2 361 304 läst ·
32 467 svar
2361k läst
32,5k svar
Coronavirus
- Status
- Inte öppen för fler kommentarer.
Det som bör jämföras är de nordiska länderna Norge, Danmark, Sverige och Finland.
Alla har nog ungefär lika bra och rigorös rapportering och statistik, och befolkningstäthet, klimat och socialt uppförande-kodex skiljer inte enormt (inte jämfört med sydligare länder i Europa).
Det känns självklart lite tungt att Sverige har fått en såpass mycket sämre statistik.
Men just här ska vi nog försöka gräva fram information, idéer och förändringsförslag. T.ex. är det inte helt rätt att bara titta på länderna som helhet, då regionala skillnader också är stora.
Det bör finnas saker att lära.
Sen finns inte facit än såklart, det kan ju komma nya smittvågor, och det kan också förändra statistiken.
Självklart ska alla länder i världen studeras, men för svensk del anser jag att det är bra att studera grannländerna ordentligt, och jag är så gott som säker på att epidemiologerna kollar just detta ordentligt, och kommer kolla det framöver också.
Alla har nog ungefär lika bra och rigorös rapportering och statistik, och befolkningstäthet, klimat och socialt uppförande-kodex skiljer inte enormt (inte jämfört med sydligare länder i Europa).
Det känns självklart lite tungt att Sverige har fått en såpass mycket sämre statistik.
Men just här ska vi nog försöka gräva fram information, idéer och förändringsförslag. T.ex. är det inte helt rätt att bara titta på länderna som helhet, då regionala skillnader också är stora.
Det bör finnas saker att lära.
Sen finns inte facit än såklart, det kan ju komma nya smittvågor, och det kan också förändra statistiken.
Självklart ska alla länder i världen studeras, men för svensk del anser jag att det är bra att studera grannländerna ordentligt, och jag är så gott som säker på att epidemiologerna kollar just detta ordentligt, och kommer kolla det framöver också.
Jag tycker att artikeln har lite märkliga slutsatser.T Thomas_Blekinge skrev:
I början konstaterar man att våra restriktioner i praktiken hade lika stor effekt på resandet och jobbnärvaro som tyskland, och bara lite mindre än resten av norden.
Men när man behandlar dödstalen, skulle våra mjuka restriktioner ändå vara orsaken till högre dödstal.
Märkligt
Och medan ni bråkar om hur bra eller dålig vår strategi är, fortsätter dödstalet (per dygn) gå ner. Just nu ligger vi troligtvis mellan 20 och 30 döda per dygn, inon 2 veckor är vi under 10 per dygn
Vissa verkar totalt missat att Sverige öppnar upp nu.
I lördags tog avrådan för resor i Sverige bort.
Hotell, Restauranger och campingar fick 3 dokument som inte tillför någon ökad säkerhet.
Turister från andra länder besöker oss.
Midsommar om några dagar.
Resor till Gotland kommer kraftigt öka med risk att de får upp antalet smittade rejält.
Ja jag hoppas verkligen jag har fel när jag tror vi får en ny eskalerande smittspridning de närmsta veckorna.
I lördags tog avrådan för resor i Sverige bort.
Hotell, Restauranger och campingar fick 3 dokument som inte tillför någon ökad säkerhet.
Turister från andra länder besöker oss.
Midsommar om några dagar.
Resor till Gotland kommer kraftigt öka med risk att de får upp antalet smittade rejält.
Ja jag hoppas verkligen jag har fel när jag tror vi får en ny eskalerande smittspridning de närmsta veckorna.
Det är min kommuns gåva till kommunsverige, Nyköpingsmodellen! (Eller ska vi kalla det den amerikanska modellen?) I Nyköping har den dock delvis lett till att den etablerade medeklassens föräldrar flyttade ut sina barn till mindre friskolor för att rädda dem från stöket i den stora centralskolan (s. k. "white flight"):pacman42 skrev:
Min kommun har den form av högstadieskolor som börjar bli allt mer populära, dvs alla högstadieelever går på en eller ett fåtal dedicerade högstadieskolor. Alla elever kastas om när de börjar högstadiet så alla elever träffar i princip varandra smittovägen på bara två hopp.
Jag tror att detta är orsaken till smittan på högstadiet i min kommun. FHM tänkte nog inte på detta när de stängde gymnasiera men inte högstadierna, eller så tog de helt enkelt den risken...
https://urplay.se/program/210253-skolministeriet-hur-gar-det-for-nykopingsmodellen
Hur Nyköpingsmodellens stora skolor samspelar med smittspridning är en intressant fråga. Vore intressant att se data på men ingen tycks ha mätt i Sverige. I USA är denna skolform den vanliga för high schools så där borde det komma data.
Sveriges krtiserades nyligen i Science för att vi vi missat möjligheten att utreda om skolor är en smittväg:
https://www.sciencemag.org/news/2020/05/how-sweden-wasted-rare-opportunity-study-coronavirus-schools
Vogel påpekar här det uppenbara, FHM kan mäta antikroppar mot det nya coronaviruset också hos skolbarn så de smittas liksom vuxna, trots att de uppvisar milda symptom. Hittills har inte FHM sett någon statistiskt signfikant skillnad mellan andelen vuxna och barn som har antikroppar så smittan kan mycket väl också gå via skolorna. Även om Tegnell började tala om lägre uppmätt andel barn med antikroppar (4,7%) mot vuxna (6,7%) på presskonferensen. Men det var snickesnack eftersom konfidensintervallen var stora och överklappande. Men en viktig poäng hade han som var helt korrekt: Skolbarnen hade inte i högre grad antikroppar vilket tyder på att smittspridningen inte går fortare i skolor än på andra håll i samhället.
På radion (P4) i natt så sade de att Sverige behövde de två miljardernsom avsatts för att kunna buda på vacciner. Notera, inte köpa, utan buda på vacciner. Det verkar alltså vara djungelns lag som råder trots att bland annat EU säger att vaccinerna skall fördelas rättvist.
Med skolorna, inte många lärare sjuka till exempel, de borde ju varit de första vuxna som strök med eftersom de exponeras under lång tid, många är ju också äldre, inte 70+ men iaf 60+.K Kreutzer skrev:
Kan det inte också vara en effekt av att många föräldrar är hemma och jobbar? Då ser de till att barnen går till skolan. (I alla fall när jag jag gick i högstadiet var den mesta sjukfrånvaron inte länkad till infektionssjukdomar utan mer till pubertetens psykiska utmaningar.) Till detta kommer att högstadieungdomarna säkert är mer motiverade att gå till skolan för att slippa tristessen i den isolerade familjen.tusenett skrev:När vi hade möte med vår sons högstadieskola för ett tag sedan så berättade läraren att de aldrig har haft så mycket närvaro tidigare än denna termin. Han trodde det berodde på att i början (mars) så stannade alla med minsta symptom hemma vilket gjorde att man fick bort influensan och kräksjukan (och säkert en del Covid-19).
Efter det så var enstaka elever frånvarande lite då och då men generellt mycket färre sjuka än normalt.
Han uttryckte det som att det kändes som att de var i en egen liten bubbla i skolan där smittspridningen pågick för fullt utanför men inne på skolan fortsatte allt precis som vanligt förutom mindre sjukfrånvaro än annars.
Antikroppstester visar så här långt att smittspridningen i Sverige tycks inte vara påtagligt lägre hos skolungdomen än hos vuxna. Men skolungdomen får milda symptom så smittan märks inte så mycket.
Jag tror startpunkterna var väldigt olika, våra resmönster skiljer nog rätt mycket och stor skillnad om man får en rivstart med många smittade som startar många smitthärdar samtidigt. Finns nog ingen magi i detta utan ganska enkla svar, det svåra blir nog att få fram dessa svar.Mikael_L skrev:
Det som bör jämföras är de nordiska länderna Norge, Danmark, Sverige och Finland.
Alla har nog ungefär lika bra och rigorös rapportering och statistik, och befolkningstäthet, klimat och socialt uppförande-kodex skiljer inte enormt (inte jämfört med sydligare länder i Europa).
Det känns självklart lite tungt att Sverige har fått en såpass mycket sämre statistik.
Men just här ska vi nog försöka gräva fram information, idéer och förändringsförslag. T.ex. är det inte helt rätt att bara titta på länderna som helhet, då regionala skillnader också är stora.
Det bör finnas saker att lära.
Sen finns inte facit än såklart, det kan ju komma nya smittvågor, och det kan också förändra statistiken.
Självklart ska alla länder i världen studeras, men för svensk del anser jag att det är bra att studera grannländerna ordentligt, och jag är så gott som säker på att epidemiologerna kollar just detta ordentligt, och kommer kolla det framöver också.
Och lärarkollegiet är naturligt imuna då menar du, det är ju ett scoop? Några fler har ju varit sjukskrivna men det kan vi nog tillskriva försiktighetsprincipen, lärare har ju skickats hem efter en allerginysning.Claes Sörmland skrev:
Kan det inte också vara en effekt av att många föräldrar är hemma och jobbar? Då ser de till att barnen går till skolan. (I alla fall när jag jag gick i högstadiet var den mesta sjukfrånvaron inte länkad till infektionssjukdomar utan mer till pubertetens psykiska utmaningar.) Till detta kommer att högstadieungdomarna säkert är mer motiverade att gå till skolan för att slippa tristessen i den isolerade familjen.
Antikroppstester visar så här långt att smittspridningen i Sverige tycks inte vara påtagligt lägre hos skolungdomen än hos vuxna. Men skolungdomen får milda symptom så smittan märks inte så mycket.
Nyköpingsmodellen gör att många även i min kommun flyttar barnen till privata skolor i sjunde klass (en del i åttonde klass då de provat ett år).Claes Sörmland skrev:
Det är min kommuns gåva till kommunsverige, Nyköpingsmodellen! (Eller ska vi kalla det den amerikanska modellen?) I Nyköping har den dock delvis lett till att den etablerade medeklassens föräldrar flyttade ut sina barn till mindre friskolor för att rädda dem från stöket i den stora centralskolan (s. k. "white flight"):
[länk]
Hur Nyköpingsmodellens stora skolor samspelar med smittspridning är en intressant fråga. Vore intressant att se data på men ingen tycks ha mätt i Sverige. I USA är denna skolform den vanliga för high schools så där borde det komma data.
Sveriges krtiserades nyligen i Science för att vi vi missat möjligheten att utreda om skolor är en smittväg:
[länk]
Vogel påpekar här det uppenbara, FHM kan mäta antikroppar mot det nya coronaviruset också hos skolbarn så de smittas liksom vuxna, trots att de uppvisar milda symptom. Hittills har inte FHM sett någon statistiskt signfikant skillnad mellan andelen vuxna och barn som har antikroppar så smittan kan mycket väl också gå via skolorna. Även om Tegnell började tala om lägre uppmätt andel barn med antikroppar (4,7%) mot vuxna (6,7%) på presskonferensen. Men det var snickesnack eftersom konfidensintervallen var stora och överklappande. Men en viktig poäng hade han som var helt korrekt: Skolbarnen hade inte i högre grad antikroppar vilket tyder på att smittspridningen inte går fortare i skolor än på andra håll i samhället.
I Spanien så hade de äldsta skolbarnen högre andel antikroppar än yngre barn. I snitt hade barn ungefär 2/3 från vuxna. De hade dock inte gått ned på enskilda åldersgrupper i redovisningen jag såg. Detta kan förklaras med hur mycket barnen är ute i samhället (små barn har få kontakter utanför grannskapet).
Vad jag sett så har man inte gjort någon ordentlig studie runt detta. Allt verkar basera sig på ytterst summarisk statistik.
Det kan vara så att barn smittar mindre, men jag tror snarare att barns begränsade kontakter är vad som avspeglar sig i statistiken i så fall. Annars borde nog immunitetsstudien från Spanien ha visat större skillnader mellan barn och vuxna.
I en intervju i dagens GP så säger AstraZenecas styrelseordförande Leif Johansson att man sålt 2,1 miljarder doser av sitt vaccin redan (tidigare har man sagt att man har kapacitet att tillverka runt 2 miljarder doser till slutet av nästa år). Han diskuterar också möjligheten att skala upp tillverkningen och pratar då om att det kan gå snabbt om man chansar på att vaccinet blir godkänt, då kan man bygga upp kapaciteten innan vaccinet godkänts. Men samtidigt innebär detta ett enormt stort risktagande. Han berättade inte hur AstraZeneca gör...
Det är lättare för diskussionen om jag står för mina argument och du står för dina argument. Jag lyssnar gärna på sakliga argument.D djac skrev:
Så vad är nu ditt argument gällande lärares grad av COVID-19-infektion? Vilka är siffrorna och var läser jag referensen?
Precis, det finns ju anledningar. Det är dessa som är viktigt att leta efter , så gott det går.D djac skrev:
Vissa regioner i Sverige fick lägre spridning och dödlighet, andra högre, vissa regioner i våra grannländer fick lägre, andra högre.
Vad beror det på?
Är det hur personalen i äldrevården är organiserade, är det hur många internationella företag det finns där, är det vilken slags kollektivtrafik som är där osv osv.
Och allra troligast är det ju inte bara en enda faktor som är drivande.