostnader, kundspecifika kostnader, framåtblickande kostnader och residualkostnader ska fördelas mellan inmatnings- och uttagsabonnemang på ett sätt som reflekterar de kostnader nätföretaget har för inmatnings- och uttagsabonnemang.

Effektavgiften är avsedd att ta betalt för de framåtblickande kostnaderna, det vill säga de kostnader som en kunds användning av nätet idag förväntas generera i framtiden. Dessa kostnader påverkas av såväl inmatning som uttag samt den sammanlagda belastningen i elnätet. Avgiften är kostnadsreflektiv, och ska därmed reflektera de kostnader som kundens beteende idag orsakar elnätet. När det gäller vilka kostnader som kundens beteende driver så är det väldigt olika mellan olika elnät/nätföretag.

Nätet behöver dimensioneras för att klara av både kundernas samtida uttag såväl som inmatning, och beroende på hur och när flödena uppstår så kan olika behov (kostnader) i nätet uppstå. I en del nät kan inmatningen vara ett större problem än uttaget, och det bör då speglas i storleken på effektavgifterna, och i en del nät genererar uttaget mer kostnader än inmatningen. Om exempelvis solel som produceras förbrukas i närområdet samt att den samtida inmatningen en solig dag inte överstiger uttaget en kall vinterdag kan man anta att inte alltför mycket investeringar krävs för att omhänderta den inmatning som sker. Om det däremot sker mycket solelsproduktion i ett område där det inte används så mycket el så kan det snarare vara inmatningen som driver kostnader (investeringar) framåt i tiden än uttaget, vilket bör speglas i nätavgifterna. Om inte dessa kostnader allokeras till den kund som orsakar kostnaden, så innebär det att någon annan kund istället får betala för det. Ett grundläggande krav i regelverket är att kostnader för ett kundkollektiv inte får skjutas över på ett annat, vilket innebär att de kostnader som inmatningen ger upphov till inte får skjutas över på andra kunder.

Den nytta som inmatningen medför för elnätet har inmatningskunder rätt till en ersättning från sitt elnätsföretag, den så kallade nätnyttoersättningen. Rätten till nätnyttoersättning regleras i ellagen och det finns mer information om detta på vår hemsida.

Under förra året inledde Ei ett arbete med att revidera föreskriften (EIFS 2022:1). Inom ramen för detta arbete har Ei bland annat analyserat hur nätföretagens residuala kostnader ska fördelas mellan inmatnings- och uttagskunder samt utrett sambandet mellan kostnadsreflektiva elnätsavgifter för inmatningskunder och andra verktyg såsom exempelvis nätnyttoersättning. Föreskrifterna väntas komma ut på remiss någon gång under våren/sommaren 2026.

Under året kommer Ei även att följa upp resultatet av effektavgifterna och undersöka vilka analyser och resonemang från elnätsföretagen som ligger till grund för utformningen av nätavgifterna.

Förtydligande fråga:
Jag vill förtydliga att min fråga inte handlar om principen om kostnadsreflektion, utan om hur nätet faktiskt dimensioneras i praktiken, vilket ert svar inte berör. I stället för att besvara den konkreta frågan hänvisar ni till regelverk och allmänna formuleringar. Därför förtydligar jag frågan nedan.

Min förtydligade fråga:
När ett lågspänningsnät dimensioneras för en villaanslutning, dimensioneras det då för den högsta samtidiga belastningen i en riktning (oavsett om den består av uttag eller inmatning), eller dimensioneras det separat för en uttagstopp och en inmatningstopp som uppstår vid olika tidpunkter?

Om nätet i praktiken dimensioneras utifrån den högsta samtidiga belastningen i en riktning, hur motiveras då att ett och samma abonnemang kan påföras effekttariff både för uttag och för inmatning, när dessa toppar inte uppstår samtidigt och avser samma fysiska ledning och anslutningspunkt?

Med andra ord:
Hur säkerställer EI att tariffmodellen inte leder till att samma kapacitet i nätet finansieras två gånger av samma kund, en gång via uttagstariffen och en gång via inmatningstariffen?

Jag vore tacksam för ett konkret svar kopplat till faktisk nätdimensionering snarare än den principiella kostnadsfördelningsmodellen.

[länk]

Man borde anmäla EI till konsumentombudsmannen. EI menar på fullaste allvar att en konsument skall betala för en tjänst som privatkunder skall få levererat i framtiden. Jag har en känsla av att EIs generaldirekektör Ulrika Hesslov får sparken snart då den folkliga opinionen mot effektavgifterna. Elnätsbolagen gjorde ju kraftiga höjningar efter Gudrun för att stärka elnäten, nu vill de ha betalt en gång till

 

[Lundabon]

Man borde anmäla EI till konsumentombudsmannen. EI menar på fullaste allvar att en konsument skall betala för en tjänst som privatkunder skall få levererat i framtiden. Jag har en känsla av att EIs generaldirekektör Ulrika Hesslov får sparken snart då den folkliga opinionen mot effektavgifterna. Elnätsbolagen gjorde ju kraftiga höjningar efter Gudrun för att stärka elnäten, nu vill de ha betalt en gång till

Justitie Ombudsmannen (JO) är rätt instans för Myndighetsutövare.

 

[UrbOls]

I konsekvensen namn så borde väl även export från villabatteri skapa effekt avgifter under hela året? Om jag trycker ut 5-10kW från solceller eller batteri torde ju vara egalt. Och om man "tradar" el under vinter genom att ladda batteriet "billigt" under natten för att trycka ut det under morgonens högpris, så belastar man ju nätet också? Så varför bara exportavgift under sommaren som C4 tänker införa? (edit: givet att batteriet kapat dennes egen import mha batteriet)

 

[Martin Lundmark]

När inser dom bestämmande hur idiotiskt det här med Effekttariffer är. Någonstans påstods det att man skulle spara 3% genom att införa effekttarifferna. Men detta är en teoretisk modell. En annan teoretisk modell är att vindkraftverken kommer att gå i konkurs för att konsumenterna hindras köpa sin el när den är billig. Det är ingen som förstår sig på hur det här fungerar i verkligheten som räknat på det här uppenbarligen.
Effekttarifferna är direkt samhällsfarliga!

Hej
Du måste skilja elhandelsbolagets verksamhet från elnätsbolagets verksamhet annars kommer du inte förstå hur det fungerar tillsammans

Elnätsbolagens verksamhet skall inte ta hänsyn till elhandelsbolagets verksamhet tex när elpriserna är lågaveller höga

Elnätsbolagen skall driva elnäten som överför elenergin
elhandelsbolaget handlar med elenergin

 

[karlmb]

Fast det där med 3 toppar är ingen generell regel. Finns nätbolag som bara mäter en topp likväl som det finns nätbolag som mäter max topp varje dag över hela månaden och tar medelvärdet.

OK, har bara sett de där med 3 toppar, vilka har annorlunda, har då exempel?

 

[karlmb]

Hej
Du måste skilja elhandelsbolagets verksamhet från elnätsbolagets verksamhet annars kommer du inte förstå hur det fungerar tillsammans

Elnätsbolagens verksamhet skall inte ta hänsyn till elhandelsbolagets verksamhet tex när elpriserna är lågaveller höga

Elnätsbolagen skall driva elnäten som överför elenergin
elhandelsbolaget handlar med elenergin

Det är väl just den problematiken som gör effektavgifter till hål i huvet..
Motstridiga prissignaler ger kaos men framförallt inte önskad effekt på konsumenternas beteende.
Det som återstår är en ytterligare pålaga som elnätsbolagen kan använda till att bekvämt fylla upp alla sina intäktsramar.

 

[BSOD]

Tanken med effekttaxa är ju just detta. Dra ner på din produktion, eller betala för att mata in. Effekttaxan får inte vara en ytterligare intäkt enligt direktivet.

Fast det måste ju utformas smartare än uttagseffekttaxan utformas.

T.ex. att man får x kW fri inmatning, om man har ett uttagsavtal. Eller att elnätsleverantören erbjuder en avkopplingsbar tjänst. Får jag en signal till min hemautomation så kan jag klippa produktionen och balansera på 0kW.

Eller att man går via fysikens lagar i större utsträckning. Om den närmaste transformatorn är den trånga sektorn kanske man kan justera ner produktionen om spänningen är för hög i området. Det går ju lätt att konfigurera, så att man klipper produktionen i några h då o då om för många anläggningar finns i området.

 

[Fuge]

Man får väl strypa all utmatning så blir det bara ett extremt dyrt extratak man har på huset..

Man får väl sätta en värmefläkt på garageuppfarten, och styra den så att uteffektenfrån solcellerna blir noll. Samtidigt så bidrar man kanske till att den svenska sommaren blir lite varmar😉😂.

 

[Martin Lundmark]

ENERGIMARKNADSINSPEKTIONEN CENCURERADE FRÅGA OCH SVAR
Fråga:
Då har vi nu fått konstaterat att det som elnätsföretagen upprepade gånger har lovat inte skulle ske, men som EIs regelverk faktiskt tillåter, nu har blivit verklighet. Även mikroproducenter åläggs effekttariff för inmatning till nätet. C4 Energi har satt praxis, och mycket talar för att fler elnätsbolag kommer att följa efter.

Mot den bakgrunden vill jag ställa följande fråga till EI:
Hur menar EI att denna tariffmodell inte öppnar för att en och samma kund i praktiken betalar nätavgift två gånger, både som förbrukare och som producent?
Om effekttariff tas ut i båda riktningarna, det vill säga både för uttag och för inmatning, blir den rimliga konsekvensen att man betalar för nyttjandet av samma ledning två gånger. En gång för effekttoppen vintertid eller nattetid vid förbrukning (exempelvis elbilsladdning), och en gång för effekttoppen sommartid eller dagtid vid produktion från solceller.
En renodlad producent, till exempel ett vindkraftverk, nyttjar nätet i en riktning och betalar för sitt bidrag till nätets dimensionering. En villaägare betalar redan för nätet när el förbrukas. Om samma abonnemang därutöver ska betala effekttariff även för överskottsproduktion som matas ut på nätet, innebär det att samma ledning avgiftsbeläggs två gånger: en effekttariff för förbrukning och en effekttariff för produktion.

Detta är i grunden samma fysiska infrastruktur. Det är inte två separata ledningar. Hur menar EI att detta inte utgör en dubbelbetalning för samma nät, endast baserat på flödesriktning?

Svar:
Jag har nu fått svar från mina kollegor på tariffteamet.

Ei:s föreskrift om tariffutformning (EIFS 2022:1) trädde i kraft 2022 men ska tillämpas senast 1 januari 2027. Det innebär att från och med 1 januari 2027 ska det finnas en effektavgift i nätavgiften för alla elkunder, både inmatnings- och uttagskunder. Utöver att det ska finnas en effektavgift framgår det även i föreskriften att kortsiktiga rörliga kostnader, kundspecifika kostnader, framåtblickande kostnader och residualkostnader ska fördelas mellan inmatnings- och uttagsabonnemang på ett sätt som reflekterar de kostnader nätföretaget har för inmatnings- och uttagsabonnemang.

Effektavgiften är avsedd att ta betalt för de framåtblickande kostnaderna, det vill säga de kostnader som en kunds användning av nätet idag förväntas generera i framtiden. Dessa kostnader påverkas av såväl inmatning som uttag samt den sammanlagda belastningen i elnätet. Avgiften är kostnadsreflektiv, och ska därmed reflektera de kostnader som kundens beteende idag orsakar elnätet. När det gäller vilka kostnader som kundens beteende driver så är det väldigt olika mellan olika elnät/nätföretag.

Nätet behöver dimensioneras för att klara av både kundernas samtida uttag såväl som inmatning, och beroende på hur och när flödena uppstår så kan olika behov (kostnader) i nätet uppstå. I en del nät kan inmatningen vara ett större problem än uttaget, och det bör då speglas i storleken på effektavgifterna, och i en del nät genererar uttaget mer kostnader än inmatningen. Om exempelvis solel som produceras förbrukas i närområdet samt att den samtida inmatningen en solig dag inte överstiger uttaget en kall vinterdag kan man anta att inte alltför mycket investeringar krävs för att omhänderta den inmatning som sker. Om det däremot sker mycket solelsproduktion i ett område där det inte används så mycket el så kan det snarare vara inmatningen som driver kostnader (investeringar) framåt i tiden än uttaget, vilket bör speglas i nätavgifterna. Om inte dessa kostnader allokeras till den kund som orsakar kostnaden, så innebär det att någon annan kund istället får betala för det. Ett grundläggande krav i regelverket är att kostnader för ett kundkollektiv inte får skjutas över på ett annat, vilket innebär att de kostnader som inmatningen ger upphov till inte får skjutas över på andra kunder.

Den nytta som inmatningen medför för elnätet har inmatningskunder rätt till en ersättning från sitt elnätsföretag, den så kallade nätnyttoersättningen. Rätten till nätnyttoersättning regleras i ellagen och det finns mer information om detta på vår hemsida.

Under förra året inledde Ei ett arbete med att revidera föreskriften (EIFS 2022:1). Inom ramen för detta arbete har Ei bland annat analyserat hur nätföretagens residuala kostnader ska fördelas mellan inmatnings- och uttagskunder samt utrett sambandet mellan kostnadsreflektiva elnätsavgifter för inmatningskunder och andra verktyg såsom exempelvis nätnyttoersättning. Föreskrifterna väntas komma ut på remiss någon gång under våren/sommaren 2026.

Under året kommer Ei även att följa upp resultatet av effektavgifterna och undersöka vilka analyser och resonemang från elnätsföretagen som ligger till grund för utformningen av nätavgifterna.

Förtydligande fråga:
Jag vill förtydliga att min fråga inte handlar om principen om kostnadsreflektion, utan om hur nätet faktiskt dimensioneras i praktiken, vilket ert svar inte berör. I stället för att besvara den konkreta frågan hänvisar ni till regelverk och allmänna formuleringar. Därför förtydligar jag frågan nedan.

Min förtydligade fråga:
När ett lågspänningsnät dimensioneras för en villaanslutning, dimensioneras det då för den högsta samtidiga belastningen i en riktning (oavsett om den består av uttag eller inmatning), eller dimensioneras det separat för en uttagstopp och en inmatningstopp som uppstår vid olika tidpunkter?

Om nätet i praktiken dimensioneras utifrån den högsta samtidiga belastningen i en riktning, hur motiveras då att ett och samma abonnemang kan påföras effekttariff både för uttag och för inmatning, när dessa toppar inte uppstår samtidigt och avser samma fysiska ledning och anslutningspunkt?

Med andra ord:
Hur säkerställer EI att tariffmodellen inte leder till att samma kapacitet i nätet finansieras två gånger av samma kund, en gång via uttagstariffen och en gång via inmatningstariffen?

Jag vore tacksam för ett konkret svar kopplat till faktisk nätdimensionering snarare än den principiella kostnadsfördelningsmodellen.

[länk]

Hej
Distributionsnäten till våra villor är bara byggda för en effektriktning, mot villan.

Starkt förenklat; Vänder du effektriktningen då vänder tex samtidigt spänningsfallet och det krävs då dubbelt så stort utrymme för att spänningen i elnäten skall hålla sig inom toleranserna