Jag uppfattar att artskyddsförordningen gäller oavsett om skogen är ägd privat, i AB eller av kyrka och kommun, detta blir en död hand vilande över vår exportindustrin. SCA, Holmen och Södra nämndes iaf i DN den 17/2.B nord123 skrev:
direktiven samt miljöbalken drabbar alla..B nord123 skrev:Familje skogsföretagande är en naturlig del av mitt yrkesliv och i dag äger och driver jag och min familj ett lant- och skogsbruksföretag . Lika naturlig som det är att vara företagare i de gröna näringarna lika naturligt är det att verka i och ett med naturen. Jag driver ett engagerat och rationellt skogs- och lantbruk som samexistera med naturvårdande åtgärder. En frisk och välskött skog växer bättre och en artrik fauna bidrar till ett sundare kretslopp.
När jag som skogsägare skapar fina och höga naturvärden ökar jag tyvärr också sannolikheten för att staten tar ifrån mig brukandet i ett försök att frysa tiden.
Höga naturvärden kräver i många fall en öm och vårdande hand vilket jag kan erbjuda till min egen tid och låg självkostnad men som staten i sin förståeliga fyrkantighet med upphandlingar och budgettilldelningar inte kan klara av .
Jag lever och verkar också i en verklighet. En verklighet där olja nu måste ersättas med fossilfria produkter, där långsiktig hållbarhet kräver lönsamma företag, både hos mig på gården och i leden före och efter.
Jag och fler med mig såg tidigt att vi har en kontraproduktivt miljöbalk och artskydd och fågeldirektiv med system för skydd av djur och natur i Sverige, vilket har diskuterats flitigt det senaste halvåret.
Som på beställning dök en skärpning på tillämpningen av artskyddsförordningen upp från skogsstyrelsen. Den innebär att jag inte under någon del av året, ens oavsiktligt, får störa fåglar. Inte bara särskilda och hotade arter utan alla förekommande, enskilda fågelindivider i skogen.
Ett unikt beslut. Inget annat land har fridlyst samtliga fåglar på individnivå, trots att vi får jaga och döda dessa. Men vi små privata skogsägare påstås ha utredningsansvar vid pågående markanvändning för att tillse att inga störningar sker vilket kommer innebära stora kostnader och hotar familjeskogsbrukets hela existens.
Dessa regler verkar bara gälla vi små familjeskogsbrukare
har aldrig hört att Sveaskog, SCA, Södra, Holmen, Kyrkan, Kommuner, Jägare eller allmänheten ska drabbas av liknande utredningsansvar
Jag antar att det är mycket enklare att stå på barrikaden och ropa ord som skydda, rädda och värna utan att behöva ta hänsyn till samhällsekonomiska konsekvenser eller den egna ekonomin.
Jag har blivit friställd tillsammans med ca 30 andra entreprenörer inom avverkning gallring skogsvård från Sveaskog, stora Enso, mellanskog m, fl..
Nu tar man in oss vart efter.. Men när vet vi inte...
Vi privata skogsägare skall kräva respekt från Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket , Länsstyrelser , domstolar, regering, riksdag och tjänstemän. Så är inte riktigt fallet idag. Vårt vapen blir att avverka minsta möjliga, tills vi får rimliga villkor, för vårt hållbara och klimatsmarta skogsbruk.
Det är val i höst och står vi enade nu, kan vi få ett stort inflytande i en kommande regering.
Det är val i höst och står vi enade nu, kan vi få ett stort inflytande i en kommande regering.
Jag kan bara hoppas även om jag är övertygad om det motsatta..B nord123 skrev:Vi privata skogsägare skall kräva respekt från Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket , Länsstyrelser , domstolar, regering, riksdag och tjänstemän. Så är inte riktigt fallet idag. Vårt vapen blir att avverka minsta möjliga, tills vi får rimliga villkor, för vårt hållbara och klimatsmarta skogsbruk.
Det är val i höst och står vi enade nu, kan vi få ett stort inflytande i en kommande regering.
Det som behövs är opinionsbildning. Skogsägarna är för få för att göra ett signifikant avtryck i ett val.
Det är i de stora tätorterna som valet avgörs, så stadsbor måste övertygas.
Det är i de stora tätorterna som valet avgörs, så stadsbor måste övertygas.
Skogsstyrelsen skärper på eget intiativ tillämpningen av artskyddet.
Här tar Skogsstyrelsen ett eget initiativ.
Utan varken ny praxis eller ny lagstiftning försöker Skogsstyrelsen tvinga på enskilda skogsägare att kartlägga varenda fågel, varenda fågelbo och inte bara artbestämma, utan även könsbestämma fåglarna.
Därefter fattar Skogsstyrelsen beslut om förbud att utföra åtgärder i skogen.
Vi skogsägaren ska alltså gräva vår egen grav. Som vi ser det, detta är inte korrekt att myndigheten Skogsstyrelsen tvingar på skogsägare med pågående skogsverksamhet utredningsansvaret på enskilda skogsbrukare.
Det finns inget i lagstiftningen som antyder att det här har varit avsett.
Problematiken är att regeringen 2007 slog ihop två EU-direktiv (art- och habitatdirektivet och fågeldirektivet), varav det ena direktivet ger särskilda djur- och växtarter ett strikt skydd. Medan det andra som omfattar alla vilda fåglar är mer flexibelt. På så sätt fick båda bestämmelserna felaktigt ett strikt skydd i svensk lagstiftning.
Denna politiska okunskapen som inte såg det komma och handfallenhet samt avsaknaden av handlingskraft har orsakat dagens ohållbara situation för svenska skogsägare. Konsekvenserna kommer att bli enorma för hela samhället och det traditionella Svenska småskaliga skogsbruket riskerar att slås ut helt.
Det här är ett resultat av en praxisutveckling som varken EU eller den svenska lagstiftaren egentligen har strävat efter. När komplicerad lagstiftning blandas ihop av okunniga politikerna som inte begriper eller ser problematiken och tar tag i situationen, blir det stora ekonomiska konsekvenser för både enskilda och staten.
Att det finns fåglar i skogen är en självklarhet.
Artskyddsförordningen påverkar all markanvändning. Inte bara skogsbruk, utan även jordbruk, gruvor, vägar, vindkraftsanläggningar, bostadsbyggande, allemansrätt med mera.
Den situation som nu uppstått är ohållbar, det håller till och med Skogsstyrelsens generaldirektör med om.
Här tar Skogsstyrelsen ett eget initiativ.
Utan varken ny praxis eller ny lagstiftning försöker Skogsstyrelsen tvinga på enskilda skogsägare att kartlägga varenda fågel, varenda fågelbo och inte bara artbestämma, utan även könsbestämma fåglarna.
Därefter fattar Skogsstyrelsen beslut om förbud att utföra åtgärder i skogen.
Vi skogsägaren ska alltså gräva vår egen grav. Som vi ser det, detta är inte korrekt att myndigheten Skogsstyrelsen tvingar på skogsägare med pågående skogsverksamhet utredningsansvaret på enskilda skogsbrukare.
Det finns inget i lagstiftningen som antyder att det här har varit avsett.
Problematiken är att regeringen 2007 slog ihop två EU-direktiv (art- och habitatdirektivet och fågeldirektivet), varav det ena direktivet ger särskilda djur- och växtarter ett strikt skydd. Medan det andra som omfattar alla vilda fåglar är mer flexibelt. På så sätt fick båda bestämmelserna felaktigt ett strikt skydd i svensk lagstiftning.
Denna politiska okunskapen som inte såg det komma och handfallenhet samt avsaknaden av handlingskraft har orsakat dagens ohållbara situation för svenska skogsägare. Konsekvenserna kommer att bli enorma för hela samhället och det traditionella Svenska småskaliga skogsbruket riskerar att slås ut helt.
Det här är ett resultat av en praxisutveckling som varken EU eller den svenska lagstiftaren egentligen har strävat efter. När komplicerad lagstiftning blandas ihop av okunniga politikerna som inte begriper eller ser problematiken och tar tag i situationen, blir det stora ekonomiska konsekvenser för både enskilda och staten.
Att det finns fåglar i skogen är en självklarhet.
Artskyddsförordningen påverkar all markanvändning. Inte bara skogsbruk, utan även jordbruk, gruvor, vägar, vindkraftsanläggningar, bostadsbyggande, allemansrätt med mera.
Den situation som nu uppstått är ohållbar, det håller till och med Skogsstyrelsens generaldirektör med om.
Redigerat:
direktiven är ofarliga.B nord123 skrev:Skogsstyrelsen skärper nu på eget intiativ tillämpningen av artskyddet.
Här tar Skogsstyrelsen ett eget initiativ.
Utan varken ny praxis eller ny lagstiftning försöker Skogsstyrelsen tvinga på enskilda skogsägare att kartlägga varenda fågel, varenda fågelbo och inte bara artbestämma, utan även könsbestämma fåglarna.
Därefter fattar Skogsstyrelsen beslut om förbud att utföra åtgärder i skogen.
Vi skogsägaren ska alltså gräva vår egen grav. Som vi ser det, detta är inte korrekt att myndigheten Skogsstyrelsen tvingar på skogsägare med pågående skogsverksamhet utredningsansvaret på enskilda skogsbrukare. Det finns inget i lagstiftningen som antyder att det här har varit avsett.
Problematiken är att regeringen 2007 slog ihop två EU-direktiv (art- och habitatdirektivet och fågeldirektivet), varav det ena direktivet ger särskilda djur- och växtarter ett strikt skydd. Medan det andra som omfattar alla vilda fåglar är mer flexibelt. På så sätt fick båda bestämmelserna felaktigt ett strikt skydd i svensk lagstiftning.
Denna politiska okunskapen som inte såg det komma och handfallenhet samt avsaknaden av handlingskraft har orsakat dagens ohållbara situation för svenska skogsägare. Konsekvenserna kommer att bli enorma för hela samhället och det traditionella Svenska småskaliga skogsbruket riskerar att slås ut helt.
Det här är ett resultat av en praxisutveckling som varken EU eller den svenska lagstiftaren egentligen har strävat efter. När komplicerad lagstiftning blandas ihop av okunniga politikerna som inte begriper eller ser problematiken och tar tag i situationen, blir det stora ekonomiska konsekvenser för både enskilda och staten.
Att det finns fåglar i skogen är en självklarhet.
Artskyddsförordningen påverkar all markanvändning. Inte bara skogsbruk, utan även jordbruk, gruvor, vägar, vindkraftsanläggningar, bostadsbyggande, allemansrätt med mera.
Den situation som nu uppstått är ohållbar, det håller till och med Skogsstyrelsens generaldirektör med om.
Men inte miljöbalken..
Där ligger felet
Förklaringscitat från Wikipedia:
Ett direktiv är en typ av bindande rättsakt som kan antas av Europeiska unionens institutioner. Ett direktiv är bindande för unionens medlemsstater med avseende på det resultat som de ska uppnå, men överlåter åt de nationella myndigheterna att bestämma tillvägagångssättet för genomförandet.[1] Till skillnad från förordningar blir ett direktivs bestämmelser bindande för andra fysiska eller juridiska personer först efter att det har införlivats i den nationella lagstiftningen.[2] Endast i undantagsfall kan ett direktiv åberopas av enskilda inför en nationell domstol likt en nationell lag eller en europeisk förordning.
Huvudsyftet med ett direktiv är att fastställa gemensamma mål och krav på resultat, men att överlåta åt medlemsstaterna att själva bestämma form och tillvägagångssätt. Alla direktiv måste ha en rättslig grund i unionens fördrag eller i andra rättsakter. Direktiv som antas i enlighet med ett lagstiftningsförfarande utgör lagstiftningsakter.[3] Om Europeiska konstitutionen hade trätt i kraft skulle ”direktiv” ha ersatts med ”europeisk ramlag”.[
Ett direktiv är en typ av bindande rättsakt som kan antas av Europeiska unionens institutioner. Ett direktiv är bindande för unionens medlemsstater med avseende på det resultat som de ska uppnå, men överlåter åt de nationella myndigheterna att bestämma tillvägagångssättet för genomförandet.[1] Till skillnad från förordningar blir ett direktivs bestämmelser bindande för andra fysiska eller juridiska personer först efter att det har införlivats i den nationella lagstiftningen.[2] Endast i undantagsfall kan ett direktiv åberopas av enskilda inför en nationell domstol likt en nationell lag eller en europeisk förordning.
Huvudsyftet med ett direktiv är att fastställa gemensamma mål och krav på resultat, men att överlåta åt medlemsstaterna att själva bestämma form och tillvägagångssätt. Alla direktiv måste ha en rättslig grund i unionens fördrag eller i andra rättsakter. Direktiv som antas i enlighet med ett lagstiftningsförfarande utgör lagstiftningsakter.[3] Om Europeiska konstitutionen hade trätt i kraft skulle ”direktiv” ha ersatts med ”europeisk ramlag”.[
Jo men de flesta länder har sedan miljölagar för varje departementet men när vi gick med i EU och de skrev om art och habitatdirektivet 1998 och vi fick 1 januari 1999 vår miljöbalk.. Så skulle Sverige ha stannat då..B nord123 skrev:
Men våra myndigheter fattade inte vad Sverige orsakat... nämligen att sälja taska till räven.. först EU sedan döda allt med en miljöbalk... grattis..
Fakta och saklighet talar för att detta måste korrigeras omgående av regering/riksdag.
Avsikten med artskyddsförordningen var inte det vi ser nu hos SS.
Avsikten med artskyddsförordningen var inte det vi ser nu hos SS.
Nä långt ifrån.B nord123 skrev:Fakta och saklighet talar för att detta måste korrigeras omgående av regering/riksdag.
Avsikten med artskyddsförordningen var inte det vi ser nu hos SS.
Detta är som vanligt med svenska myndigheter.. allt skall dras iväg för långt..
Vi är mitt i en oroande och rättsosäker rättsutveckling
JappB nord123 skrev:
Jag har redan börjat vänja mig vid att 2022 är ett skit år.. både ekonomiskt och juridiskt..
skog blir låst och jobb minskar..
bränsle mm blir dyrare.. Så att stå blir lika illa som att köra.. jag kommer ta mig en funderare... Kanske blir att lägga ner ett tag..
Det borde korrigeras omgående men den nuvarande regeringen har knappast skogen, landet och skogsägarnas bästa för ögonen efter som de låtit SS tolka artskyddsförordningen som man nu gör.B nord123 skrev:Fakta och saklighet talar för att detta måste korrigeras omgående av regering/riksdag.
Avsikten med artskyddsförordningen var inte det vi ser nu hos SS.
För att nå klimatmålen behöver vi följa det spår som ger bäst effekt. Vi behöver få politiker i Sverige och EU att se större visioner. Nya lösningar och resurseffektiva processer skapar möjligheter. I framtiden kanske vi både kan ha koldioxidfri produktion och använda koldioxid till nya produkter.
En aktivt brukad skog tar långsiktigt upp mer koldioxid än en obrukad. En obrukad skog kan ta upp koldioxid för stunden, men efter en tid åldras skogen, växer långsammare, börjar brytas ned och släpper ifrån sig koldioxid igen.
Forskaren Tomas Lundmark, SLU, har visat att det finns två synsätt på hur skogen gör klimatnytta. Ett ser skogen som en kolsänka och buffert för andra verksamheters utsläpp. Det andra är att skogen för att skapa klimatnytta bör få brukas och användas till förnybara produkter för att minska vårt fossilberoende.
Att använda skogen borde vara den självklara grunden. Inte att se svenska skogen som en buffertlösning för att man ska kunna fortsätta köra bil på fossila bränslen i Europa. Genom forskning om nya lösningar kan vi ta visioner och möjligheter vidare – för största möjliga klimatvinst.
En aktivt brukad skog tar långsiktigt upp mer koldioxid än en obrukad. En obrukad skog kan ta upp koldioxid för stunden, men efter en tid åldras skogen, växer långsammare, börjar brytas ned och släpper ifrån sig koldioxid igen.
Forskaren Tomas Lundmark, SLU, har visat att det finns två synsätt på hur skogen gör klimatnytta. Ett ser skogen som en kolsänka och buffert för andra verksamheters utsläpp. Det andra är att skogen för att skapa klimatnytta bör få brukas och användas till förnybara produkter för att minska vårt fossilberoende.
Att använda skogen borde vara den självklara grunden. Inte att se svenska skogen som en buffertlösning för att man ska kunna fortsätta köra bil på fossila bränslen i Europa. Genom forskning om nya lösningar kan vi ta visioner och möjligheter vidare – för största möjliga klimatvinst.