pr95 skrev:
Okej, men jag fattar inte riktigt hur du menar att det ska hänga ihop.
Ska du inte ha något rör från toppen av stora tanken till toppen på beredartanken?
Skissa upp din tänkta systemlösning så är det lättare att diskutera det.
Jag brukar öppna paint och rita där. När det är klart klickar jag på ”spara som” och där i filformatsrullisten, väljer jag att spara som JPEG.
Då brukar det gå bra att bifoga filen till inlägget under ”ytterligare inställningar” och ”bifoga filer till inlägget”
Jag vet inte om det finns smartare sätt att göra på men det fungerar för mig, jag är ingen hacker direkt
Kul med dina synpunkter.
Redigerat:
OK! bra med tipps på hur man kan få till en skiss tillhör den generationen som inte är född med bara 1/0data ,ska försöka förklara i klartext liten tank till vänster stor till höger panna stigare in topp lillatank V fortsätter genom lillatank ut genom botten till stora tanken topp som en normal laddning.
Vill man ha mera värme än som fanns i lillatanken pumpar man bakvägen från storatanken topp till lillatank botten
Båda tankars topp/botten kan vara i samma höjd ? skiktningen?
PS återkommer med skiss när jag fått till det här med filer och format hehhhe!!!
Vill man ha mera värme än som fanns i lillatanken pumpar man bakvägen från storatanken topp till lillatank botten
Båda tankars topp/botten kan vara i samma höjd ? skiktningen?
PS återkommer med skiss när jag fått till det här med filer och format hehhhe!!!
Redigerat:
Okej.pr95 skrev:
Kanon.
Jag har gjort några ändringar som jag tycker är befogade.
Jag tycker att röret från tanktoppen ska gå in i beredartoppen såsom jag har ritat med rött.
Om man skulle dra röret såsom du har ritat så bildar den kraftiga nerböjjen på röret en effektiv ”värmespärr” (hetvatten vill inte gå neråt, (en naturlag)
Denna värmespärr hindrar hetvattnet från tanktoppen att cirkulera till beredaren.
Sen tycker jag att nerröret från beredaren till tankbotten ska gå som jag har ritat.
Allt för att underlätta självcirkulationen.
Om inte självcirkulationen orkar ladda (vilket jag är övertygad om att den orkar i det här fallet, när det handlar om en förrådsberedare, där den ackumulerade tappvarmvattenvolymen antagligen är tilltagen tillräckligt stor för att klara varmvattenbehovet och, efter att den klarat behovet, ska beredaren utan problem kunna lämnas ifred tillräckligt länge för att hinna laddas igen.)
Om man mot förmodan skulle behöva en laddpump så kan man montera en sådan på det röda nerröret.
Förvärmaren i tankbotten gillar jag och den tror jag på.
Röret från pannan kan med fördel gå in i tanktoppen.
Då underlättas också självcirkulation mellan panna och tank om det skulle behövas (strömavbrott eller pumpstopp vid fullt ilägg)
(annars så ska det cirkulera genom beredaren också, om man drar rören som du ritat.)
De tidsmässiga vinsterna med att först ladda beredaren från pannan är obetydliga.
Så fort pannan börjar ladda till tanken så pilar hetvattnet upp till beredaren.
Det tar kanske 30 sekunder, och inte ens det, innan det första hetvattnet från panntoppen kommit till beredaren.
/roke.
Redigerat:
OK! vi är inne på samma linje bara lite olika syn på lagringen av vv .
Jag tänkte som så att man ställer allt i samma rum och för att prioritera att det finns vv kvar när stora tanken är tom,(enplan,lågt till tak osv).det var ett problem som löstes ungefär enligt min skiss stora tanken var för liten och ingen större fick plats.
Annars håller jag med dig man borde utforma värmesystemet så att strömavbrott inte ställer till med problem,som elektriker är det inget större problem att koppla en inverter som slår till om huvudmatningen försvinner.
Jag tänkte som så att man ställer allt i samma rum och för att prioritera att det finns vv kvar när stora tanken är tom,(enplan,lågt till tak osv).det var ett problem som löstes ungefär enligt min skiss stora tanken var för liten och ingen större fick plats.
Annars håller jag med dig man borde utforma värmesystemet så att strömavbrott inte ställer till med problem,som elektriker är det inget större problem att koppla en inverter som slår till om huvudmatningen försvinner.
Nu till ett annat ämne som diskuteras flitigt hur ser en bra panna ut vad får den kosta?
Kan man bygga om en befintlig panna för att öka effekten/verkningsgrad det är ju dumt att köpa en ny om man för en rimlig kostnad kan göra det.
Dessutom kan man spara en hel del ved +allt arbete det medför att såga o klyva.
I mitt fall började allt med att pannans keramik blev slut, efter att ha studerat hur nya pannor är uppbyggda (det är ju ingen high tech precis) kom jag fram till att min panna går säkert att förbättra.
Allt var installerat enligt panntillverkarens instruktioner fungerade men ibland gick pannan i ordentligt kok var uppe i130+ ibland inte alls roligt.....
Kan man bygga om en befintlig panna för att öka effekten/verkningsgrad det är ju dumt att köpa en ny om man för en rimlig kostnad kan göra det.
Dessutom kan man spara en hel del ved +allt arbete det medför att såga o klyva.
I mitt fall började allt med att pannans keramik blev slut, efter att ha studerat hur nya pannor är uppbyggda (det är ju ingen high tech precis) kom jag fram till att min panna går säkert att förbättra.
Allt var installerat enligt panntillverkarens instruktioner fungerade men ibland gick pannan i ordentligt kok var uppe i130+ ibland inte alls roligt.....
pr95 skrev:
Gör det.
Jäkligt intressant att ta del av.
Pannor kan man tala om hur länge som helst.
Men ämnet är känsligt.
Det är mycket prestige och diskussionerna blir lätt infekterade.
Inte värt att strida om vedpannor.
De ska ju till största delen bara vara kalla.
Redigerat:
Bästa komentaren på länge!!
"De ska ju till största delen bara vara kalla."
"De ska ju till största delen bara vara kalla."
Jag har funderat lite på en beredning som jag tror skulle kunna fungera fint.
Jag hade tänkt mig två st burkar med en kamflänsslinga i varje burk.
Man skulle kanske kunna använda 15metersslingor för 3285:- st. från rinkaby (eller kanske de billigare 9metersslingorna duger)
Man skulle kunna köpa två st 50cm stumpar 300mm rör och svetsa in slingorna i dessa.
Man skulle kunna förbinda dessa burkar med ett 50mm blårör av lämplig längd så att burkarna hamnar på rätt höjder.
Monterar man hela ”beredarhanteln” bredvid stora huvudtanken och kopplar med grova rör så borde självcirkulationen orka ladda så att det finns tillräckligt med varmvatten ur slingorna.
Om man behöver jättestora mängder med varmvatten samtidigt, (kanske tappa upp megastort badkar) så kanske man måste förstora den övre slutvärmningsburken så att slingan omges med mera hetvatten (man gör alltså en större beredare)
Några säger ju att yttreberedarlösning inte skulle fungera bra eftersom denna lösning skulle förstöra skiktningen (men jag har andra, positivare, erfarenheter)
Jag har därför funderat på om det skulle vara en bra ide att ansluta radiatorreturen på så vis att flödet från denna kommer att stråla uppåt mot självcirkulationsströmmen.
Då skulle radiatorreturen ligga som en lite lagom ”broms” och stoppa upp självcirkulationen. Tror ni att en sådan radiatorreturbromsfundering skulle kunna fungera?. Jag tror det.
Om det sedan kommer att behövas är en annan sak.
Det skulle vara kul att ha resurser att prova alla olika lösningar i verkligheten.
Skiss på beredarhantel:
Jag hade tänkt mig två st burkar med en kamflänsslinga i varje burk.
Man skulle kanske kunna använda 15metersslingor för 3285:- st. från rinkaby (eller kanske de billigare 9metersslingorna duger)
Man skulle kunna köpa två st 50cm stumpar 300mm rör och svetsa in slingorna i dessa.
Man skulle kunna förbinda dessa burkar med ett 50mm blårör av lämplig längd så att burkarna hamnar på rätt höjder.
Monterar man hela ”beredarhanteln” bredvid stora huvudtanken och kopplar med grova rör så borde självcirkulationen orka ladda så att det finns tillräckligt med varmvatten ur slingorna.
Om man behöver jättestora mängder med varmvatten samtidigt, (kanske tappa upp megastort badkar) så kanske man måste förstora den övre slutvärmningsburken så att slingan omges med mera hetvatten (man gör alltså en större beredare)
Några säger ju att yttreberedarlösning inte skulle fungera bra eftersom denna lösning skulle förstöra skiktningen (men jag har andra, positivare, erfarenheter)
Jag har därför funderat på om det skulle vara en bra ide att ansluta radiatorreturen på så vis att flödet från denna kommer att stråla uppåt mot självcirkulationsströmmen.
Då skulle radiatorreturen ligga som en lite lagom ”broms” och stoppa upp självcirkulationen. Tror ni att en sådan radiatorreturbromsfundering skulle kunna fungera?. Jag tror det.
Om det sedan kommer att behövas är en annan sak.
Det skulle vara kul att ha resurser att prova alla olika lösningar i verkligheten.
Skiss på beredarhantel:
Redigerat:
Kul om du tror på lösningen!Matss skrev:
Vore faktiskt roligt att testa.
Vad tror du om radiatorreturbromsen?
Tror du på den?
Värmespärren före blandningsventilen i skissen ovanför är till för att skydda blandningsventilen.
Allt enligt instruktionerna från bland annat esbe (se anvisningarna ang värmespärr sid 6 figur 1. : http://infoweb.esbe.se/files/52374/Dimensionering TERM_SE_99500290_utg.B_LR.pdf)
Detta med värmespärr var bara lite onödig overkillinfo (jag borde inte ha skrivit värmespärr och ritat pilar och grejat i skissen)
Om någon är intresserad av varför man har en värmespärr före en termostatventil så kan jag förklara det.
Man gör en värmespärr före en känslig termostatventil därför att om man inte gör det så kan det bli självcirkulation inne i själva röret fram till känselkroppen i termostatventilen. (när man inte tappar varmvatten)
Och på det viset så riskerar man att förstöra den fina ventilen.
Känselkroppen tål tydligen inte att bli utsatt av detta, varför det är så vet jag däremot inte.
Se skiss:
Redigerat: