Distansarbete som beredskap när vägar stängs av
När regnovädret drog in över Västernorrland för ett par veckor sedan blev det väldigt tydligt för mig vilken enorm trygghet det är att kunna jobba hemifrån. Vägar stängdes av, tåg ställdes in och flera kollegor fastnade helt enkelt hemma. För mig innebar distansarbetet att jag kunde jobba på som vanligt, leverera det jag skulle och samtidigt hålla koll på huset och tomten som tog rätt mycket stryk av allt vatten.
Det här är en aspekt som ofta glöms bort i debatten om hemarbete. För oss som bor utanför storstäderna kan vädret snabbt förändra förutsättningarna för att ta sig till ett kontor. Distansarbete ger en flexibilitet som både arbetsgivaren och arbetstagaren tjänar på. Arbetet flyter på trots lokala problem och man slipper ta risker i trafiken bara för att närvara fysiskt.
Dessutom finns det samhällsvinster. Färre onödiga resor betyder mindre utsläpp, minskat slitage på vägarna och faktiskt en tryggare miljö för de som arbetar med vägar och underhåll. Det är alltså inte bara individen som vinner på distansarbete utan hela samhället.
Jag är nyfiken på om fler här märkte av samma sak under ovädret. Tycker ni att hemarbete borde lyftas mer som en del av beredskapen för sådana situationer?
Det här är en aspekt som ofta glöms bort i debatten om hemarbete. För oss som bor utanför storstäderna kan vädret snabbt förändra förutsättningarna för att ta sig till ett kontor. Distansarbete ger en flexibilitet som både arbetsgivaren och arbetstagaren tjänar på. Arbetet flyter på trots lokala problem och man slipper ta risker i trafiken bara för att närvara fysiskt.
Dessutom finns det samhällsvinster. Färre onödiga resor betyder mindre utsläpp, minskat slitage på vägarna och faktiskt en tryggare miljö för de som arbetar med vägar och underhåll. Det är alltså inte bara individen som vinner på distansarbete utan hela samhället.
Jag är nyfiken på om fler här märkte av samma sak under ovädret. Tycker ni att hemarbete borde lyftas mer som en del av beredskapen för sådana situationer?
Inte under "ovädret" - bor inte ens i Västernorrland, men blir lite förbluffad över att det finns de som inte klarvaknade i dessa frågor under pandemin.L Lilla Yk skrev:
Självklart är möjligheten att kunna jobba på distans en absolut fundamental del av en krisberedskap. Och har så varit i alla tider (däremot är det väl många som ignorerat frågor om krisberedskap överhuvud taget).
Det här är nog det mest förbisedda argumentet för distansarbete för oss som äger hus. När fler jobbar hemma blir våra områden tryggare och mer levande, inbrottsrisken minskar och det finns alltid folk som märker om något händer vid oväder eller andra kriser. Det blir mindre pendling, vilket ger mindre buller, lägre vägslitage och bättre luftkvalitet runt våra bostäder. För oss husägare betyder det högre trivsel och i förlängningen stabilare fastighetsvärden. Distansarbete handlar alltså inte bara om individen, hela samhället och våra bostadsområden tjänar på det.C cpalm skrev:
Husägare
· Småländska höglandet
· 5 648 inlägg
Ni hemmajobbare glömmer ofta bort att ni är i minoritet, förmodligen eftersom er grupp är så välrepresenterad i media och den offentliga debatten. Under pandemin pratades om att ungefär 30% av den svenska arbetskraften hade jobb som gick att sköta på distans. Övriga 70% får vackert pallra sig iväg till jobbet, eller avstå om det är för svårt att ta sig fram. De som röjer snö kan inte jobba på distans...
Att många inte kan arbeta på distans är just ett av de starkaste argumenten för att de som kan, ska göra det oftare. När färre pendlar blir vägarna säkrare och framkomligheten bättre för dem som måste vara ute i trafiken. Snöröjare, räddningstjänst, vårdpersonal och kollektivtrafik gynnas direkt av minskad biltrafik vid snöoväder och andra kriser.
Det här handlar inte om majoritet eller minoritet utan om ansvar. Att 30 procent av jobben kan utföras på distans betyder att nästan en tredjedel av alla arbetsresor kan undvikas utan produktionsbortfall. Det är en stor samhällsvinst. Färre olyckor, mindre slitage på vägar, lägre utsläpp och mindre buller i bostadsområden och längs hårt trafikerade stråk. Mindre trafik gynnar även arbetsmiljön för dem som arbetar utomhus nära vägar.
Ingen har påstått att alla ska jobba hemifrån. Poängen är att arbetsgivare bör använda möjligheten till hemarbete när arbetsuppgifterna tillåter det, särskilt vid vädervarningar och krissituationer. Att kräva fysisk närvaro utan behov innebär att människor skickas ut i trafiken i onödan, vilket ökar riskerna för alla.
Hemarbete är därför inte ett privilegium på andras bekostnad utan ett sätt att minska belastningen på samhället och förbättra vardagen även för dem som inte har möjlighet att arbeta på distans.
Men man ska inte bortse från att även de 70% får det lite lättare om de 30% stannar hemma när snön vräker ner.
- Färre bilar på vägen. (Och i dikena.)
- Mindre överfullt i kollektivtrafiken.
- Effektivare att ploga parkeringar när de inte än knökfulla med bilar.
- Parkeringarna blir inte lika fulla trots att delar får agera tillfälliga snöupplag.
Nä, hemarbete bör undvikas tycker jag. Folk är mindre alerta och engagerade när dom jobbar hemma. Som arbetsgivare skulle jag inte tillåta det mer än i nödfall.
Värst är det när man ringer någon myndighet, kommun och liknande som svarar att dom kan inte lösa problemet idag för dom är inte på plats på jobbet. Ändå ska dom ha lön.
Exet jobbade mycket hemifrån. Hon städade, tvättade, bakade mm samtidigt.
Värst är det när man ringer någon myndighet, kommun och liknande som svarar att dom kan inte lösa problemet idag för dom är inte på plats på jobbet. Ändå ska dom ha lön.
Exet jobbade mycket hemifrån. Hon städade, tvättade, bakade mm samtidigt.
Det här resonemanget bygger mer på anekdoter och magkänsla än på hur arbete faktiskt fungerar i dag. Att människor skulle vara mindre alerta eller engagerade hemma stämmer helt enkelt inte generellt. De flesta arbetsgivare som tillåter hemarbete följer upp leveranser, svarstider och kvalitet. Om någon inte sköter sitt jobb är det ett ledarskapsproblem, inte ett platsproblem.Suvi5700 skrev:
Exemplet med myndigheter som inte kan lösa ärenden för att personalen inte är på plats handlar inte om hemarbete utan om bristande organisation och bemanning. Ett väl fungerande hemarbete ska vara osynligt för medborgaren. Går det inte att leverera tjänsten på distans då är det arbetsgivaren som inte gjort sitt jobb, inte arbetstagaren som arbetar hemma.
Att dra slutsatser utifrån hur en före detta partner valde att disponera sin arbetstid är inte heller ett argument mot hemarbete. På kontor dricks det kaffe, pratas, scrollas och tas långa luncher. Skillnaden är bara att det sker offentligt. Arbete ska bedömas på resultat, inte på om någon sitter vid ett skrivbord åtta timmar om dagen.
Hemarbete är ett verktyg. Använt rätt ökar det produktivitet, minskar sjukfrånvaro, gör arbetslivet mer hållbart och minskar onödiga resor. Använt fel fungerar det dåligt, precis som kontorsarbete gör med dåligt ledarskap. Det är där frågan egentligen hör hemma.
På de större arbetsplatserna är möjligheten till hemarbete fortfarande möjligt efter Coronaerfarenheten. Att man däremot reducerat hemmatiden till x antal dagar/vecka är ganska vanligt.
Men som tidigare nämnts gäller ju detta främst vissa (i detta fall privilegierade) grupper.
Men som tidigare nämnts gäller ju detta främst vissa (i detta fall privilegierade) grupper.
Redigerat:
Alla sökträffar jag hittar tyder på ökad produktivitet och lättare att anställa rätt personal. Vilka är dina källor?
https://vdtidningen.se/vanligaste-slutsatsen-distansarbete-okar-produktivitet/
https://forskning.se/2023/03/06/manga-far-mer-gjort-vid-distansarbete/
https://www.sverigesradio.se/artike...ran-positivt-bade-for-halsa-och-produktivitet
https://sprio.se/blogg/vad-sager-forskningen-om-distansarbete-for-och-nackdelar/
https://www.gu.se/forskning/hallbart-distansarbete-beroende-av-flera-faktorer
https://www.riksrevisionen.se/grans...4/distansarbete-vid-statliga-myndigheter.html