Det finns inga förbud mot att ta bort vindfällen, det är avverkning/gallring som diskuteras, alltså anmälningspliktiga åtgärder. Inget förbud mot att använda motorsåg eller röjsåg heller.F fribygg skrev:
Det man kan oroa sig för är om någon åkare kommer och hämtar de där små vältorna som ligger utspridda, och om bolagen tar emot, under den delen av året när få eller inga avverkningar sker.
Vindfällen tar man väl bort när det behövs, eller hur? Just nu behövs det lite mer än andra år, även om just vi klarat oss bättre än många andra.
Jag säljer bara om jag får ett tillräckligt bra avtal, men nu är det så att alla avtal egentligen är för dåliga, vi har för låga virkespriser i Sverige. Så mycket skog har jag inte så att jag kan sälja tillräckliga mängder för att hitta exportmöjligheter, även om jag lyckats sälja "intressanta specialsortiment" några gånger.
Skogsägarföreningarna fungerar inte tillräckligt väl som en motvikt mot bolagen.
Att låta skogen stå en tid, som en samlad aktion från alla privata skogsägare som inte har över tresiffrigt i hektar räknat, är en sak jag föreslår. Leveransstrejk alltså...
Annars så kan man minska mängden gran till förmån för björk i Götaland, kortare omloppstid, lika bra eller bättre betalt än gran, och ingen granbarkborre...
Du verkar rätt förvirrad.Maskintok skrev:
Om vi ska avverka samma mängder, under kortare tid, så lär det behövas mer arbetskraft i skogen.
Det är en bra sak, för att det lär tvinga fram bättre löner och bättre avtal.
Jag vet mycket väl att det höggs mycket manuellt på 1980-talet, men det var inte det jag talade om, utan om lagring av virke. Kunde vi lagra virke för 40-50 år sedan, så att sågverk och massaindustrierna kunde köra hela året, så lär vi kunna lagra virke numera också.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 299 inlägg
Svårt att ha kakan och äta den. Vill du ha anställd personal på helårsbasis rimmar det illa med årstider med arbetsförbud. En sådan ordning rimmar illa med fastanställningar, utan då blir det korta jobb för F-skattare, det är bara att inse.S skogaliten skrev:
I övrigt tycker jag att du har en poäng, men saknar lösning (jag har inte heller någon). Om maskiner och personal är höga löpande kostnader, hur får vi då till ett skogsbruk med varierad intensitet över året? Lösningar utan komponenten ”någon annan betalar” premieras.
nu får allt proffset förklara sig.
Hur skall du få tillstånd att röja när inte maskiner får köra?
Samma direktiv som gäller..
Art och habitatdirektivet..
Och jodå det är lika mycket bon i ungskog som i stora träd..
Ska man kalla folk idiot, så ska man veta vad man skriver om först..
Och nä man får enligt dessa tolkningar inte ens vistas i närheten av fågelbon, då stör man vilket bryter emot detta..
Trodde jag ni alla hade koll på..
EU säger art, Sverige har tagit det till individnivå vilket är mer extremt...
Och det ger då högre skydd och mer konflikter..
Hur skall du få tillstånd att röja när inte maskiner får köra?
Samma direktiv som gäller..
Art och habitatdirektivet..
Och jodå det är lika mycket bon i ungskog som i stora träd..
Ska man kalla folk idiot, så ska man veta vad man skriver om först..
Och nä man får enligt dessa tolkningar inte ens vistas i närheten av fågelbon, då stör man vilket bryter emot detta..
Trodde jag ni alla hade koll på..
EU säger art, Sverige har tagit det till individnivå vilket är mer extremt...
Och det ger då högre skydd och mer konflikter..
Du har inte en aning.S skogaliten skrev:
Att öka avverkningstakten till 100 miljoner m3 från ca 75 miljoner m3 ger inte mindre problem utan mer..
Och då var detta en naturlig sak, nu vill du att en industri skall gå på ekonomiskt knä för att du inte läst och tolkat direktivet.
inte ens säkert med detta direktiv och miljöbalk att upplägg så som då är lagligt.
dispens kan ges.. Men det får inte bryta emot direktivet det heller.
barkborrar och dess virke som är nödvändigt att få ut blir nu stående och den döda skogen ökar, samt borrarna.. grattis..
Det blir ingen automatiskt ökning av dess fiender dock..
Skogsstyrelsen - Efter nya domar: skogsägare behöver ta mer hänsyn till fridlysta arter
Skogsägare kommer att behöva ta betydligt större ansvar än tidigare för att inte störa eller hota fridlysta arter vid avverkning och andra skogsbruksåtgärder. Till exempel behöver hänsyn tas till samtliga fågelarter. Det är några följder av vägledande domar både nationellt och i EU. Därför anpassar nu Skogsstyrelsen tillsynen efter den pågående rättsutvecklingen.
– Utan att överdriva skulle man kunna beskriva det här som en ny ordning i skogen. Det är naturligtvis en stor omställning för skogsägare, det förstår vi, men rättsutvecklingen är tydlig i den delen och det behöver både skogsägare och vi som myndighet nu successivt anpassa oss till, säger Göran Rune, chef för Skogsstyrelsens skogsavdelning.
Flera domar från mark- och miljödomstolarna under senaste året har visat att artskyddsförordningens förbud behöver tillämpas mycket strikt när det gäller skydd av fåglar och fridlysta arter. Domarna visar även att betydligt fler av de avverkningsärenden som Skogsstyrelsen handlägger där fridlysta arter riskerar att påverkas, behöver hanteras enligt miljöbalken.
Miljöbalken är tydlig med att det ligger ett kunskapskrav på den som planerar att avverka eller göra andra åtgärder i skogen. Det innebär att det är markägaren eller verksamhetsutövaren som bär ansvaret för att ta reda på vilka arter som finns i skogen och se till att arterna inte skadas vid exempelvis en avverkning.
EU påverkar svensk praxis
Ett avgörande från EU-domstolen i mars 2021 visade också att delar av Sveriges tillämpning av artskyddsförordningen inte var förenlig med EU-lagstiftningen. Sveriges tidigare praxis var att förbuden endast gäller om artens bevarandestatus påverkas negativt.
De förändringar som domarna leder till innebär bland annat att:
– Skogsstyrelsen måste som myndighet följa gällande lagstiftning och vägledande avgöranden från domstolar. Det kommer att behövas mer vägledning framöver kring hur det här behöver hanteras och vi vet att fler domar är på väg i pågående domstolsärenden, säger Andrea Airosto, verksjurist på Skogsstyrelsen.
Löpande information är på väg ut i flera kanaler och forum till skogsägare och skogsbruk, bland annat här på Skogsstyrelsens webb samt i de löpande kontakter myndigheten har med skogsägare, skogliga företag och myndigheter.
Varje individ
Skogsägarna måste nu visa att man tar hänsyn till varje fågel, på individnivå. Alla vilda fågelarter är fridlysta. Hänsyn måste också tas till en rad andra fridlysta djur och växter.
– Det här kunskapskravet har vi inte varit i närheten av tidigare, konstaterar Göran Rune
etta är en jätteutmaning, både för skogsägare och för myndigheten, säger Göran Rune.
Det är skogsägaren som måste bevisa att det man skriver i avverkningsanmälan stämmer.
– Om skogsägaren säger att en fågelart inte finns på den aktuella marken, då ska vi kunna fråga hur man kan säga det, säger Göran Rune.
Skogsstyrelsen - Debatt: Orimligt att skydda varenda fågel
"Följderna i skogen av nya artskyddsdomar blir helt orimliga"
Om den svenska artskyddsförordningen ska tillämpas bokstavligt får det orimliga konsekvenser för skogsbruket, samtidigt som förtroendet för naturvården undergrävs. Det skriver Skogsstyrelsens generaldirektör Herman Sundqvist i en debattartikel i Svenska Dagbladet med anledning av rättsutvecklingen kring artskyddet.
Självklart ska en myndighet följa lagar och regler. Självklart ska vi anpassa oss när det kommer lagändringar, nya uppdrag från regeringen eller vägledande domar. Det är ett grundfundament för att rättsstaten och det demokratiska samhället ska fungera. Skogsstyrelsen, vars uppdrag är att förverkliga skogspolitikens båda jämställda mål för miljöhänsyn och skogsproduktion, är naturligtvis inget undantag.
Men ibland blir det snett. Goda intentioner får oanade konsekvenser. Följderna av det svenska införandet av EU:s fågeldirektiv och en rad nya domar från svenska domstolar om tillämpningen av artskyddsförordningen (skydd av fåglar, utpekade växter och djur), innebär tveklöst viktiga besked i utvecklingen av naturvårdsarbetet. Men som vi berättade i ett pressmeddelande den 10 februari, innebär det också att skogsägaren och andra verksamhetsutövare behöver ha koll på enskilda individer av fåglar av alla arter när man planerar en avverkning och dessutom redovisa det för oss. Det blir orimligt för skogsägaren och det blir orimligt för samhället.
EU-dom påverkar
Med risk för att bli lagteknisk vill jag ge en viktig bakgrund. När Sverige införde EU:s fågeldirektiv längre tillbaka i tiden så införde vi skydd på individnivå när det gäller alla fåglar, vilket är betydligt hårdare än vad EU kräver. Detta beskrivs ofta som att vi överimplementerat EU:s direktiv. I praktiken har vi inte följt det här i den svenska tillämpningen, men ett avgörande från EU-domstolen i mars 2021 säger dock att Sveriges tolkning av vår egen artskyddsförordning inte är förenlig med EU:s lagstiftning. Därför måste Sverige nu följa vår egen lag mer strikt och verkligen ge varje fågel ett skydd på individnivå.
Ovanpå det har flera vägledande domar från Mark- och miljööverdomstolen under de senaste åren visat att långt många fler av de omkring 70 000 avverkningsärenden som Skogsstyrelsen får in varje år ska hanteras enligt miljöbalken än vad myndigheten tidigare har bedömt. Där är domarna väldigt tydliga och i en av dem står det: ”Eftersom artskyddsförordningen är att se som en precisering av de allmänna hänsynsreglerna när det gäller skydd av arter, måste prövningen innefatta en bedömning av hur de skyddade arterna påverkas av den planerade verksamheten”.
Anpassning av rättsutvecklingen
Att skogsägaren i de här fallen har bevisbördan är glasklart i miljöbalken, en lag som vi nu alltså behöver ta större hänsyn till. Där står till exempel: ”Alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd är skyldig att skaffa sig den kunskap som behövs”.
Det är alltså rättsutvecklingen som gör att vi nu måste anpassa oss. Alternativet, att vi som myndighet skulle strunta i vägledande domar, finns inte. Då monterar vi ned rättsstaten och undergräver demokratin.
De här förändringarna har naturligtvis väckt starka reaktioner. Lagen är sträng och krävande och innebär därmed att skogsägaren, och alla andra verksamhetsutövare i skogen, ska bevisa att inte en enda enskild fågel tar skada eller påverkas negativt vid åtgärder.
Det är rimligt att en skogsägare ska ha koll på sin skog. Skogsägaren känner sin mark bäst. Det är heller inget konstigt att utredningskravet också ligger på den som äger skogen och som utför åtgärderna där. Det är också rimligt att ta hänsyn till arter som är sällsynta, hotade eller har en negativ utvecklingstrend. Skyddsvärda arter ska självklart ha ett strikt skydd!
Skydd för varje individ
Men det håller inte att samma strikta skydd ska gälla alla fåglar på individnivå, även de arter som är vanliga och där vi inte kan se att arten i stort påverkas negativt av skogsbruk. Det är i den här delen som lagkraven enligt den svenska artskyddsförordningens utformning får absurda konsekvenser. Till exempel:
Om markägaren såg en koltrast eller en bofink i sin skog förra veckan, kan hen inte röja då? Fåglar häckar som bekant på våren och sommaren, men en del arter redan från februari månad, innebär det i princip avverkningsstopp under halva året? En nötskrika får skjutas under stora delar av året, men den kan stoppa en avverkning eftersom den inte får påverkas negativt. Dessutom är artskyddsreglerna inte heller begränsade till skogen utan omfattar även exempelvis jordbruk.
Handbroms för en hel näring
Det här riskerar att bli en hårt åtdragen handbroms för skogsnäringen inklusive landets drygt 300 000 skogsägare, och därmed också ge konsekvenser för hela samhället. Varje år avverkas till ett värde av 30 miljarder kronor. Skogsbruk och skogsindustri sysselsätter långt över 100 000 personer i Sverige. Det exporteras produkter från skogen, som virke, papper och massa för omkring 145 miljarder kronor varje år motsvarande 10 procent av landets totala varuexport. Allt detta bidrar med en icke obetydlig del till våra skatteintäkter och därmed Sveriges välfärd. Dessutom behövs produkterna från skogen för att vi ska kunna ställa om till ett fossilfritt samhälle. Konsekvenserna i andra sektorer får andra bedöma.
Lagar och domslut måste vi följa och det gör vi. Så länge den här tolkningen av lagen gäller ska vi förstås göra allt vi kan med de resurser vi har för att hjälpa och stötta skogsägaren att göra rätt. Men det utesluter inte att vi både kan och bör påpeka orimligheter.
Undergräver förtroendet
Redan 2016 lyfte Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket till regeringen att artskyddsförordningen behöver utredas för att bli effektiv, rättssäker och tillämpbar. Regeringen har nu ett betänkande från utredarna på sitt bord, inklusive synpunkter från oss. Behovet av en utpekad färdriktning från politiken är akut.
Med den här ordningen riskerar vi inte bara att knäcka skogsägare och lägga skattemedel på oerhört tidskrävande och omfattande kontroller på icke hotade arter. Vi riskerar också att behöva ersätta markägare som inte får avverka för att det finns vanliga, livskraftiga arter i skogen, pengar som behövs till skydd av verkligt hotade arter och skogar med riktigt höga naturvärden. På det här sättet riskerar förtroendet för hela naturvården att undergrävas. Och det kan aldrig ha varit lagstiftarens mening.
Herman Sundqvist, generaldirektör Skogsstyrelsen
Som ovan kan förstås råder typ anarki inom Skogsstyrelsen mellan aktivister och Herman Sundqvist som ju även är en sann fågelälskare men har mer sunt förnuft och förstår innebörden av aktivisternas särintresse och de skador de kan göra...
Skogsägare kommer att behöva ta betydligt större ansvar än tidigare för att inte störa eller hota fridlysta arter vid avverkning och andra skogsbruksåtgärder. Till exempel behöver hänsyn tas till samtliga fågelarter. Det är några följder av vägledande domar både nationellt och i EU. Därför anpassar nu Skogsstyrelsen tillsynen efter den pågående rättsutvecklingen.
– Utan att överdriva skulle man kunna beskriva det här som en ny ordning i skogen. Det är naturligtvis en stor omställning för skogsägare, det förstår vi, men rättsutvecklingen är tydlig i den delen och det behöver både skogsägare och vi som myndighet nu successivt anpassa oss till, säger Göran Rune, chef för Skogsstyrelsens skogsavdelning.
Flera domar från mark- och miljödomstolarna under senaste året har visat att artskyddsförordningens förbud behöver tillämpas mycket strikt när det gäller skydd av fåglar och fridlysta arter. Domarna visar även att betydligt fler av de avverkningsärenden som Skogsstyrelsen handlägger där fridlysta arter riskerar att påverkas, behöver hanteras enligt miljöbalken.
Miljöbalken är tydlig med att det ligger ett kunskapskrav på den som planerar att avverka eller göra andra åtgärder i skogen. Det innebär att det är markägaren eller verksamhetsutövaren som bär ansvaret för att ta reda på vilka arter som finns i skogen och se till att arterna inte skadas vid exempelvis en avverkning.
EU påverkar svensk praxis
Ett avgörande från EU-domstolen i mars 2021 visade också att delar av Sveriges tillämpning av artskyddsförordningen inte var förenlig med EU-lagstiftningen. Sveriges tidigare praxis var att förbuden endast gäller om artens bevarandestatus påverkas negativt.
De förändringar som domarna leder till innebär bland annat att:
- Skogsägaren är skyldig att visa hänsyn till samtliga vilda fågelarter på individnivå eftersom alla vilda fåglar är fridlysta enligt artskyddsförordningen.
- Skogsägaren är också skyldig att ta hänsyn till en rad andra fridlysta växter och djur vid skogsbruksåtgärder.
- Inför en avverkning är skogsägaren skyldig att skaffa den kunskap som behövs för att inte fridlysta arter ska påverkas på ett sätt som strider mot lagen.
- Skogsstyrelsen kommer i högre utsträckning än tidigare att behöva begära in kompletterande underlag och utredningar av skogsägaren gällande fridlysta arter som kan påverkas negativt.
– Skogsstyrelsen måste som myndighet följa gällande lagstiftning och vägledande avgöranden från domstolar. Det kommer att behövas mer vägledning framöver kring hur det här behöver hanteras och vi vet att fler domar är på väg i pågående domstolsärenden, säger Andrea Airosto, verksjurist på Skogsstyrelsen.
Löpande information är på väg ut i flera kanaler och forum till skogsägare och skogsbruk, bland annat här på Skogsstyrelsens webb samt i de löpande kontakter myndigheten har med skogsägare, skogliga företag och myndigheter.
Varje individ
Skogsägarna måste nu visa att man tar hänsyn till varje fågel, på individnivå. Alla vilda fågelarter är fridlysta. Hänsyn måste också tas till en rad andra fridlysta djur och växter.
– Det här kunskapskravet har vi inte varit i närheten av tidigare, konstaterar Göran Rune
etta är en jätteutmaning, både för skogsägare och för myndigheten, säger Göran Rune.
Det är skogsägaren som måste bevisa att det man skriver i avverkningsanmälan stämmer.
– Om skogsägaren säger att en fågelart inte finns på den aktuella marken, då ska vi kunna fråga hur man kan säga det, säger Göran Rune.
Skogsstyrelsen - Debatt: Orimligt att skydda varenda fågel
"Följderna i skogen av nya artskyddsdomar blir helt orimliga"
Om den svenska artskyddsförordningen ska tillämpas bokstavligt får det orimliga konsekvenser för skogsbruket, samtidigt som förtroendet för naturvården undergrävs. Det skriver Skogsstyrelsens generaldirektör Herman Sundqvist i en debattartikel i Svenska Dagbladet med anledning av rättsutvecklingen kring artskyddet.
Självklart ska en myndighet följa lagar och regler. Självklart ska vi anpassa oss när det kommer lagändringar, nya uppdrag från regeringen eller vägledande domar. Det är ett grundfundament för att rättsstaten och det demokratiska samhället ska fungera. Skogsstyrelsen, vars uppdrag är att förverkliga skogspolitikens båda jämställda mål för miljöhänsyn och skogsproduktion, är naturligtvis inget undantag.
Men ibland blir det snett. Goda intentioner får oanade konsekvenser. Följderna av det svenska införandet av EU:s fågeldirektiv och en rad nya domar från svenska domstolar om tillämpningen av artskyddsförordningen (skydd av fåglar, utpekade växter och djur), innebär tveklöst viktiga besked i utvecklingen av naturvårdsarbetet. Men som vi berättade i ett pressmeddelande den 10 februari, innebär det också att skogsägaren och andra verksamhetsutövare behöver ha koll på enskilda individer av fåglar av alla arter när man planerar en avverkning och dessutom redovisa det för oss. Det blir orimligt för skogsägaren och det blir orimligt för samhället.
EU-dom påverkar
Med risk för att bli lagteknisk vill jag ge en viktig bakgrund. När Sverige införde EU:s fågeldirektiv längre tillbaka i tiden så införde vi skydd på individnivå när det gäller alla fåglar, vilket är betydligt hårdare än vad EU kräver. Detta beskrivs ofta som att vi överimplementerat EU:s direktiv. I praktiken har vi inte följt det här i den svenska tillämpningen, men ett avgörande från EU-domstolen i mars 2021 säger dock att Sveriges tolkning av vår egen artskyddsförordning inte är förenlig med EU:s lagstiftning. Därför måste Sverige nu följa vår egen lag mer strikt och verkligen ge varje fågel ett skydd på individnivå.
Ovanpå det har flera vägledande domar från Mark- och miljööverdomstolen under de senaste åren visat att långt många fler av de omkring 70 000 avverkningsärenden som Skogsstyrelsen får in varje år ska hanteras enligt miljöbalken än vad myndigheten tidigare har bedömt. Där är domarna väldigt tydliga och i en av dem står det: ”Eftersom artskyddsförordningen är att se som en precisering av de allmänna hänsynsreglerna när det gäller skydd av arter, måste prövningen innefatta en bedömning av hur de skyddade arterna påverkas av den planerade verksamheten”.
Anpassning av rättsutvecklingen
Att skogsägaren i de här fallen har bevisbördan är glasklart i miljöbalken, en lag som vi nu alltså behöver ta större hänsyn till. Där står till exempel: ”Alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd är skyldig att skaffa sig den kunskap som behövs”.
Det är alltså rättsutvecklingen som gör att vi nu måste anpassa oss. Alternativet, att vi som myndighet skulle strunta i vägledande domar, finns inte. Då monterar vi ned rättsstaten och undergräver demokratin.
De här förändringarna har naturligtvis väckt starka reaktioner. Lagen är sträng och krävande och innebär därmed att skogsägaren, och alla andra verksamhetsutövare i skogen, ska bevisa att inte en enda enskild fågel tar skada eller påverkas negativt vid åtgärder.
Det är rimligt att en skogsägare ska ha koll på sin skog. Skogsägaren känner sin mark bäst. Det är heller inget konstigt att utredningskravet också ligger på den som äger skogen och som utför åtgärderna där. Det är också rimligt att ta hänsyn till arter som är sällsynta, hotade eller har en negativ utvecklingstrend. Skyddsvärda arter ska självklart ha ett strikt skydd!
Skydd för varje individ
Men det håller inte att samma strikta skydd ska gälla alla fåglar på individnivå, även de arter som är vanliga och där vi inte kan se att arten i stort påverkas negativt av skogsbruk. Det är i den här delen som lagkraven enligt den svenska artskyddsförordningens utformning får absurda konsekvenser. Till exempel:
Om markägaren såg en koltrast eller en bofink i sin skog förra veckan, kan hen inte röja då? Fåglar häckar som bekant på våren och sommaren, men en del arter redan från februari månad, innebär det i princip avverkningsstopp under halva året? En nötskrika får skjutas under stora delar av året, men den kan stoppa en avverkning eftersom den inte får påverkas negativt. Dessutom är artskyddsreglerna inte heller begränsade till skogen utan omfattar även exempelvis jordbruk.
Handbroms för en hel näring
Det här riskerar att bli en hårt åtdragen handbroms för skogsnäringen inklusive landets drygt 300 000 skogsägare, och därmed också ge konsekvenser för hela samhället. Varje år avverkas till ett värde av 30 miljarder kronor. Skogsbruk och skogsindustri sysselsätter långt över 100 000 personer i Sverige. Det exporteras produkter från skogen, som virke, papper och massa för omkring 145 miljarder kronor varje år motsvarande 10 procent av landets totala varuexport. Allt detta bidrar med en icke obetydlig del till våra skatteintäkter och därmed Sveriges välfärd. Dessutom behövs produkterna från skogen för att vi ska kunna ställa om till ett fossilfritt samhälle. Konsekvenserna i andra sektorer får andra bedöma.
Lagar och domslut måste vi följa och det gör vi. Så länge den här tolkningen av lagen gäller ska vi förstås göra allt vi kan med de resurser vi har för att hjälpa och stötta skogsägaren att göra rätt. Men det utesluter inte att vi både kan och bör påpeka orimligheter.
Undergräver förtroendet
Redan 2016 lyfte Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket till regeringen att artskyddsförordningen behöver utredas för att bli effektiv, rättssäker och tillämpbar. Regeringen har nu ett betänkande från utredarna på sitt bord, inklusive synpunkter från oss. Behovet av en utpekad färdriktning från politiken är akut.
Med den här ordningen riskerar vi inte bara att knäcka skogsägare och lägga skattemedel på oerhört tidskrävande och omfattande kontroller på icke hotade arter. Vi riskerar också att behöva ersätta markägare som inte får avverka för att det finns vanliga, livskraftiga arter i skogen, pengar som behövs till skydd av verkligt hotade arter och skogar med riktigt höga naturvärden. På det här sättet riskerar förtroendet för hela naturvården att undergrävas. Och det kan aldrig ha varit lagstiftarens mening.
Herman Sundqvist, generaldirektör Skogsstyrelsen
Som ovan kan förstås råder typ anarki inom Skogsstyrelsen mellan aktivister och Herman Sundqvist som ju även är en sann fågelälskare men har mer sunt förnuft och förstår innebörden av aktivisternas särintresse och de skador de kan göra...
Redigerat:
hur kan man ens tro på sig själv när man skriver..
Samma mängd virke skall avverkas så mer personal behövs... Då är det naturligt med arbetskraftsinvandring..
har ju inte en jäkla koll på hur många svenskar som just nu planerar att lämna skogen som yrke.. jag har suttit i förhandlingar om detta och det är många det..
Även vänner inom gruvindustrin är oroliga då tillstånd börjar att diskuteras...
vindkraftverksbyggen planeras, men har lagts på väntan.. 30 st verk här.
ni som tror saker att det fortfarande går ändå.. har inte en aning.. åh stillestånd i 4 månader sedan kör vi för fullt..
Nej det gör ni inte.... Inte alls.. direktivet finns kvar så även den svenska tolkningen...
Samma mängd virke skall avverkas så mer personal behövs... Då är det naturligt med arbetskraftsinvandring..
har ju inte en jäkla koll på hur många svenskar som just nu planerar att lämna skogen som yrke.. jag har suttit i förhandlingar om detta och det är många det..
Även vänner inom gruvindustrin är oroliga då tillstånd börjar att diskuteras...
vindkraftverksbyggen planeras, men har lagts på väntan.. 30 st verk här.
ni som tror saker att det fortfarande går ändå.. har inte en aning.. åh stillestånd i 4 månader sedan kör vi för fullt..
Nej det gör ni inte.... Inte alls.. direktivet finns kvar så även den svenska tolkningen...
"Om markägaren såg en koltrast eller en bofink i sin skog förra veckan, kan hen inte röja då? Fåglar häckar som bekant på våren och sommaren, men en del arter redan från februari månad, innebär det i princip avverkningsstopp under halva året? En nötskrika får skjutas under stora delar av året, men den kan stoppa en avverkning eftersom den inte får påverkas negativt. Dessutom är artskyddsreglerna inte heller begränsade till skogen utan omfattar även exempelvis jordbruk."
inte störa eller förstöra.. samma som allemansrätten..
Så nä du kan inte heller sätta plant då ljudet skrämmer fåglar i sitt habitat.
måste en fågel flytta på sig så stör du den individen.
Detta gäller förövrigt alla djur i Sverige..
Så igen då.. kom igen nu proffset visa hur vi ska göra...
20 Tim av möten med experter har inte lyckats.. Utan nu börjar skogsbolagen ställa av maskiner och folk..
Jag har redan förlorat uppdrag.. Så även kollegor...
inte störa eller förstöra.. samma som allemansrätten..
Så nä du kan inte heller sätta plant då ljudet skrämmer fåglar i sitt habitat.
måste en fågel flytta på sig så stör du den individen.
Detta gäller förövrigt alla djur i Sverige..
Så igen då.. kom igen nu proffset visa hur vi ska göra...
20 Tim av möten med experter har inte lyckats.. Utan nu börjar skogsbolagen ställa av maskiner och folk..
Jag har redan förlorat uppdrag.. Så även kollegor...
"En nötskrika får skjutas under stora delar av året, men den kan stoppa en avverkning eftersom den inte får påverkas negativt. Dessutom är artskyddsreglerna inte heller begränsade till skogen utan omfattar även exempelvis jordbruk."
får du som jordbrukare harva din åker om där sitter fåglar?
Nej det får du inte.
Du skrämmer iväg dem då.
vilket strider emot detta..dvs det påverkar varje individ negativt...
får du som jordbrukare harva din åker om där sitter fåglar?
Nej det får du inte.
Du skrämmer iväg dem då.
vilket strider emot detta..dvs det påverkar varje individ negativt...
förvirrad?S skogaliten skrev:
"Det är en bra sak, för att det lär tvinga fram bättre löner och bättre avtal."
visa hur, när ingen får jobba inom näringen..
Detta gäller och påverkar 10% av BNP minst..
Blir säkert högre lön... Men inte inom skogsbruket.. För det blir dött..Så den lönen kommer från annan näring..
lycka till med jordbruket... Där blir det nu inte heller lätt
Tänkte du hugga ved, glöm det..
Finns fågel mm
Redigerat av moderator:
De får slita fan och ändå ha dåligt betalt.skoge skrev:
Sedan så följer de sällan alla svenska stadgar som är satta av marknaden..
många skattar inte i Sverige så vi har inget tillgagn av detta..
Och ska man dra i väg det lite emot detta direktiv... Så är det lätt och fint för bolagen här att skylla på utländska förare och bolag i sin tur.. att de inte förstått skillnaden mellan vår tolkning och EUs direktiv..
Varför flyttar svenska företag till utlandet knappast för att de har bättre betalt i andra länder eller högre skatter och strängare miljökrav.
16 miljoner fåglar per år skadar, dödar, skrämmer tam och ute katter..
enligt EU så påverkar det svenska skogsbruket ca 50 miljoner fåglar varje år..
Detta kan inte stämma utan det måste vara samma individer om igen..
jordbruket stod för ca 20 miljoner.
vindkraftverk dödar ca 6 miljoner småfåglar.
kan inte komma ihåg vad man sa om rovfåglar..
Detta är siffror från de möten med skogsbolagen jag har haft nu senaste tiden..
LRF själva är oroliga över fodertillgången nu i år.. Då rådjur brukar gömma sig i gräset vid slåtter.. detta blir nu helt ohållbart för det är ett klövvilt som är skyddat av detta direktiv.
Och dess naturliga habitat är just åkrar och fält.. samt skogen..
enligt EU så påverkar det svenska skogsbruket ca 50 miljoner fåglar varje år..
Detta kan inte stämma utan det måste vara samma individer om igen..
jordbruket stod för ca 20 miljoner.
vindkraftverk dödar ca 6 miljoner småfåglar.
kan inte komma ihåg vad man sa om rovfåglar..
Detta är siffror från de möten med skogsbolagen jag har haft nu senaste tiden..
LRF själva är oroliga över fodertillgången nu i år.. Då rådjur brukar gömma sig i gräset vid slåtter.. detta blir nu helt ohållbart för det är ett klövvilt som är skyddat av detta direktiv.
Och dess naturliga habitat är just åkrar och fält.. samt skogen..