Det känns som det finns en hund begraven.Bob_the_builder skrev:Möjligt, men branschens konstruktörer är i alla fall överens...
Med ditt resonemang så är slutsatsen att allt är frid och fröjd om balken kapas på mitten, mitt för upplagspunkten. Att det uppstår tryck/lyftkrafter på olika ställen beroende på om man har en upplagspunkt på mitten kan vi ju dock vara överens om.
En annan sak: Har någon några synpunkter kring att inte använda K-virke i bjälklag utan istället förlita sig på noga utvalt virke (inga stora kvistar) av normal kvalitet (vad den nu heter) ? De rör sig om spännvidder kring 3,5-4meter.
Kommentar till inlägg ovan:
1.
Trä är ett "skitmaterial" sett med konstruktörsögon därför att det har så dålig skjuvkapacitet.
Så här är det:
Vid en enfacks, fritt upplagd, balk går halva lasten (0,5ql) till vänster och andra hälften till höger.
Med en kontinuerlig balk, med två lika långa fack, kan man säga att mittupplagat "suger" åt sig lite av lasten vilket har den gynsamma effekten att böjmoment och deformationer minskar. Men eftersom mittupplaget sugit åt sig 0,625ql av lasten så har skjuvkraften ökat vid mittupplaget jämfört med enfacksbalken.
Slutsatsen blir att du kan ha längre enfacksbalkar eftersom du utnyttjar materialet bättre map skjuvning, men du får ett svajigt golv som säkert upplevs som obehagligt.
2.
Personligen skulle jag inte vara rädd för virke som har lägre K-klass eftersom det du då gör är att göra om den okulärbesiktning som någon stackars sate suttit och gjort vid ett löpande band på ett sågverk.
3.
Krysskolvning vs kortlingar. Vid ett tillfälle lallade jag förbi ett fullskaleprov som södra skogsägarna pröjsade för inför sina 5-våningsbyggen där de testade just detta. Jobbar inte själv med trä men lyckas ändå komma ihåg att resultatet från både fullskaleförsök och FE-analyser, något överraskande, var att kortlingar ger bättre "prestanda".
/OK
1.
Trä är ett "skitmaterial" sett med konstruktörsögon därför att det har så dålig skjuvkapacitet.
Så här är det:
Vid en enfacks, fritt upplagd, balk går halva lasten (0,5ql) till vänster och andra hälften till höger.
Med en kontinuerlig balk, med två lika långa fack, kan man säga att mittupplagat "suger" åt sig lite av lasten vilket har den gynsamma effekten att böjmoment och deformationer minskar. Men eftersom mittupplaget sugit åt sig 0,625ql av lasten så har skjuvkraften ökat vid mittupplaget jämfört med enfacksbalken.
Slutsatsen blir att du kan ha längre enfacksbalkar eftersom du utnyttjar materialet bättre map skjuvning, men du får ett svajigt golv som säkert upplevs som obehagligt.
2.
Personligen skulle jag inte vara rädd för virke som har lägre K-klass eftersom det du då gör är att göra om den okulärbesiktning som någon stackars sate suttit och gjort vid ett löpande band på ett sågverk.
3.
Krysskolvning vs kortlingar. Vid ett tillfälle lallade jag förbi ett fullskaleprov som södra skogsägarna pröjsade för inför sina 5-våningsbyggen där de testade just detta. Jobbar inte själv med trä men lyckas ändå komma ihåg att resultatet från både fullskaleförsök och FE-analyser, något överraskande, var att kortlingar ger bättre "prestanda".
/OK
Nej, det låter inget vidare... Att ha två fritt upplagda bjälkar med kortändorna mot varandra tror jag inte underlagsgolvet skulle klara. Man skulle nog spräcka spånskivan eftersom de kommer kunna röra sig oberoende av varandra.MathiasS skrev:
Ja, det låter inte heller som en bra idé. Grejen är ju att det virke som klarar K24 också säljs som K24 (om du inte köper virke av någon bysåg som inte sorterar K-virke själva).
Sist jag köpte en K-bjälke sprack den, så stämpeln är ingen garanti. Som tur är sitter den inte på något kritiskt ställe. Jag tror att man kan hitta minst lika bra virke till nomalpris om man har tillräcklig erfarenhet, tur och tålamod. Men det är ju det man betalar för när man köper klassat virke.
Kanske, kanske inte. Men att få ett försäkringsbolag att ersätta skador som ev är orsakade av felaktigt materialval kan man nog fetglömma.
Jag diskuterade detta med K-virke med "min" såg, Lissma Såg. Vi enades om att för dessa spännvidder vi pratade om (2-4 meter) så går det lika bra att sortera ut virke ur den "vanliga" brädhögen. Välj bort allt med sprickor och stora kvistar (=> något som liknar K12).
Priskillnaden mellan Kvirke och normal kvalitetsklass var strax under 15 SEK per meter, båda sorterna fanns på hyllan.
Jag kommer lägga utvalt vanligt virke i bjälklaget och komplettera med kortlingar.
Bob: Köper ditt resonemang kring att undergolvet knappast gillar delade bjälkar. Men ur hållfasthetssynpunkt löser det problemen.....
Priskillnaden mellan Kvirke och normal kvalitetsklass var strax under 15 SEK per meter, båda sorterna fanns på hyllan.
Jag kommer lägga utvalt vanligt virke i bjälklaget och komplettera med kortlingar.
Bob: Köper ditt resonemang kring att undergolvet knappast gillar delade bjälkar. Men ur hållfasthetssynpunkt löser det problemen.....
Hej har ett par frågor som gäller ungefär samma sak.
Jag har golvreglar som är 190x70 cc60 och har lite svaj i golvet, det är ungefär 4,5 m brett. det finns inga kortlingar men det sitter en tvärgående balk genom hela rummet som bara är fastsatt i ungefär varannan golvregel med ett litet vinkeljärn, det är ingen bärande bjälke om jag förstått det rätt utan snarare istället för kortlingar, den är ju 7 meter lång ungefär och skarvad på mitten. (Fuskbygge?).. Nu undrar jag, då jag bara har ca 2 meters takhöjd -15 cm under regeln, i källaren om jag kan ta bort denna och istället sätta kortlingar, eller är det helt enkelt underdimensionerat så jag måste sätta ett par bärande stolpar mitt i rummet ???
Slutsats, helst vill jag ha bort denna tvärregel, som inte verkar fylla någon större funktion, och gärna lite mindre svaj i golvet, det är ju inte jätte svajigt, men ändå..
Har någon sett en sån konstruktion förut? Huset är byggt på slutet av 70-talet, en och en halvplans med källare..
Mvh
Asfaltoz
Jag har golvreglar som är 190x70 cc60 och har lite svaj i golvet, det är ungefär 4,5 m brett. det finns inga kortlingar men det sitter en tvärgående balk genom hela rummet som bara är fastsatt i ungefär varannan golvregel med ett litet vinkeljärn, det är ingen bärande bjälke om jag förstått det rätt utan snarare istället för kortlingar, den är ju 7 meter lång ungefär och skarvad på mitten. (Fuskbygge?).. Nu undrar jag, då jag bara har ca 2 meters takhöjd -15 cm under regeln, i källaren om jag kan ta bort denna och istället sätta kortlingar, eller är det helt enkelt underdimensionerat så jag måste sätta ett par bärande stolpar mitt i rummet ???
Slutsats, helst vill jag ha bort denna tvärregel, som inte verkar fylla någon större funktion, och gärna lite mindre svaj i golvet, det är ju inte jätte svajigt, men ändå..
Har någon sett en sån konstruktion förut? Huset är byggt på slutet av 70-talet, en och en halvplans med källare..
Mvh
Asfaltoz
En variant är att spika på en parallell planka på varje befintlig bjälklagsplanka, säg en 45x195. Ta en domkraft och överspänn den befintliga balken något uppåt (inte mycket, några mm) och spika sedan. Sätt även in kortlingar. Då bör du öka på stabiliteten avsevärt utan att bygga nedåt. Detta kräver en del jobb, du måste ju ta bort innertak, isolering o.sv så det kanske är överkurs.
Man kan också använda en s.k Kertobalk istället för vanligt massivt K virke i exemplet ovan, den ger ännu bättre stabilitet men är givetvis dyrare.
En annan variant är att ersätta den tvärsgående plankan med en stålbalk H eller I profil, den kan förmodligen göras något klenare än din befintliga träbalk. Det bygger nedåt men ger en hyfsad förstärkning, även om ett spann på 7 m är ganska mycket. Det bästa vore att sätta en stolpe någonstans mitt i under denna balk, men det är ju inte så kul.
Innan du börjar med såna här omfattande övningar skulle jag ta en diskussion med en konstruktör, det kan ju finnas en del detaljer som behöver tas i beaktande som påverkar valet av lösning. Det kan bli knepiga diskussioner med försäkringsbolag om något går fel och du inte har en riktig beräkning / konstruktionsritning att luta dig mot.
Man kan också använda en s.k Kertobalk istället för vanligt massivt K virke i exemplet ovan, den ger ännu bättre stabilitet men är givetvis dyrare.
En annan variant är att ersätta den tvärsgående plankan med en stålbalk H eller I profil, den kan förmodligen göras något klenare än din befintliga träbalk. Det bygger nedåt men ger en hyfsad förstärkning, även om ett spann på 7 m är ganska mycket. Det bästa vore att sätta en stolpe någonstans mitt i under denna balk, men det är ju inte så kul.
Innan du börjar med såna här omfattande övningar skulle jag ta en diskussion med en konstruktör, det kan ju finnas en del detaljer som behöver tas i beaktande som påverkar valet av lösning. Det kan bli knepiga diskussioner med försäkringsbolag om något går fel och du inte har en riktig beräkning / konstruktionsritning att luta dig mot.
Tråden är något gammal, men fortfarande relevant för mig, så jag hoppas att jag kan få lite vettiga råd fortfarande.
Jag bor i ett hus med torpargrund från sent 1800-tal.
Påbörjade en större renovering i ~1/3 del av huset under sommaren 2009.
Har hittills bytt ut golvbjälklag och fönster på nedervåningen, varpå innertak inkl. mellanbjälklag nu ska synas innan väggarna får sitt.
Befintligt mellanbjälklag av timmer har dimensionerna ~200x170 med CC ~1100 och en spännvidd på 7m.
Det är en tvåfacks konstruktion, där skiljevägg som bjälklaget vilar mot är placerad ~2,40m från ytterväggen.
Såväl nedervånings innertak samt övervånings golv, består av spåntat plank i varierande bredd ~22mm (behöver väl knappast tillägga att det svajar på övervåningen?)
Tanken var även att höja takhöjden på båda planen för den renoverade delen (då jag har full ståhöjd på vinden).
Jag tänkte behålla befintligt bjälklag som blir synligt från bottenvåning(visade sig dock vara skadat pga tidigare fuktskada).
Nytt innertak på nedervåning (13x120 slät panel) skulle fästas mot stockarna från ovansidan.
För att bära golvet på övervåning och få ljudisolering, var min tanke följande:
I ytterväggarna (längsgående) skulle regel av samma dimension som nytt bjälklag förankras (med fransk träskruv alt. bultas genom stockarna i väggen), detta för att få en plan yta att ansluta nytt bjälklag mot.
Nytt bjälklag skulle därefter förankras i denna regel med balkskor (ankarspik alt ankarskruv).
Hade från början tänkt mig 45x170 med CC-600, men efter att ha följt tråden är jag nu osäker på om något annat än 45x220 är att tänka på??
Det känns dock som en rejäl, kanske rent av onödigt överdimensionerad förbättring mot befintlig konstruktion, eller?
Tacksam för tips och råd rörande dimensionering och CC mått!
Jag bor i ett hus med torpargrund från sent 1800-tal.
Påbörjade en större renovering i ~1/3 del av huset under sommaren 2009.
Har hittills bytt ut golvbjälklag och fönster på nedervåningen, varpå innertak inkl. mellanbjälklag nu ska synas innan väggarna får sitt.
Befintligt mellanbjälklag av timmer har dimensionerna ~200x170 med CC ~1100 och en spännvidd på 7m.
Det är en tvåfacks konstruktion, där skiljevägg som bjälklaget vilar mot är placerad ~2,40m från ytterväggen.
Såväl nedervånings innertak samt övervånings golv, består av spåntat plank i varierande bredd ~22mm (behöver väl knappast tillägga att det svajar på övervåningen?)
Tanken var även att höja takhöjden på båda planen för den renoverade delen (då jag har full ståhöjd på vinden).
Jag tänkte behålla befintligt bjälklag som blir synligt från bottenvåning(visade sig dock vara skadat pga tidigare fuktskada).
Nytt innertak på nedervåning (13x120 slät panel) skulle fästas mot stockarna från ovansidan.
För att bära golvet på övervåning och få ljudisolering, var min tanke följande:
I ytterväggarna (längsgående) skulle regel av samma dimension som nytt bjälklag förankras (med fransk träskruv alt. bultas genom stockarna i väggen), detta för att få en plan yta att ansluta nytt bjälklag mot.
Nytt bjälklag skulle därefter förankras i denna regel med balkskor (ankarspik alt ankarskruv).
Hade från början tänkt mig 45x170 med CC-600, men efter att ha följt tråden är jag nu osäker på om något annat än 45x220 är att tänka på??
Det känns dock som en rejäl, kanske rent av onödigt överdimensionerad förbättring mot befintlig konstruktion, eller?
Tacksam för tips och råd rörande dimensionering och CC mått!
