Effekttariffer solceller - olönsamt

[Lundabon]

Dom ska inte få kunna ta ut effektavgift för inmatning från ett hushåll kl 12 och samma dag/tid ta ut effektavgift för uttag från ett annat hushåll.

Fråga på EI konsumentforum och förbluffas!

 

[Pligg85]

Är det sommar med sol och blåsigt på en helg så brukar det ofta vara stort överskott på el samt negativa elpriser.

Då ska väl det vara straffbart att trycka in el på nätet när det faktiskt är ett bekymmer.

Men samtidigt kan du ha batterier och vilja trycka in rejält på vissa timmar/kvartar när det är skyhöga priser och då bör man ju inte straffas.

Blir svårt det här.

 

[Skräddarnsvägg]

ENERGIMARKNADSINSPEKTIONEN CENCURERADE FRÅGA OCH SVAR
Fråga:
Då har vi nu fått konstaterat att det som elnätsföretagen upprepade gånger har lovat inte skulle ske, men som EIs regelverk faktiskt tillåter, nu har blivit verklighet. Även mikroproducenter åläggs effekttariff för inmatning till nätet. C4 Energi har satt praxis, och mycket talar för att fler elnätsbolag kommer att följa efter.

Mot den bakgrunden vill jag ställa följande fråga till EI:
Hur menar EI att denna tariffmodell inte öppnar för att en och samma kund i praktiken betalar nätavgift två gånger, både som förbrukare och som producent?
Om effekttariff tas ut i båda riktningarna, det vill säga både för uttag och för inmatning, blir den rimliga konsekvensen att man betalar för nyttjandet av samma ledning två gånger. En gång för effekttoppen vintertid eller nattetid vid förbrukning (exempelvis elbilsladdning), och en gång för effekttoppen sommartid eller dagtid vid produktion från solceller.
En renodlad producent, till exempel ett vindkraftverk, nyttjar nätet i en riktning och betalar för sitt bidrag till nätets dimensionering. En villaägare betalar redan för nätet när el förbrukas. Om samma abonnemang därutöver ska betala effekttariff även för överskottsproduktion som matas ut på nätet, innebär det att samma ledning avgiftsbeläggs två gånger: en effekttariff för förbrukning och en effekttariff för produktion.

Detta är i grunden samma fysiska infrastruktur. Det är inte två separata ledningar. Hur menar EI att detta inte utgör en dubbelbetalning för samma nät, endast baserat på flödesriktning?

Svar:
Jag har nu fått svar från mina kollegor på tariffteamet.

Ei:s föreskrift om tariffutformning (EIFS 2022:1) trädde i kraft 2022 men ska tillämpas senast 1 januari 2027. Det innebär att från och med 1 januari 2027 ska det finnas en effektavgift i nätavgiften för alla elkunder, både inmatnings- och uttagskunder. Utöver att det ska finnas en effektavgift framgår det även i föreskriften att kortsiktiga rörliga kostnader, kundspecifika kostnader, framåtblickande kostnader och residualkostnader ska fördelas mellan inmatnings- och uttagsabonnemang på ett sätt som reflekterar de kostnader nätföretaget har för inmatnings- och uttagsabonnemang.

Effektavgiften är avsedd att ta betalt för de framåtblickande kostnaderna, det vill säga de kostnader som en kunds användning av nätet idag förväntas generera i framtiden. Dessa kostnader påverkas av såväl inmatning som uttag samt den sammanlagda belastningen i elnätet. Avgiften är kostnadsreflektiv, och ska därmed reflektera de kostnader som kundens beteende idag orsakar elnätet. När det gäller vilka kostnader som kundens beteende driver så är det väldigt olika mellan olika elnät/nätföretag.

Nätet behöver dimensioneras för att klara av både kundernas samtida uttag såväl som inmatning, och beroende på hur och när flödena uppstår så kan olika behov (kostnader) i nätet uppstå. I en del nät kan inmatningen vara ett större problem än uttaget, och det bör då speglas i storleken på effektavgifterna, och i en del nät genererar uttaget mer kostnader än inmatningen. Om exempelvis solel som produceras förbrukas i närområdet samt att den samtida inmatningen en solig dag inte överstiger uttaget en kall vinterdag kan man anta att inte alltför mycket investeringar krävs för att omhänderta den inmatning som sker. Om det däremot sker mycket solelsproduktion i ett område där det inte används så mycket el så kan det snarare vara inmatningen som driver kostnader (investeringar) framåt i tiden än uttaget, vilket bör speglas i nätavgifterna. Om inte dessa kostnader allokeras till den kund som orsakar kostnaden, så innebär det att någon annan kund istället får betala för det. Ett grundläggande krav i regelverket är att kostnader för ett kundkollektiv inte får skjutas över på ett annat, vilket innebär att de kostnader som inmatningen ger upphov till inte får skjutas över på andra kunder.

Den nytta som inmatningen medför för elnätet har inmatningskunder rätt till en ersättning från sitt elnätsföretag, den så kallade nätnyttoersättningen. Rätten till nätnyttoersättning regleras i ellagen och det finns mer information om detta på vår hemsida.

Under förra året inledde Ei ett arbete med att revidera föreskriften (EIFS 2022:1). Inom ramen för detta arbete har Ei bland annat analyserat hur nätföretagens residuala kostnader ska fördelas mellan inmatnings- och uttagskunder samt utrett sambandet mellan kostnadsreflektiva elnätsavgifter för inmatningskunder och andra verktyg såsom exempelvis nätnyttoersättning. Föreskrifterna väntas komma ut på remiss någon gång under våren/sommaren 2026.

Under året kommer Ei även att följa upp resultatet av effektavgifterna och undersöka vilka analyser och resonemang från elnätsföretagen som ligger till grund för utformningen av nätavgifterna.

Förtydligande fråga:
Jag vill förtydliga att min fråga inte handlar om principen om kostnadsreflektion, utan om hur nätet faktiskt dimensioneras i praktiken, vilket ert svar inte berör. I stället för att besvara den konkreta frågan hänvisar ni till regelverk och allmänna formuleringar. Därför förtydligar jag frågan nedan.

Min förtydligade fråga:
När ett lågspänningsnät dimensioneras för en villaanslutning, dimensioneras det då för den högsta samtidiga belastningen i en riktning (oavsett om den består av uttag eller inmatning), eller dimensioneras det separat för en uttagstopp och en inmatningstopp som uppstår vid olika tidpunkter?

Om nätet i praktiken dimensioneras utifrån den högsta samtidiga belastningen i en riktning, hur motiveras då att ett och samma abonnemang kan påföras effekttariff både för uttag och för inmatning, när dessa toppar inte uppstår samtidigt och avser samma fysiska ledning och anslutningspunkt?

Med andra ord:
Hur säkerställer EI att tariffmodellen inte leder till att samma kapacitet i nätet finansieras två gånger av samma kund, en gång via uttagstariffen och en gång via inmatningstariffen?

Jag vore tacksam för ett konkret svar kopplat till faktisk nätdimensionering snarare än den principiella kostnadsfördelningsmodellen.

[länk]

Inte värre än att man bara slår ifrån funktion att sälja, inte många ören man tappar. Största förloraren blir ju ändå kraftnät då en stor kund slutar leverera. Eller?

 

[sjoelund]

Fråga på EI konsumentforum och förbluffas!

De var ganska kass när de utformade reglerna. De är so otydliga att nätbolagen får göra som de känner för. Egentligen borde det ju vara day-ahead priser för effektavgift från leverantören. Så att det en solig dag endast tas ut effektavgift för produktion och konsumtionen har 0 effektavgift. Bara de mest problematiska timmarna borde ha effektavgift och den borde kunna vara lite längre timmarna innan/efter den stora toppen för dagen.

 

[lilytwig]

Inser det nu ja, jag var av annan uppfattning.

Det gör väl ingen skillnad om avgiften tas ut för in eller utmatning eller både och. Det är ju inte kabeln mellan ditt hus och transformatorn som det gäller utan hela infrastrukturen.
Om du tar ut 5kW på natten och sedan säljer 10 kW solel på dagen så får du betala för 10 kW. Effektrikningen gör ingen skillnad om jag fattat rätt.

 

[Eld]

Der är ju feltänk om man tror att en avgift, oavsett vilken, är direkt kopplad till finansieringen av den ledning man använder. Avgifterna är avsedda att dels totalt sett täcka alla kostnader och dels uppmuntra ett beteende som pressar ner samma kostnader. Allt detta utan att bli så komplicerat att de som ska betala inte förstår hur avgifterna fungerar.

Att man lämnat fritt för nätbolagen att själva utforma sina avgiftsmodeller uppmuntrar ju kreativiteten men det var nog ändå ett misstag. Man borde nog gjort som i Finland istället där man bestämt centralt hur modellen ska fungera så att det fungerar lika för alla. De har dessutom "skyddat" bastuaggregaten🥵 genom att inte ta ut någon effektsvgift under 8KW.

 

[xLnT]

Detta skulle ju vara intäktsneutralt för nätägarna har Ei varit tydliga med.
Så tar nätägarna in pengar för inmatning borde det återspegla mindre intäkt för det man köper än tidigare.
Återstår att se när det finns data på det.

 

[hsd]

Samtidigt blir elen snorbillig under soliga sommardagar, lägger elnätsbolag på avgifter ger det orimliga kostnader för solcellsägaren
Lösningen är att komplettera anläggningen med batterier och endast använda solelen själv

 

[Trolltomte]

Samtidigt blir elen snorbillig under soliga sommardagar, lägger elnätsbolag på avgifter ger det orimliga kostnader för solcellsägaren
Lösningen är att komplettera anläggningen med batterier och endast använda solelen själv

Lösningen är som du säger solceller + batterier, en två gasflaskor för matlagning och ved för uppvärmning, samt hejdå till elnäts-maffian.

 

[lutorm]

Elpriserna har ju inget med effekttariffen att göra, kostnaden för att leverera en viss effekt till konsumenterna beror ju inte på hur mycket varje kWh kostar.

Men jag fattar heller inte hur TS menar. Säger du att om du tex konsumerat 5kW på kvällen och levererat 5kW på dagen så tänker de ta betalt för 10kW effekt den dan? Det verkar ju rätt knepigt. Sen kan det ju mycket väl vara så att produktion belastar nätet på ett annat sätt än konsumption.

I allmänhet tycker jag "de 15min med max effekt" måste vara ett väldigt trubbigt instrument för att approximera infrastrukturkostnaden. Det beror ju mest på hur mycket effekt totalt som används i nätet, om jag använder mina kW när ingen annan gör det borde jag ju belönas. Jag tycker "min effekt under de 15min med högst total belastning på nätet" borde vara en bättre kostnadsproxy. Fast det blir väl svårt att förstå hur mycket man kommer att behöva betala då.

 

[Peter__1]

All info står i frågan till EI, och deras svar. Alla elbolag har rätten att ta ut avgiften. Den kan tas ut både för in- och utmatning samma månad. EIFS 2022:1 ger rätten, och C4 Energi har redan börjat ta ut den, övriga kommer följa. Småpengar i början. Inte en oro, ett konstaterade.

Hela modellen om effekttariffer är helt förståndshandikappad. Det finns bara 2 sätt att se det på. Antingen så är den övervakande myndigheten verkligen så dum som det verkar eller är dom mutade. Jag kan inte på något sätt i världen få till ett annat sätt att se det här på. Effekttarifferna är direkt samhällsfarliga.

 

[Peter__1]

ENERGIMARKNADSINSPEKTIONEN CENCURERADE FRÅGA OCH SVAR
Fråga:
Då har vi nu fått konstaterat att det som elnätsföretagen upprepade gånger har lovat inte skulle ske, men som EIs regelverk faktiskt tillåter, nu har blivit verklighet. Även mikroproducenter åläggs effekttariff för inmatning till nätet. C4 Energi har satt praxis, och mycket talar för att fler elnätsbolag kommer att följa efter.

Mot den bakgrunden vill jag ställa följande fråga till EI:
Hur menar EI att denna tariffmodell inte öppnar för att en och samma kund i praktiken betalar nätavgift två gånger, både som förbrukare och som producent?
Om effekttariff tas ut i båda riktningarna, det vill säga både för uttag och för inmatning, blir den rimliga konsekvensen att man betalar för nyttjandet av samma ledning två gånger. En gång för effekttoppen vintertid eller nattetid vid förbrukning (exempelvis elbilsladdning), och en gång för effekttoppen sommartid eller dagtid vid produktion från solceller.
En renodlad producent, till exempel ett vindkraftverk, nyttjar nätet i en riktning och betalar för sitt bidrag till nätets dimensionering. En villaägare betalar redan för nätet när el förbrukas. Om samma abonnemang därutöver ska betala effekttariff även för överskottsproduktion som matas ut på nätet, innebär det att samma ledning avgiftsbeläggs två gånger: en effekttariff för förbrukning och en effekttariff för produktion.

Detta är i grunden samma fysiska infrastruktur. Det är inte två separata ledningar. Hur menar EI att detta inte utgör en dubbelbetalning för samma nät, endast baserat på flödesriktning?

Svar:
Jag har nu fått svar från mina kollegor på tariffteamet.

Ei:s föreskrift om tariffutformning (EIFS 2022:1) trädde i kraft 2022 men ska tillämpas senast 1 januari 2027. Det innebär att från och med 1 januari 2027 ska det finnas en effektavgift i nätavgiften för alla elkunder, både inmatnings- och uttagskunder. Utöver att det ska finnas en effektavgift framgår det även i föreskriften att kortsiktiga rörliga kostnader, kundspecifika kostnader, framåtblickande kostnader och residualkostnader ska fördelas mellan inmatnings- och uttagsabonnemang på ett sätt som reflekterar de kostnader nätföretaget har för inmatnings- och uttagsabonnemang.

Effektavgiften är avsedd att ta betalt för de framåtblickande kostnaderna, det vill säga de kostnader som en kunds användning av nätet idag förväntas generera i framtiden. Dessa kostnader påverkas av såväl inmatning som uttag samt den sammanlagda belastningen i elnätet. Avgiften är kostnadsreflektiv, och ska därmed reflektera de kostnader som kundens beteende idag orsakar elnätet. När det gäller vilka kostnader som kundens beteende driver så är det väldigt olika mellan olika elnät/nätföretag.

Nätet behöver dimensioneras för att klara av både kundernas samtida uttag såväl som inmatning, och beroende på hur och när flödena uppstår så kan olika behov (kostnader) i nätet uppstå. I en del nät kan inmatningen vara ett större problem än uttaget, och det bör då speglas i storleken på effektavgifterna, och i en del nät genererar uttaget mer kostnader än inmatningen. Om exempelvis solel som produceras förbrukas i närområdet samt att den samtida inmatningen en solig dag inte överstiger uttaget en kall vinterdag kan man anta att inte alltför mycket investeringar krävs för att omhänderta den inmatning som sker. Om det däremot sker mycket solelsproduktion i ett område där det inte används så mycket el så kan det snarare vara inmatningen som driver kostnader (investeringar) framåt i tiden än uttaget, vilket bör speglas i nätavgifterna. Om inte dessa kostnader allokeras till den kund som orsakar kostnaden, så innebär det att någon annan kund istället får betala för det. Ett grundläggande krav i regelverket är att kostnader för ett kundkollektiv inte får skjutas över på ett annat, vilket innebär att de kostnader som inmatningen ger upphov till inte får skjutas över på andra kunder.

Den nytta som inmatningen medför för elnätet har inmatningskunder rätt till en ersättning från sitt elnätsföretag, den så kallade nätnyttoersättningen. Rätten till nätnyttoersättning regleras i ellagen och det finns mer information om detta på vår hemsida.

Under förra året inledde Ei ett arbete med att revidera föreskriften (EIFS 2022:1). Inom ramen för detta arbete har Ei bland annat analyserat hur nätföretagens residuala kostnader ska fördelas mellan inmatnings- och uttagskunder samt utrett sambandet mellan kostnadsreflektiva elnätsavgifter för inmatningskunder och andra verktyg såsom exempelvis nätnyttoersättning. Föreskrifterna väntas komma ut på remiss någon gång under våren/sommaren 2026.

Under året kommer Ei även att följa upp resultatet av effektavgifterna och undersöka vilka analyser och resonemang från elnätsföretagen som ligger till grund för utformningen av nätavgifterna.

Förtydligande fråga:
Jag vill förtydliga att min fråga inte handlar om principen om kostnadsreflektion, utan om hur nätet faktiskt dimensioneras i praktiken, vilket ert svar inte berör. I stället för att besvara den konkreta frågan hänvisar ni till regelverk och allmänna formuleringar. Därför förtydligar jag frågan nedan.

Min förtydligade fråga:
När ett lågspänningsnät dimensioneras för en villaanslutning, dimensioneras det då för den högsta samtidiga belastningen i en riktning (oavsett om den består av uttag eller inmatning), eller dimensioneras det separat för en uttagstopp och en inmatningstopp som uppstår vid olika tidpunkter?

Om nätet i praktiken dimensioneras utifrån den högsta samtidiga belastningen i en riktning, hur motiveras då att ett och samma abonnemang kan påföras effekttariff både för uttag och för inmatning, när dessa toppar inte uppstår samtidigt och avser samma fysiska ledning och anslutningspunkt?

Med andra ord:
Hur säkerställer EI att tariffmodellen inte leder till att samma kapacitet i nätet finansieras två gånger av samma kund, en gång via uttagstariffen och en gång via inmatningstariffen?

Jag vore tacksam för ett konkret svar kopplat till faktisk nätdimensionering snarare än den principiella kostnadsfördelningsmodellen.

[länk]

När inser dom bestämmande hur idiotiskt det här med Effekttariffer är. Någonstans påstods det att man skulle spara 3% genom att införa effekttarifferna. Men detta är en teoretisk modell. En annan teoretisk modell är att vindkraftverken kommer att gå i konkurs för att konsumenterna hindras köpa sin el när den är billig. Det är ingen som förstår sig på hur det här fungerar i verkligheten som räknat på det här uppenbarligen.
Effekttarifferna är direkt samhällsfarliga!

 

[karlmb]

Dom ska inte få kunna ta ut effektavgift för inmatning från ett hushåll kl 12 och samma dag/tid ta ut effektavgift för uttag från ett annat hushåll.

Varför inte?

 

[karlmb]

Är det sommar med sol och blåsigt på en helg så brukar det ofta vara stort överskott på el samt negativa elpriser.

Då ska väl det vara straffbart att trycka in el på nätet när det faktiskt är ett bekymmer.

Men samtidigt kan du ha batterier och vilja trycka in rejält på vissa timmar/kvartar när det är skyhöga priser och då bör man ju inte straffas.

Blir svårt det här.

Omöjligt, inte svårt.

 

[karlmb]

Hela idén bakom effekavgifter på 3 random toppar per månad är ett meningslöst bottensvep ägnat att generera ökade intäkter helt enkelt.
Beken sågar det fullständigt:
https://www.byggahus.se/forum/threads/busch-vill-stoppa-effektavgifterna.570552/page-27#post-6566819